Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Jacobs stege från liv till död

Nils Erik Forsgårds farfars bror var en av många miljoner som dog i spanska sjukan.

Min farfars bror hette Jacob. Han kom aldrig hem. Han ligger begravd i Crystal lake cemetery i Gardner, Massachusetts, USA.

På dödsattesten står skrivet pneumonia, lunginflammation. Jacob dog i spans-ka sjukan. Då var det oktober 1918.

Spanska sjukan var en svårartad influensa eller pandemi. Den krävde åtminstone 50 miljoner dödsoffer, i hela världen, framför allt under åren 1918 och 1919. Jacob dog inte ensam.

Spanska sjukan slog särskilt hårt i Indien, men ingen världsdel gick fri. Fler människor dog i spanska sjukan än på första världskrigets slagfält. Den stora dödligheten bland relativt unga och starka människor var ett av de mysterier som länge omgärdade pandemin.

Journalisten Barbro »Bang« Alving har beskrivit spanska sjukan och dess härjningar i Stockholm. Hon bodde då på Norrtullsgatan och hade från fönstret utsikt över Norra kyrkogården:

»Varje ledig stund satt jag i ett fönster och såg på liktåg. Det var spanska sjukan då, och Norra kyrkogården var den enda som fanns. I mitt minne drar liktågen fram utan början, utan slut, utan paus.«

Sjukdomsförloppet var rätt entydigt. Det började med ett par rödbruna fläckar på kinderna. Det slutade med att läkarna, som det står i en samtida journal, knappt kunde skilja vita människor från färgade. I ett första skede slog viruset, som var av typen H1N1, ut människornas immunförsvar. När det i grund intakta immunförsvaret väl repat sig och häftigt slog tillbaka följde en aggressiv lungsjukdom. Huden på de döende färgades blåsvart på grund av syrebrist.

Spanska sjukan fick också andra namn. De krigförande tyskarna talade om en särskild Flandernfieber.

I USA kallades den Knock-me-down fever eller the Purple death. Någon trodde att spanska sjukan var en följd av tyskarnas kemiska krigföring. Det talades om förgiftade konserver och om tyska agenter som spred sjukdomen på amerikanska biografer.

Spanska sjukan betraktades länge som ett medicinskt mysterium.

I början av 2000-talet kartlades genetiken. Det visade sig handla om ett virus som ursprungligen överförts från fågelfä till soldater på en förläggning i Kansas och som efter mars 1918 spreds över hela världen, i tre olika vågor. Min farfars bror Jacob dog i den andra vågen. Det var den som slog allra hårdast.

Döden kom snabbt till Jacob. Han hade jobbat några år i Ironwood i Michigan. I New York köpte han en biljett för färden hemåt. Det var på sensommaren 1918. I Europa rasade ett våldsamt krig mellan stormakterna. Jacob beslöt sig för att invänta den hägrande freden. Han tog ett jobb i Massachusetts.

På mindre än en vecka gick mannen från liv till död. Han var knappt 40 år gammal. I stövlarna fanns ett knippe dollarsedlar. Sedlarna och stövlarna skickades hem till familjen, till hustrun och de sju barnen. De ska också ha nått adressaten. Så säger legenden. Tanken förefaller osannolik, om än inte helt omöjlig.

Spanska sjukan fick långtgående följder, inte bara demografiska. I USA smittades en tredjedel av befolkningen, cirka 3 procent avled. De amerikanska försäkringsbolagen tvingades i det närmaste tömma sina kassareserver för att kunna täcka olika liv- och änkeförsäkringar i epidemins spår.

Det var för övrigt också spanska sjukan som lade grunden till Donald Trumps sentida förmögenhet. Trumps farfar Friedrich avled i epidemins första våg i maj 1918. Han lämnade efter sig ett stort försäkringsbelopp till änkan. Merparten av pengarna investerades lite senare i fastigheter i New York City av sonen Fred Trump.

Läs mer av Nils Eric Forsgård

Muren föll men står kvar

Nationalistisk årtalsmagi

Den politiska striden i Europa står mellan­ pessimism­ och optimism

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera