Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

EU prövar snuset på nytt

Brexit kan öppna för en ny marknad.

»EG – Inte utan min prilla«. Den bildekalen sålde som smör och någon gjorde sig en rejäl hacka i början av 90-talet. Det svenska snuset var en knäckfråga i de svenska förhandlingarna med EU (som unionen döptes om till under tiden).

Europeiska unionen införde snusförbudet 1992. Det gäller än – med ett undan­tag: Sverige, som fick ett permanent undantag.

Nu prövas snusförbudet igen. EU-domstolen hade i förra veckan förhandling efter att en brittisk domstol begärt ett förhandsavgörande, om snusförbudet är förenligt med EU-rätten där det ju handlar om fri rörlighet för varor och tjänster.

Processen har satts i gång av svenska snusgiganten Swedish Match och att det sker just i Storbritannien är ingen tillfällighet. När landet lämnar EU omfattas de inte av förbudet längre, och en ny marknad öppnar sig.

När EU-domstolen tog upp snusfrågan förra gången, år 2004, slog den fast att snus ska betraktas som en »ny« produkt och inte skulle tillåtas eftersom den sågs som en inkörsport till rökning.

Sedan dess har snuset blivit storpolitik i EU. Inför att ett nytt tobaksdirektiv skulle presenteras hösten 2012 begärde en maltesisk fixare 60 miljoner euro från Swedish Match för att få den ansvarige EU-kommissionären John Dalli att häva snusförbudet. Hur delaktig han var i mutförsöket fastställdes aldrig, men Dalli fick avgå som kommissionär. Och det bidrog kanske också till att snusfrågan blev något av minerad mark i EU-sammanhang.

Nu görs ett nytt försök att häva förbudet.

– Jag är inte jurist, men för mig är det enkelt. EU:s inre marknad har fyra friheter, däribland fri rörlighet. Då är förbudet diskriminerande, säger Patrik Strömer, som företräder Svenska snustillverkar­föreningen.

Att EU betraktar snus som en »ny« tobaksprodukt har en betydelse i sammanhanget.

– Sedan förra prövningen har EU tillåtit e-cigaretter, som gör att många tidigare rökare får längre tid att leva. Det finns också en nyfikenhet på snus. Många har upptäckt att svenska män röker minst i Europa, och har lägst frekvens av lungcancer och kol,, säger Patrik Strömer.

Men när frågan tas upp i EU-domstolen är den svenska regeringen passiv. Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M), som drivit frågan i många år, upprörs över det:

»Att regeringen och handelsminister Ann Linde inte ställer sig bakom snuset och argumenterar för ett slopat exportförbud visar med all önskvärd tydlighet att talet om folkhälsan stannar vid just tal«, skrev han på Aftonbladet Debatt.

Snusanhängarna lutar sig mot medicinska rapporter som kom under förra året. Enligt det internationella forskningssamarbetet Global burden of diseases studie, publicerad i vetenskapstidskriften The Lancet, går det inte att fastställa ett enda dödsfall kopplat till snus. Medan däremot miljontals dör varje år av rökning. Forskarna hittade inte heller bevis på ökad risk för bukspottskörtelcancer vid användning av snus. Vilket tidigare studier hävdat.

I EU-länderna är det tillåtet att sälja så kallat luktsnus. Förutom i Sverige så fortsatte »våtsnus« att säljas i Danmark, som hänvisade till att det inte är en ny tobaksprodukt. Där säljs också portionssnus, fast danskarna hävdar ett kryphål genom att det ska betraktas som tuggtobak.

Men det är ingen helt lätt uppgift att förklara för européerna det svenska snuset och dess fördelar.

– De har ingen 200-årig tradition som i Sverige. Men brexit kan innebära att snus tillåts i Storbritannien. Och Schweiz kan gå mot att tillåta snuset, säger Patrik Strömer.

År 2016 såldes 375 miljoner dosor snus i Sverige. 65 procent av dem kom från Swedish Match, som samma år omsatte 15,5 miljarder kronor och gjorde ett resultat på 6,4 miljarder.

Nästa steg i EU-prövningen är nu att domstolens generaladvokat kommer med ett förslag till dom i april. Den slutliga domen väntas tidigast i början av hösten.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera