Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
USA-val / Utrikes

Vanskligt vägval

Presidentkandidaternas snabba försök att göra politik av attacken är inget självklart framgångsrecept.

Det brukar dröja ett par dagar innan en amerikansk tragedi exploateras av politiker. När 20 skolbarn mördades i ett klassrum i Newtown, Connecticut, i december 2012 väntade de flesta politiker åtminstone tills minnesceremonierna var över innan de började förespråka nya lagförslag. Efter terrorattacken på en amerikansk ambassad i Libyen, strax före presidentvalet 2012, dröjde det också ett bra tag innan Mitt Romney började skylla det på Barack Obama.

I det här presidentvalet finns ingen sådan väntetid. Ingenting är heligt i detta val, inte ens den största tragedin i USA sedan 11 september-attackerna.

Redan samma morgon som hela USA lamslogs av den ofattbara nyheten om massakern i Orlando, där 50 personer mördades på en nattklubb för hbtq-personer, såg vi hur de två politiska stammarna omedelbart kröp ner i skyttegravarna och började lobba verbala attacker på motståndarlaget.

Demokraterna krävde snabbt hårdare vapenlagar. På sociala medier delade liberala sympatisörer med sig av en intervju med Barack Obama, bara två veckor gammal, där han ifrågasatte varför USA:s vapenlagar är så lösa att en terroristmisstänkt kan gå in på en vapenaffär och köpa ett halvautomatiskt vapen direkt.

Donald Trump lanserade snabbt en ny variant på sin gamla kampanjslogan: Make America Safe Again. På Twitter, där nio miljoner följer honom, skrev han strax efter massakern: »Jag uppskattar gratulationerna för att jag hade rätt om radikal islamistisk terrorism.«

Men Trump ville inte ha gratulationer, fortsatte han, utan det var viktigare för honom att ifrågasätta Barack Obamas patriotism. Enligt Trump har Obama inte bara varit en svag ledare i kampen mot terrorism, han har dessutom misstänksamma motiv för detta. Kanske står han rentav på terroristernas sida, föreslog Trump.

I ett tal strax efter massakern pratade Donald Trump om att det var något riktigt skumt med Obamas retoriska försiktighet efter massakern.

– Folk kan bara inte förstå hur Obama kan bete sig som han gör. Han kan inte ens säga orden »radikal islamistisk terrorism«. Det är något som pågår här. Det är ofattbart. Det är något som pågår, sa Trump.

Det är historiskt att en presidentkandidat så öppet ifrågasätter en sittande presidents lojalitet till sitt land. Man får återvända till den mest radikala antikrigsvänstern under George W Bush, eller till ytterhögerns mest konspiratoriskt lagda extremister under kalla kriget för att hitta liknande uttalanden om USA:s president.

I slutet av 1950-talet sa Robert Welch, grundare av det främlingsfientliga John Birch Society, om den sittande presidenten Dwight Eisenhower: »Jag är starkt övertygad om att Dwight Eisenhower är en hängiven, medveten agent för den kommunistiska konspirationen.« Nu kommer den sortens konspirationsteorier och misstänkliggöranden i stället från republikanernas trolige presidentkandidat.

Det är dock inte förvånande för den som följt Donald Trumps politiska bana. Han lanserade trots allt sin nya, politiska karriär genom att turnera runt på konservativa konferenser i USA, inför presidentvalet 2012, för att prata om att Obama var orättfärdig som president eftersom han, enligt Trump, inte var född i USA. Det var hans konstanta misstänkliggörande av Obama som bidrog till att bygga upp hans varumärke som högerpopulistisk sanningssägare bland en stor del av republikanernas kärnväljare.

Massakern i Orlando har därmed givit världen en glimt av hur Donald Trump skulle hantera stora utmaningar om han blir president. Han skulle, kort sagt, bete sig som den Donald Trump man lärt känna under föregående  presidentkampanj.

När etablerade republikaner, med blandad entusiasm, den senaste månaden ställt sig bakom Trump har det ofta varit med två ursäkter: Dels att det amerikanska politiska systemet är så noggrant designat för att förhindra radikal förändring, att det kommer att tämja Trumps vilda förslag. Dels att Trump kommer att tämja sig själv; att han bara gjort ett slags skådespel för att vinna primärvalet, och att han snart kommer visa upp en mer sansad sida.

Den senaste tidens agerande tyder på att det är önsketänkande. Sedan Trump blev klar som segrare i republikanernas primärval i början av maj har han i själva verket inte gjort någonting som pekar mot ett mildare tonläge.

Efter massakern i Orlando påstod han genast att Obama »omedelbart borde avgå« som president eftersom han »vägrar prata om radikal islam«. Detsamma diskvalificerade Clinton som presidentkandidat, menade han. Han föreslog även att han åter vill börja med vattentortyr mot terroristmisstänkta och att kärn-vapen inte borde uteslutas i kriget mot IS. Trump anser framför allt att massakern i Orlando bekräftar vikten av hans förslag om att USA måste sluta tillåta muslimer, hela världens muslimer, från att komma in i landet. Det spelade ingen roll att gärningsmannen Omar Mateen var amerikansk medborgare, född och uppväxt nio kvarter från Trumps eget barndomshem i Queens, New York.

Frågan är också hur väl Trumps hetlevrade reaktion på massakern i Orlando går hem hos väljarna. En populär myt under valkampanjen har varit att ingenting biter på Trump. I republikanernas primärval dominerades nyhetsflödet av en strid ström Trumpskandaler, utan att hans popularitet verkade sjunka. Men republikanernas primärval är något annat än höstens presidentval, där Trump måste vinna en betydligt bredare väljargrupp. Där verkar många ha noterat Trumps kontroversiella uttalanden och beteende. 70 procent av kvinnorna i USA säger att de ogillar Trump.

Hans reaktioner på Orlando-massakern rimmar inte heller med den breda väljarkårens åsikter. En mätning från Bloomberg Politics som kom i veckan visade att det amerikanska folket står närmare Clintons och Obamas reaktioner och förslag än Trumps. 61 procent säger att de inte håller med Trump om att Obama varit alltför försiktig i kampen mot terrorism för att han sympatiserar med muslimer – 31 procent håller med. Bara 27 procent säger att polis och brottsbekämpade myndigheter bör öka övervakningen av USA:s muslimer, även om det inskränker mot medborgerliga rättigheter. 69 procent håller inte med. I samma mätning leder Clinton stort över Trump bland väljarna överlag, samtidigt som en klar majoritet, 55 procent, säger att de inte kan tänka sig att rösta på Trump.

En ljuspunkt för Trump är dock väljarnas syn på vapenlagar och vapenrättigheter, där de överlag förespråkar en fortsättning av rådande lagar, snarare än de strängare lagar som Clinton förespråkar. Vapenlobbyisterna i NRA är djupt avskydda bland demokraterna, men har bland det amerikanska folket överlag högre förtroendesiffror än Hillary Clinton. För Trump lär vapenrätten därmed bli central under valkampanjen. När han lanserade sin presidentkampanj förra sommaren presenterade han bara två sakfrågor på sin hemsida: invandringspolitiken och vapenlagarna. Nu är det möjligt att han återgår till just de frågorna.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera