Margrethe Vestager driver en tuff kamp mot amerikanska internetjättars försök att kringgå konkurrens.

Utrikes

EU:s digitala strid mot USA

EU drar årligen in mångmiljardbelopp i böter från amerikanska internetbolag. USA har svarat med samma mynt.

EU-kommissionen driver en hård linje mot amerikanska internetjättar. Margrethe Vestager, den danska EU-kommissionären ansvarig för konkurrensfrågor, har utfärdat mångmiljardböter till it-bolag som anses missbruka sin marknadsställning.

I somras blev det stor uppmärksamhet när Googles moderbolag dömdes till att betala hela 23,7 miljarder kronor i böter sedan man funnit att sökmotorn gynnat sina egna shoppingtjänster framför konkurrenternas. Beslutet har överklagats och slutgiltigt utslag lär dröja i åratal.

Nyligen, i januari, fick amerikanska chippjätten Qualcomm böta 9 miljarder kronor sedan EU funnit att bolaget betalat Apple för att inte köpa chipp från konkurrerande tillverkare.

Margrethe Vestager har under sina fyra år som EU:s konkurrenskommissionär tagit allt hårdare tag mot marknadsdominerande internetföretag. Apple, Google, Amazon, Microsoft och Facebook kan vänta sig att regleras på samma sätt som järnvägar, vattenverk och annan infrastruktur, sa hon i en intervju tidigare i år.

EU har också nagelfarit affärer i sektorn, som när Facebook förvärvade meddelandetjänsten Whatsapp 2014. Inför köpet bedyrade Facebook att bolagens infrastruktur skulle hållas isär, trots det slogs den ihop. I fjol bötfälldes Facebook med 1,1 miljarder kronor för att ha gett EU missledande information.

Samtidigt driver EU-kommissionen en rad utredningar med stora belopp på spel, liksom länders anseende. Irland har dragits inför EU-domstolen för att de inte förmått it-jätten Apple att betala landet drygt 130 miljarder kronor i kvarskatt som Apple har fått i form av olagliga skatteförmåner, enligt EU.

På andra sidan Atlanten har USA under lång tid haft en betydligt mer tolerant inställning till samma internetföretag. Det är som bekant företagens hemmaplan. Men kring millennieskiftet var tongångarna helt andra. 1999 dömdes Microsoft, på grund av missbruk av dominerande marknadsställning, till att delas i två delar. Efter överklagan upphävdes domen och bolaget är alltjämt ett. EU:s hårda linje har dock noterats och USA har svarat med att tillämpat landets antikorruptionslagar på utländska företag med allt större frenesi. Somliga kallar det för ett handelskrig. Som amerikanska lagar är utformade räcker det att utländska företag använt sig av amerikanska banker, valuta eller någon gång funnits på en börs i landet för att lagarna ska ha bäring.

Tyska Siemens fick betala 13 miljarder kronor i böter 2008 till följd av en mutskandal, ett rekordbelopp. I fjol fick svenska telekomjätten Telia böta 7,7 miljarder kronor för sina korrupta affärer i Uzbekistan, något som tangerade ett annat rekord. Amerikanska myndigheter har under de senaste fem åren drivit in böter på över 60 miljarder kronor.

En förklaring till varför internetbolagen i USA varit förskonade från press har varit att det inte funnits stöd för sådana tilltag. Men det håller på att ändra sig.

Numera står många amerikaner bakom hårdare regleringar av it-jättarna. De som förespråkar sådana sneglar på EU som ligger många steg före: i slutet på mars väntas EU-kommissionen presentera ett nytt förslag där internetjättarnas skatteflykt ska hindras genom skatter på 2–6 procent av omsättningen.

Nästa drag, USA.

Fakta | Böter lönar sig

Amerikanska antikorruptionslagar har genererat över 60 miljarder kronor i böter på fem år.

2013: 12 företag, totalt 731 miljoner dollar (6,5 miljarder kronor)

2014: 10 företag, totalt 1,56 miljarder dollar (13,9 miljarder kronor)

2015: 11 företag, totalt 133 miljoner dollar (1,2 miljarder kronor)

2016: 27 företag, totalt 2,48 miljarder dollar (22,1 miljarder kronor)

2017: 11 företag, totalt 1,92 miljarder dollar (17,1 miljarder kronor).

Källa: The FCPA blog

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera