Gigantens intelligenta lyckopiller

Text: Martin Gelin

– I dag tänkte vi prata lite om framtiden.

Sundar Pichai står på scenen i den gigantiska Shorelineamfiteater, i Mountain View, Kalifornien. Googles årliga konferens, Google I/O, äger för första gången rum utomhus, på en maffig scen strax bredvid företagets vidsträckta högkvarter.

I publiken sitter 7 000 skeptiska, otåliga gäster, redo att med sina Android-telefoner twittra ut sarkasmer och klagomål om något som Google presenterar inte lever upp till förväntningarna. Alla vill få en glimt av Googles framtid, vilket innebär att vi får en förhandstitt på vart själva internet är på väg.

Och om man får tro Sundar Pichai handlar framtiden väldigt mycket om artificiell intelligens, AI. Vi kommer snart att börja ha alltmer meningsfulla konversationer med våra maskiner.

Han visar upp Googles nya virtuella assistent, en digital tjänst som ska hjälpa oss i vardagen. Även hårdvaruprodukten Google Home demonstreras. Det är en söt liten högtalarförsedd maskin som vilar i ditt vardagsrum, där du ger den röstkommandon som att boka bord på en bra italiensk restaurang, eller beräkna hur lång tid det tar att köra till flygplatsen i eftermiddag; allt utan att du behöver använda dina händer.

Under en tid verkade Google, sökmotorföretaget som har utvecklats till världens kanske mäktigaste och mest innovativa företag, vara på väg mot en identitetskris. Hur hanterar man en digital värld där användarna tillbringar mindre tid vid datorn på skrivbordet och mer tid med mobiltelefonen, en plats där Google inte hade samma självklara övertag?

Nu verkar företaget ha hittat svaren på dessa frågor. I nästan alla fall börjar svaret med »AI«.

En rad nya lanseringar illustrerar hur långt Google har rört sig bort från sin ursprungliga verksamhet som sökmotor, samtidigt som många av nyheterna påminner om hur mycket av verksamhet som fortfarande bygger på att hitta och presentera information. För kärnan i alla nyheter är Googles sökverksamhet, som nu flyttar ut i andra områden, bort från datorskärmen och mobilen, och in i nya produkter.

Företaget investerar framför allt enorma resurser i det som kallas machine learning, alltså självlärande programvara, som successivt lär sig att fungera bättre och smartare.

Google lägger också gigantiska summor på att öka den egna begåvningsreserven på detta område. I ett nytt pilotprogram på Google, Machine Learning Ninja Program, ska man utbilda det man hoppas ska bli världens 18 skarpaste utvecklare på det här området. Intresset speglas inte minst i Googles köp av det brittiska företaget Deepmind förra året, för 3 miljarder kronor. Deepmind ansågs då vara ett av världens mest banbrytande företag inom artificiell intelligens. Google har i dag omkring 30 000 heltidanställda utvecklare, varav allt fler arbetar inom detta område.

Det är tydligt att Sundar Pichai ser det här som sin hjärtefråga på Google; det han vill bli ihågkommen för. I ett samtal med företagets anställda förra året sa Pichai:

– Lärande maskiner kommer att förändra allt vi gör. Vi försöker på ett klokt sätt applicera detta på alla våra produkter, oavsett om det är sök, annonser, Youtube eller Google Play.

I en längre intervju med teknikjournalisten Walt Mossberg förkunnade Pichai att »skärmen i princip är död« på många områden. Man kan i dag i stället använda Google genom att exempelvis sätta sig i sin bil och med röststyrning få vägbeskrivningar och trafikrapporter.

Strax efter konferensen lanserade teknikoraklet Mary Meeker sin årliga rapport »The State of the Internet «, en omfattande prognos om internets nära framtid. Meekers diagnos är alltid en nykter motvikt till den stundtals världsfrånvända optimism som tenderar att dominera på Silicon Valleys cocktailfester.

I år gör Meeker en ganska dyster prognos över den globala tillväxten för internetprodukter, som har stannat av ordentligt. Men hon är samtidigt optimistisk om just artificiell intelligens och virtuella assistenter.

Årets Google IO-konferens var den första stora presentationen av Googles visioner sedan vinterns omvandling till paraplyföretaget Alphabet, där Google nu bara utgör en av många delar. En förenklad beskrivning av uppdelningen mellan Google och Alphabet är att Google ägnar sig åt det mesta som rör den internetrelaterade kärnverksamheten. Alphabet rymmer i sin tur en mer diffus samling verksamhetsområden, som gör att företaget kan ägna sig åt den växande skara av sidoprojekt som de senaste åren har utvecklats i hemlighetsfulla laboratorier på företagets enorma campus i Mountain View. Det handlar om satsningar på banbrytande robotar, självkörande bilar och enorma luftballonger som ska förse avlägsna regioner med internet.

Många av dessa initiativ har varit stora ekonomiska förluster. Men kostnaderna för Alphabets sidoprojekt kan ses som inte bara investeringar för framtiden, utan även som omedelbar pr, som ska försäkra oss om att Google fortfarande är spännande och intressant. I en bransch där företag kommer och går varje kvartal har Google behållit sin dominanta status i snart två decennier. Efter omvandlingen till Alphabet återtog företaget positionen under våren som världens högst värderade igen, för första gången sedan 2009. Koncernen har en image som andra skulle dö för, som innovativ, kreativ och man uppfattas fortfarande som ganska snällt, i ett Silicon Valley som annars i allt större utsträckning snabbt kapas av finansindustrin Wall Street och politikerna i Washington.