»Allting står och stampar inom modet«

Text:

Bild: Pieter Ten Hoopen

– Nej, men den handlar om hur allting står och stampar inom modet och hur det inte kommer någonting nytt. Jag försöker förklara det genom att titta på hur industrin har utvecklats de senaste åren.

Vad är det som har hänt?

– Framför allt två stora saker: internet och storskaligheten som följer av det, och finansmarknadens ökade inflytande. Man brukar säga att musik- och filmindustrin har påverkas av digitaliseringen, men det gäller även modet. Trendbyråer som förut hade några hundra kunder har nu tiotusentals användare som betalar dyra abonnemang för deras böcker.

Så det är en kreativitetskris?

– Ja. Mycket handlar om riskminimering, det finns inget mod kvar. De ekonomiska intressenterna är livrädda för rörligheten i modet. Det kanske finns några plagg per kollektion som sticker ut men annars är det mest basplagg. Man vill inte rea ut saker för då minskar marginalen radikalt. Internet har också lett till att vem som helst kan följa modet i detalj, så den tidigare magiska slöjan har lite ryckts undan. Det finns inte auktoriteter på samma sätt.

Är det inte skönt om modet inte pendlar alltför mycket?

– Man skulle kunna tänka att det är bra att allt fungerar. Samtidigt är det tråkigt, för modet har engagerat många. Jag har gjort hundra intervjuer med folk i modevärlden och frågade vad som var ute och inne. Vissa ville inte svara medan andra sa att de inte kunde svara. Det är ändå en bransch som har livnärt sig på den frågan.

Men de stora modehusen och klädbolagen går med mångmiljardvinster. Vem är förloraren?

– Visst, folk köper mer kläder än någonsin tidigare men det har blivit stillastående. Det är också intressant att man brukar säga att det är trender som gör att folk konsumerar så mycket och att det inte är hållbart, men tittar man på hur mönstret ser ut så köper folk samma sorts t-shirt eller espadrillos flera gånger om i stället.