Konsten att tömma ett land

Text: Izabella Rosengren

Bild: Izabella Rosengren

Officiella siffror säger 3 miljoner invånare. Inofficiella röster menar dock att det rör sig om hälften så många, om ens det. Sedan folkmordet av 1,5 miljoner armenier under tidigt 1900-tal har det som i dag är Armenien sakta men säkert tömts på sina invånare. Delvis på grund av folkmordet, men också på grund av att landet, som är en före detta Sovjetrepublik, föll ner i en djup befolkningsdepression efter att unionen upplöstes.

– Armeniens födelsetal gick i botten när Sovjet föll samman. Med Sovjet försvann till exempel barnomsorgen och männi-skorna saknade ekonomin att skaffa fler barn. Dessutom skaffade man barn så oerhört tidigt under kommunisttiden, därefter började man vänta till senare, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Även om minskade födelsetal är den drivande faktorn bakom befolkningsminskningen handlar det, enligt Gunnar Andersson, dock ofta om flera parallella orsaker. Många länder som har negativ befolkningsutveckling har också hög utvandring. I Armeniens fall handlar det om utvandring till framför allt storebror Ryssland och det är mer regel än undantag att armenier åker över gränsen för att arbeta. Över en miljon armenier bor eller arbetar i Ryssland och totalt lämnar runt 5 procent av befolkningen Armenien årligen – bland den högsta utvandringen i världen.

Fortsätter det i den här takten kommer Armeniens officiella befolkning (enligt FN-rapporten World population prospects) från 2017 att ha minskat med 10 procent till 2,7 miljoner år 2050. År 2100 kommer det bara att finnas knappt 1,8 miljoner kvar. Dock kommer det att finnas en drygt 8 miljoner stor diaspora.

Många armenier undrar nu vad som ska hända med landet. För den nyligen avsatte presidenten var avfolkningen ett sådant stort problem att han förra året formulerade ett nationellt mål på 4 miljoner människor år 2040. Det innebär en årlig befolkningsökning på 1,2 procent, densamma som under kommunisttiden. Presidentens uttalande fick dock många demografer att sätta kaffet i vrångstrupen och därefter hävda att en sådan ökning är praktiskt omöjlig. Presidentens förslag var att förmå migranterna att återvända hem. Hur det skulle gå till hann aldrig utvecklas innan den väldigt illa omtyckte presidenten avsattes av folket på grund av korruption.

– De har ju en stor diaspora att bygga på, så det måste i så fall handla om att landet gör sig så attraktivt att mängder av exilarmenier förmås att flytta tillbaka. På egen hand lär det vara ganska omöjligt att öka befolkningen, med en åldersstruktur där de som är barn i dag inte är så många och därför i sin tur inte kommer att producera så många barn, säger Gunnar Andersson.

[caption id="attachment_517938" align="alignnone" width="500"] »Europa har gett mig många möjligheter medan Armenien begränsade dem.«
Journalisten Lilit Lalaian tröttnade på landets censur och kränkningar av mänskliga rättigheter och flyttade till Tyskland.[/caption]

Någon som inte tänker lyda den förre presidenten är Lilit Lalaian, 30 år. För två år sedan flyttade hon till Tyskland, efter att som journalist, ha fått nog av Armeniens stränga censur och kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Jag försökte få till en förändring, men mina resultat var obetydliga. Så när jag fick chansen att flytta till Tyskland tog jag den. Jag lärde mig tyska och började om från början, fick ett jobb och integrerade mig snabbt i samhället. Jag insåg vad demokrati var och lärde mig det europeiska sättet att leva och jag älskar det. Europa har gett mig många möjligheter medan Armenien begränsade dem.

Enligt Lilit Lalaian är livet i Tyskland väldigt lugnt jämfört med livet i Jerevan, som hon upplevde som extremt stressigt. Dock saknar hon sin familj och sina vänner och menar att hon trots allt kanske flyttar tillbaka en dag. Å andra sidan är det inte omöjligt att även släkt och bekanta ger sig av snart.

– Två av mina bästa vänner har redan flyttat till Nederländerna och Frankrike så de blir färre och färre kvar i Armenien.

För tre år sedan lämnade även Elya Hovhannisyan, 24 år, Armenien för USA. Även om det inte var hennes val, i och med att familjen följde med pappan när han fick jobb, är hon ändå glad över alla nya möjligheter hon fått i sitt nya hemland.

– Amerika ger en chansen att studera vid några av de bästa universiteten på jorden och den kunskapen du får där kan du använda var som helst i världen. Utbildningen du får i Armenien funkar bara där och inte utanför, säger hon.

[caption id="attachment_517939" align="alignnone" width="500"] »Armenien inte är lika utvecklat som USA. Därför tycker jag att det är viktigt att vi armenier använder våra talanger för att hjälpa landet framåt.« Lena Kirakosyan har flyttat till Armenien från USA[/caption]

Trots att framtidstron vacklar hos många armenier finns det de som har valt att stanna. Andra har till och med valt att flytta dit. Ett sådant exempel är Lena Kirakosyan, 19 år, som för ett år sedan flyttade till Armenien från USA för kärlekens skull. Helt okänt var landet dock inte då hon har en armenisk mamma, kunde språket och hade varit på besök otaliga gånger.

– De senaste åren har jag lärt mig mer och mer om Armenien och jag gillade det verkligen, speciellt folkets motståndskraft och styrka. Jag njöt av att vara en del av en sådan gammal kultur. Armenien är inte lika utvecklat eller avancerat som USA och därför anser jag att det är viktigt för oss armenier att använda våra talanger för att hjälpa Armenien framåt, säger hon.

Hon bekräftar Gunnar Anderssons uttalande om varför så många armenier lämnar landet.

– Om du bor utanför huvudstaden är det svårt att hitta jobb och om du gör det är lönen ofta så dålig att den inte går att leva på. De flesta får det knappt att gå ihop utan lever antingen av släktingar utomlands eller så arbetar mannen i ett annat land, vanligtvis Ryssland.

Hon berättar också att många lämnar landet på grund av konservativa värderingar, såsom kvinnans roll i äktenskapet och att de flesta familjer föredrar pojkar framför flickor.

– Det är något fel på folks mentalitet här. Jag vill bryta den kvinnliga stereotypen och visa att kvinnor är lika smarta och framgångsrika som män. Jag vill också visa att det går att bo i Armenien och vara framgångsrik och jag vill sätta Armenien på kartan.

Armenien är inte det enda landet i världen som lider av allvarlig befolkningsminskning. I princip hela Östeuropa, Japan, Taiwan och Kina är i samma situation. Även Tyskland skulle ha en befolkningsminskning om det inte vore för den omfattande invandringen. Bulgarien har kanske världens största befolkningsminskning och kommer enligt FN:s prognoser att tappa 23 procent av sin befolkning till år 2050. Enligt samma undersökning kommer Japans befolkning att ha minskat med en tredjedel till 85 miljoner år 2100.

– I Japan beror det på en kombination av familjepolitik, ojämställdhet mellan män och kvinnor och ett otroligt krävande arbetsliv. Man jobbar jättelånga dagar samtidigt som man har en konservativ familjemodell där det inte går att kombinera jobb och familj, säger Gunnar Andersson.

Så hur dystopisk är framtiden för människorna i exempelvis Armenien, Bulgarien och Japan?

Kommer världen snart att vara flera nationaliteter fattigare?

– Befolkningsminskning tar lång tid och det kommer att hinna hända mycket under tiden. Det är mer troligt att länderna ändras än att nationaliteter försvinner. Även om de blir färre så blir det inte tomt. Se på Norrlands inland till exempel. Där bor inte så många, men norrlänningarna finns ju fortfarande kvar. <

Fakta | Metoder för befolkningsökning

De flesta regeringar är inte nöjda med att se deras befolkning minska utan försöker med olika metoder att öka barnafödandet och minska migrationen.

Ryssland har utökat barnbidragen, barnomsorgen och infört en skattebonus för dem som väljer att skaffa barn.

Tyskland har infört ett föräldraförsäkringsystem liknande det i Sverige.

Sydkorea uppmuntrade hälsoministeriet befolkningen att ta ledigt från jobbet för att fokusera på »familjeformation«. Således kallas en onsdag i månaden för »familjedag« vilket innebär att kontoren släcker lamporna tidigare så att arbetarna tvingas gå hem.

Många länder, till exempel Singapore, Italien, Litauen och Australien delar också ut en babybonus när barnet är fött. I Singapore får familjer även gå före i kön till vissa typer av bostäder.