”Fel bild av Ungerns nya konstitution”

Text:

Det är glädjande att se att en av Sveriges fåtaliga politiska veckotidningar ägnar intresse åt Ungern. Om den ungerska författningsskapande processen har det skrivits mycket i utländska media under de senaste åren. Man kan dock med liten bitterhet konstatera att de senaste 5 åren inte varit tillräckligt lång tid för många analytiker att läsa sig igenom de viktigaste dokument som utgör mål för deras kritik. Artikeln ”Polen och Ungern. Kidnappade konstitutioner” som publicerades i Fokus, 10-16 juni 2016, visar att en del vanföreställningar om den nya ungerska författningen som antogs 2011 och trädde i kraft den 1 januari 2012 lever kvar och bedömningarna baserade på dem fortsätter förvränga den av andra länders utveckling aktualiserade internationella diskussionen.

Låt mig nämna några påståenden i din artikel som jag tycker kan ge läsarna fel bild på Ungerns nya konstitution.

 ”I likhet med andra östeuropeiska länderna i början av 1990-talet vände sig Ungern till EU och ville ha hjälp med en ny konstitution… Ungern valde att damma av sin gamla konstitution, den som gällt före kommunisttiden.”

Ungern – tillsammans med andra Central-och Östeuropeiska länder – hamnade i det sovjetstyrda östblocket efter andra världskriget. 1948 blev den Moskvatrogna politiska elitens maktövertagande fullständigt och landets omdaning i den stalinistiska kommunismens anda tog fart. En viktig anhalt på denna väg blev Ungerns nya författning som antogs 1949 och vars förebild var Sovjetunionens konstitution av 1936. Förtio år senare, i samband med den politiska demokratiseringsprocessen 1989 och efter det första fria valet 1990 blev konstitutionen visserligen modifierad, men till skillnad från de andra nya demokratierna i regionen fick Ungern ingen ny grundlag förrän 2012. Det nya, demokratiska NATO- och EU-medlemsland Ungerns författning hade ända fram till 2012 beteckningen lag 1949:20! Det var alltså konstitutionen som gällt under kommunisttiden och inte före den som uppgraderats och fått leva vidare.

Ungerns konstitution är också svår att ändra, det krävs två tredjedelar av parlamentsledamöternas röster för att kunna göra det. Under mandatperioden 2010-14 hade regeringskoalitionen under Viktor Orbáns ledning 2/3-delars majoritet i den lagstiftande organen, efter 20 år av bristande samsyn mellan de olika politiska polerna blev det alltså möjligt att komma överens om en ny grundlag för landet. De som är intresserade kan läsa den på engelska här

Åsiktsyttringar som skadar den ungerska staten får förbjudas.”

Av Grundlagens artikel IX framgår att det inte är den ungerska staten, utan nationen liksom alla andra nationella, ras-, etniska, religiösa gemenskaper samt människans värdighet som inte får skadas av åsiktsyttringarna, hatspråk och hets mot folkgrupp accepteras alltså inte. ”(4) The right to freedom of speech may not be exercised with the aim of violating the humandignity of others.

(5) The right to freedom of speech may not be exercised with the aim of violating the dignity of the Hungarian nation or of any national, ethnic, racial or religious community. Persons belonging to such communities shall be entitled to enforce their claims in court against the expression of an opinion which violates the community, invoking the violation of their human dignity, as provided for by an Act.”

Ungerns pressfrihetslag har en ännu tydligare formulering om detta:

Article 17 (1) The media content may not incite hatred against any nation, community, national, ethnic, linguistic or other minority or any majority as well as any church or religious group.

(2) The media content may not exclude any nation, community, national, ethnic, linguistic and other minority or any majority as well as any church or religious group.” 

Om vad som kan vara straffbart i samband med mediafriheten kan man få en djupare föreställning om man läser den svenska lagen 2014:1370 om ändring i tryckfrihetsförordningen som innehåller en lång lista på de typer av åsikter/information som helst inte får förekomma i den fria pressen.

”Politisk kampanj får bara förekomma i statliga medier.”

Det framgår också av den ungerska författningens artikel IX att politisk kampanj endast får publiceras avgiftsfritt i medierna och på ett sätt som erbjuder jämlika möjligheter åt alla politiska partier, men det är ingen ensamrätt, utan snarare en skyldighet för de statliga medierna (”(3) In the interest of the appropriate provision of information as necessary during the electoral campaign period for the formation of democratic public opinion, political advertisements may only be published in media services free of charge, under conditions guaranteeing equal opportunities, laid down in a cardinal Act.”).

”Författningsdomstolens… rätt att pröva lagarna har inskränkts.”

Författningsdomstolen har fortfarande rätt att pröva lagarna, dock inte skatteregleringen t.ex.

”…den ungerska regeringen arbetade med ett begrepp som man kallade kardinallagar…”

Kardinallagarna är ingen ny uppfinning, de har varit en del av det ungerska rättssystemet sedan 1989 när Ungerns nya, demokratiska styrelseskick utformades i rundabordssamtalen mellan den gamla och nya politiska eliten. De antas med 2/3-delar av rösterna i parlamentet, därmed garanterar de att de viktigaste politikområdenas reglering endast ändras om det finns ett större stöd för det.

Jag tycker att de snabba förändringar vi bevittnar i hela världen och i synnerhet i Europa ställer höga krav på media vad gäller att leverera tillförlitlig information till läsarna och fatta verklighetsbaserade bedömningar. Jag ställer gärna upp om Du har frågor om Ungern och hoppas att Du ser till att korrigerande och kompletterade information ovan ska nå Fokus läsare. 

Med vänliga hälsningar,

Lilla Makkay
Ungerns amassadör i Sverige