vetenskap

Och så skapade vi perfekta varelser

Ny revolutionerande teknik kan förbättra arvsmassan hos både djur och grönt. Hyllad av forskare, men på tvärs mot EU:s rådande regler.

Gurkplantor som står emot virussjukdomar, champinjoner som inte mörknar, grisar med motståndskraft mot virus, och korrigering av mutationer som orsakar blodbristsjukdom. Det är exempel på vad forskare använder genomredigeringstekniken CRISPR till. Med precisa förändringar i arvsmassan förändrar forskarna organismernas egenskaper, men inom EU har man inte bestämt sig för hur den nya tekniken ska regleras.

Till skillnad från traditionella metoder för genetisk modifiering lämnar gensaxen CRISPR inte några teknikspecifika spår efter sig. Med hjälp av den tekniken kan forskarna fixa samma sorts mutationer som hela tiden sker i naturen. Det går inte att med en analys se skillnad på om en organism blivit muterad med CRISPR, eller om det har skett en mutation på annat vis, antingen spontant eller med hjälp av strålning eller kemikalier, vilket är metoder som man sedan länge har använt inom växtförädling. Med CRISPR bildas mutationer exakt där forskarna vill ha dem. Avsikten är att ur människans synvinkel förbättra arvsmassan hos grödor, husdjur eller humana celler.

Vill du läsa hela artikeln nu?

Det här är ett utdrag från en artikel publicerad i ett nummer av Fokus. Om du vill få full tillgång till artikeln och hela tidningen digitalt, välj det alternativ som passar dig bäst.

Prenumerera på Fokus!

Fokus, 144 kronor per månad!