Krönika

Rysk roulette i regelboken

Edward Blom tar itu med obegripliga saker som skaver.

Det finns teman som inte riktigt räcker till en krönika, men som ligger där och skaver år efter år. Saker som ingen annan verkar ha satt fokus på, så här kommer de:  fem synnerligen disparata saker som gör mig upprörd.

1. Sprit som rysk roulett.
Av någon anledning har spritdrycker undantag från att behöva sätta ut ingredienser och näringsvärden. Det som anses självklart i alla andra sammanhang: att en allergiker inte ska falla död ner för att en produkt innehåller den ört, nöt eller frukt personen inte tål, en diabetiker ska kunna se att halten sockerarter ligger under 5 procent eller en vegan att födoämnet inte innehåller animaliska tillsatser gäller allt vi intar – utom sprit. Varför alkoholhaltiga drycker är undantagna denna regel, och varför det inte pågår någon debatt i frågan, är ett mysterium. Ändra!

2. Ojämlikt incitament.
Ja, det finns strukturer som gör att kvinnor tar ut mer föräldraledigt än män, men det hela styrs också mycket av att det blir en stor ekonomisk förlust om den som tjänar mest (ofta fadern) tar ledigt. Jag har en massa vänner som velat dela lika på ledigheten, men inte haft råd.

Varför kan man inte sätta en matematiker på att konstruera en modell där bådas inkomster vägs in, samt effekterna av respektives ledighet, så att det i alla familjer blir ekonomiskt indifferent vem som tar ut ledigheten. Vips, så är föräldraledighet ingen plånboksfråga och fler skulle dela lika. Vill man sedan ytterligare öka likheten får man använda politiska styrmedel, men detta vore en självklar start!

3. Samtalsdödare.
Det finns säkert de som besöker ett etablissemang för att de gillar att praktisera amatörpantomim, bara vill bli fulla eller önskar fly ensamheten utan att behöva tilltalas. Vi andra vill tala med varandra, umgås, konversera, kommunicera, debattera, skvallra, lära känna någon eller kanske lösa all världens problem. Då behöver man minst en vän, ett bord, var sin stol, någonting att äta, någonting att dricka – och möjlighet att använda mänsklighetens mest fantastiska verktyg: språket.

Varför då stänga av detta verktyg med hög musik? En del påstår att det är för att gästerna ska dricka mer – men man konsumerar väl minst lika mycket under en animerad diskussion fylld av glada skålar. Snälla krögare, stäng av!

4. Heliga källor.
Sverige är fullt av heliga källor. En del var kultplatser redan under asatiden och övertogs av kristendomen, andra uppstod i samband med kristna martyrier. De flesta finns kvar – men är avstängda. När jag vill dricka heligt vatten får jag åka till Lourdes, fastän jag passerar Trefaldighetskällan i Lill-Jansskogen dagligen. Ända in på 1900-talet drack man brunn där och höll folkfest på trefaldighetsdagen. Det må vara en extremt smal fråga, men varför inte låta oss troende få tillgång till vattnet? Kulturhistoriskt finns det också skäl för det.

5. Hej Lars!
Sverige har en tradition av att man sätter förnamnen i den ordning de låter vackrast. Jag är till exempel döpt till Lars Edward Blom. Förr i tiden stod tilltalsnamnet alltid understruket eller i versaler i pass, på patientbrickor et cetera. Men av någon bisarr anledning har detta ändrats. När jag och min hustru Gunilla besöker en vårdmottagning blir vi numera alltid uppropade som »Lars och Agnes«.
Denna svenska namnsed är redan hotad på grund av internationalisering (bland annat uppstår besvär vid köp av flygbiljetter). Men att man i Sverige ytterligare ställer till det är förfärligt. Ansvariga politiker och tjänstemän, gör om – gör rätt! Nu! Hur svårt kan det vara att stryka under eller fetstila tilltalsnamnet?

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera