Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Så skapas en kändis

Fråga inte vad pr-chefen Daniel Redgert kan göra för dig. Fråga vad du kan göra för att göra honom känd.

För att manifestera sin framgång föreslår pr-fenomenet Daniel Redgert att vi ska ses i den lägenhet i centrala Stockholm som han nyss köpt för 5,3 miljoner kronor. Han öppnar dörren iförd en sprillans ny kavaj.

– Jag mejlade Tiger och sa att jag skulle intervjuas av Fokus och undrade om inte de kunde skicka över något jag kunde ha på mig. Så de budade över den här kavajen.

Sådana saker gör Daniel Redgert dagligen, både för sig själv och för sina kunders räkning.

– Jag försöker kapitalisera på allt jag gör.

Som pr-chef för Perfect Day Media, det snabbväxande mediebolag som ägs av systrarna Amanda Schulman och Hanna Widell, är hans främsta uppgift att se till att allt innehåll som produceras – från populära poddar av Alex & Sigge och Zara Larsson till klädmärket Daisy Grace och kritiserade kosttillskott – får bästa möjliga uppmärksamhet. Men den pr-strategi som han lägger mest energi på är sin egen.

– Jag anställdes på premissen att jag inte bara skulle göra pr för Perfect Day utan även att jag skulle få bli stjärna själv.

Genom ett målmedvetet arbete har Daniel Redgert på kort tid gjort sig ett namn i den nya digitala kändiskultur där så kallade influencers i sociala medier står högt i kurs. Han har blivit något av en mästare på nätverkande och att profitera på andras kändisskap och driver sedan ett år tillbaka podden Tankar med, där en återkommande fråga till de inbjudna kändisgästerna är hur de kan hjälpa honom framåt i karriären.

Det vore lätt att avfärda en person som sagt att han vill bli »Sveriges svar på Kim Kardashian« som ointressant och ytlig. Men Daniel Redgert är smartare och bättre påläst än de flesta. Och bakom alla hans medvetet provocerande uttalanden döljer sig ett budskap till alla dem som självklart vet vem Sara Danius är, men aldrig hört talas om Therése Lindgren.

– I min generation vet alla vem Therése Lindgren är. Jag tycker det är kul att spela ut de här två verkligheterna mot varandra, avgrunden mellan akademienledamöter och svenska Youtubestjärnor. Therése Lindgren har miljontals visningar på sina Youtubeklipp varje vecka, så i min värld har hon betydligt mer makt än Sara Danius.

Hans jakt på pengar och kändisskap, och för att fler ska få veta vem Daniel Redgert är, har lett fram till att han nu, vid 25 års ålder, skrivit en bok om sig själv med den talande titeln »Vem fan är han??«. Självbiografin är en klassiskt berättad revanschhistoria om killen som blev mobbad under uppväxten och vars bästa, och enda, vän under högstadiet var datorn. I sitt pojkrum i Västerås förtrollades Daniel Redgert av det åtråvärda Stureplansliv som modebloggerskor som Petra Tungården och Michaela Forni visade upp för sina följare – och drömde om att en dag själv bli någon som folk såg upp till. Under gymnasietiden jobbade han helgnätter på McDonald’s för att finansiera tågresor till Stockholm varje onsdagskväll, då han sökte upp de ställen som han läste om i bloggarna. Direkt efter studenten flyttade Daniel Redgert till huvudstaden och inledde sin jakt på »fame and fortune«.

– Med boken hoppas jag få upprättelse. Det är många som haft synpunkter på mig, de ser mig på Instagram med en massa kändisar och undrar vad jag gjort för att förtjäna den platsen. I boken berättar jag om min bakgrund och ger hela bilden av mig själv, vilket jag inte delat med mig av tidigare. Jag kommer från en familj utan pengar eller kontakter. Jag har kämpat mig fram och jobbar hårdare än alla andra för att komma dit jag vill. Min drivkraft har varit hämnd. Att bli någon i Stockholm såg jag som den ultimata hämnden mot alla dem som frös ut mig i Västerås.

Boken innehåller många dråpliga historier. Som den gången Daniel, efter att ha jobbat ännu ett nattskift på McDonald’s, bestämmer sig för att ta tåget till Stockholm en söndag för att vara statist vid inspelningen av Robyns musikvideo till låten »Dancing on my own« (hans ena arm är med ett par sekunder i slutresultatet), och sedan inte hinner med sista tåget hem på kvällen och övernattar i ett förvaringsskåp på Centralstationen.

– Det var första gången jag var glad över att jag bara är 1,70 lång. Det är inget jag vill göra om, men det blev ju en kul anekdot till boken i alla fall.

Daniel Redgert har skrivit sin historia med tanken att den även ska fungera som en handbok i hur man tar sig fram och »blir någon« i dagens Sverige. Varje kapitel avslutas med tips av typen: »Lyssna inte alltid på de vuxna – vi unga har ofta rätt«, »Fake it until you make it« och »Lägg till alla du träffat och vill lära känna på Facebook, och tacka för senast. Till slut kommer någon att komma ihåg dig.«

Ser du dig som en förebild för unga?

– Absolut. Jag får många mejl från ungdomar som kommer från nån liten stad, och som bär på samma drömmar som jag. Jag har hållit tipsen ganska allmängiltiga, så att de även är applicerbara för den som vill göra karriär som diplomat eller något.

Det har bara gått något år sedan Daniel Redgert berättade för sin familj att han är homosexuell, och i samband med att boken ges ut kommer han för första gången ut inför hela sin omgivning.

– Det här tycker jag är svårast att prata om, men det sjuka är att jag kommer att kapitalisera på det nu. Det är »komma ut«-vinkeln som gör att jag kommer att bjudas in till TV4:s morgonsoffa, säger han och berättar att han fick ett förskott på 250 000 kronor för att skriva boken, som ges ut i slutet av juli av Tukan Förlag. Både förlagets och hans egna förhoppningar på den är stora.

– Jag är helt säker på att det blir en bästsäljare. Det är så många kända personer som jag nämner i boken som kommer att marknadsföra den i sina kanaler. Hösten 2017 kommer jag att slå igenom stort!

I och med det hoppas Daniel Redgert att ingen längre ska undra »Vem fan är han??«.

– Jag vill att folk ska förstå mig och gilla mig. Kändisar blir behandlade med respekt och det vill jag också bli. Jag är så trött på att inte behandlas med värdighet.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera