Risken för terror mindre i dag

Först var frågan om Utbildningsradion blivit en kamporganisation för »normkritik«. Sedan ledde hanteringen av högerextrema Nya tider till ett upprört personalmöte, maskerat till en debatt, i Aktuelltstudion. Mats Holm berättar hur opartiskhet blivit något komplicerat och hur en ny, aktivistisk journalistgeneration växer fram.

Spanien saknar både regering och statsbudget, men turisterna strömmar till. I år väntas antalet besökare i Spanien öka med mellan 12 och 20 procent och närma sig 80 miljoner. Turismen är Spaniens enskilt viktigaste näring.

Vi talar gärna om hur orolig världen är, ändå reser vi mer och mer. De stora vinnarna är just traditionella turistmål som Spanien. De uppfattas som säkra när destinationer i till exempel Nord- och Östafrika och delar av Asien inte längre känns lika oproblematiska. Att bena ut vad som avgör hur mycket och vart vi reser, är inte alldeles enkelt. Fakta täcks av lager efter lager av rädslor, längtan, fördomar, förvridna perspektiv och förträngningar. Risken för terror var mycket större för europaresenären under 1900-talets slut än idag. På den tiden skickade ändå föräldrar iväg sina barn på tågluff, utan att tänka på just den saken.

Än så länge övertrumfar reslusten och låga flygpriser jihadister. Johan Tell beskriver en turist som verkar vara oroad och oförskräckt på en och samma gång.

Spanien är långt ifrån det enda landet i EU med politiska problem. Göran Persson konstaterade i ett anförande häromveckan att Tyskland, i hans långa erfarenhet, alltid varit det EU-land som är villigt att ge lite extra för att lösa europeiska knutar. Hur ska det bli nu?

Angela Merkel är pressad av flyktingströmmarna, men också av krisen i Deutsche Bank. EU-krediten på det tyska goodwillkontot har sinat. Samtidigt knakar det i fogarna i Ungern, Polen och till och med Frankrike. Inför brexitförhandlingarna kan Storbritannien märkligt nog framstå som den starkare parten. Hur förhandlingarna ska sluta vågar ingen säga, för EU:s och Tysklands svaghet förändrar själva grunden för att finna europeiska kompromisser. Henrik Brors analyserar läget.

Text: