Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Muslimska uigurer i Turkiet protesterar mot behandlingen av folkgruppen i Kina.

Utrikes

Kina spärrar in muslimer i läger

Repressionen mot Kinas muslimer når nya höjder – och ända till Sverige.

»Den största massinlåsningen av en minoritetsbefolkning som pågår i världen i dag.« Så beskrevs situationen i Kinas nordvästliga provins Xinjiang nyligen av den amerikanska myndigheten Congressional-executive commission on China, som leds av Floridas senator Marco Rubio.

Rapporten framhöll att mellan en halv miljon och en miljon av Xinjiangs tolv miljoner uigurer – en muslimsk minoritet – nu sitter i läger för politisk omskolning, dit de tagits utan föregående rättsprocess. De första uppgifterna om detta väldiga lägersystem började sippra ut förra våren, och under året har vittnesmål kommit från flera interner.

De mest detaljerade publicerades av Associated Press i mitten av maj. Där berättade en man om daglig revelj före soluppgången. Därefter sjöngs Kinas nationalsång och flaggan hissades vid gryningen. Fångarna fördes sedan till klassrum för att fortsätta sjunga patriotiska sånger samt studera Kinas språk och kultur.

Flera vittnen har berättat om påtvingad förtäring av fläskkött och alkohol.

»Tack kommunistpartiet! Tack moderlandet! Tack president Xi«, tvingades internerna ropa ut i kör innan de sparsamma måltiderna. Ändlösa repetitioner av politiska slogans varvades med självkritik. En efter en var alla tvungna att stå upp inför 60 »klasskamrater« för att döma ut sina egna och sina medfångars religiösa vanor.

Ett poängsystem gav möjlighet till en rad fördelar under den i regel flera månader långa vistelsen. I andra änden fanns straff som timmar i stresspositioner eller dagar i total isolering. Misshandel förekommer, och flera dödsfall har rapporterats från lägren. Flera vittnen har även berättat om påtvingad förtäring av fläskkött och alkohol.

»Onormalt« skägg och fasta under Ramadan förbjöds.

Dessa lägerhistorier kan låta otroliga, men är snarast ett naturligt nästa steg för den som följt utvecklingen i Xinjiang. Vid början av 2014 utlyste president Xi Jinping personligen »slå hårt-kampanjen«, i syfte att motverka terrorism. Men kampanjen förvandlades snabbt till ett generellt angrepp mot religionsutövning.

»Onormalt« skägg och fasta under Ramadan förbjöds. Pilgrimsresor och andra utlandsresor begränsades genom att passen beslagstog. I april förra året bannlystes »muslimska namn« som Mohammed och Saddam. Barn som döps till dessa namn går nu miste om skolgång och sjukvård genom att de helt enkelt inte tilldelas id-kort.

Förvisso existerar religiös extremism i Xinjiang. Bara de senaste åren har hundratals personer mist livet i attacker mot allt från polisstationer till provinsens sprudlande basarer. Flera uigurer har åkt utomlands för att strida med Islamska staten och sedan återvänt till Kina.

Bedömare är dock eniga om att det ökade religiösa förtrycket snarast har drivit många förtvivlade uigurer rakt i armarna på extremistiska krafter. Det har skapat en våldsspiral som eskalerat sedan 2014.

Ett kvitto på att myndigheterna kommer att fortsätta sätta hårt mot hårt kom i augusti 2016, då den ökände Chen Quanguo utsågs till partichef för Xinijang. Chen kom från posten som partichef i Tibet, där han rättat in provinsens buddister i ledet med hjälp av en rad hårdföra metoder som han nu tog med sig till sitt nya jobb.

Antalet poliser har utökats till att överstiga polistätheten i Östtyskland just innan murens fall, enligt Adrian Zenz, forskare vid tyska European school of  culture and theology.

Säkerhetskontroll vid en marknad i den muslimskt dominerade jätteprovinsen Xinjiang. Foto: Ng Han Guan/AP.

Xinjiang beskrivs nu ofta som ett slags »testlaboratorium« för teknisk övervakning, inklusive ansiktsigenkänning som uppmärksammar polis på när misstänkta individer rör sig 300 meter från hem eller arbetsplats. Att surfa in på utländska sajter, tala i telefon med släktingar i utlandet eller be regelbundet räcker för att väcka misstankar.

Kontroll av uigurer utomlands har också satts i system, och Sverige är absolut inget undantag. Redan 2010 avslöjade Säpo spionage mot svenska uigurer, vilket ledde till att två kinesiska tjänstemän utvisades. Två år senare intervjuade Sveriges Radio flera uigurer som berättade hur Kinas ambassad fortsatte pressa dem på information under olika slags hot.

Fokus kan nu bekräfta att det flyktingspionage som Kina utför på svensk mark inte bara fortsätter, utan även har intensifierats. Nijat Turghun, ordförande för Uiguriska utbildningsföreningen (UUF), berättar att det inte längre endast är uigurer som engagerar sig politiskt som trakasseras. Det senaste året har också andra uigurer kallats till Kinas ambassad på Djurgården för att fotograferas, och pressas sedan regelbundet på information via sociala medier som Wechat.

Under Chen Quanguo har även ett system med »hembesök« införts

Turghun berättar att en uigur med flyktingstatus i Sverige fick veta att hans son i Xinjiang gripits för att tvinga mannen att samarbeta. En av styrelseledamöterna i UUF, tillika svenska medborgare, har fått över 20 släktingar gripna varav flera hamnat i läger för politisk omskolning. Gemensamt för de uigurer jag talat med är att de inte längre kan kontakta sina släktingar i det alltmer isolerade Xinjiang.

Under Chen Quanguo har även ett system med »hembesök« införts. Vad som tidigare varit ett slags regelbundna husförhör med uiguriska familjer utökades hösten 2016 med ambitionen att tjänstemännen ska »bli en del av familjen«. Vid årsskiftet togs ännu ett steg, och nu skickas kadrerna ut för att bo med familjerna upp till fjorton dagar.

Den dryga miljon partitjänstemän som är inblandade i detta program har under besöken som uppgift att samla information om familjernas politiska och religiösa vanor. Politisk indoktrinering står också på schemat, i form av föreläsningar om »Xi Jinpings tankar« samt sång och dans som hyllar kommunistpartiet.

Polistätheten överstiger den  i Östtyskland just innan murens fall. Foto: Ng Han Guan/AP.

Enligt Human rights watch sammanställs rapporter om eventuella »problem«, som, om möjligt, ska åtgärdas på plats av tjänstemannen. Ett exempel är konfiskering av religiösa föremål. Många partikadrer postar bilder på sociala medier för att visa upp etnisk enighet – bilder där tjänstemännen ses äta eller sova tillsammans med familjen, samt mata och undervisa barnen.

Adrian Zenz konstaterade i maj att lägersystemet fortfarande är under utbyggnad, och samma månad uppmanade Kinas chefsåklagare Zhang Jun till en intensifiering av »omvandling genom utbildning«. Kina förnekar dock såväl lägrens existens som begränsningar av religionsfriheten. I Xinjiang Daily skrev en av provinsens tjänstemän nyligen att området är hem för »världens lyckligaste muslimer«.

Fakta: 40 procent etniska kineser

Xinjiang är Kinas största provins med en yta större än Tyskland, Frankrike och Spanien tillsammans. Gränsar till sju länder.

Av 25 miljoner invånare är över hälften muslimer, inklusive cirka 12 miljoner uigurer. Drygt 40 procent är etniska kineser; en andel som 1950 endast var 8 procent.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera