Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

»Man får lust att dra fram avbitartången«

»Godmorgon Världens« Olle Hägg har gjort sin sista dag i radions tjänst. Passionen för ljud tar han med sig.

Det är inte av blygsamhet som Olle Hägg tvekar inför intervjun. Det handlar om att han inte har så mycket att säga som är värt att publicera. Det där vet han, vis av sin egen mångåriga erfarenhet som programledare.

– Det är en yrkesmässig bedömning. Inte ödmjukhet, förklarar han över telefonen.

Men jag insisterar. Och till slut går Olle Hägg med på att ses över en lunch. Men var då? Radions matsal är undermålig, konstaterar han. SVT:s då? Nej, för tråkig.

Han suckar.

– Trist, jag trodde att jag skulle få gå på Grand Hôtel när du nu bjuder.

Innan han avslutar samtalet så säger han, och det går nästan att höra det pillemariska leendet:

– Skyll dig själv!

Valet faller till slut på Restaurang Broms vid Karlaplan i Stockholm, en plats som är väl bekant för alla radions medarbetare. I brist på tid, och helt ärligt ork, är det här i de fashionabla kvarteren på Östermalm som intervjuperson till radioinslagen brukar raggas upp. I mer än 30 år har Olle Häggs röst hörts i Godmorgon världens sändningar. Fredagen då vi ses gör han sin sista dag i radiohuset. Men det är inte gamla radiominnen vi ska prata. Temat för intervjun är ljud. Luttrade radiomedarbetare har nämligen ofta ett speciellt förhållande till det audiella; jobbet handlar till stor del om att undvika icke-önskvärt ljud, för att skapa välljud.

För Olle Hägg är ljud viktigt även utanför jobbet.

– Jag lyssnar ofta på musik. Men jag tycker också om att lyssna på havsvågor och skogsljud. Och på sorl, säger han och ser sig omkring i den livliga restaurangen.

– Här är för mycket slammer. Men om man bara sitter och lyssnar på ljuden och inte bryr sig om vad som sägs, så är det ett myller av ljud. En röst. Det metalliska ljudet från besticken. Det blir ett slags meditation.

Vilket är det värsta ljud du vet?

– Ett ljud jag verkligen avskyr är när folk sitter på bussen eller tunnelbanan med dåliga hörlurar så att det väser ut. Man får ju lust att ta med sig en avbitartång och knipsa av sladden!

Något annat Hägg har svårt för är kollegor som uppenbart läser innantill i radio.

– Då hör man att personen inte tänker på vad hen pratar om. Men de som blir intervjuade får låta hur de vill, tycker jag.

Har det blivit värre?

– Nej, lyssnar du på radiosändningar från 70-talet så är det så segt och konstlat. Jag lyssnade på kassetter från tidigt 80-tal, och hör hur falskt jag låter.

Vem har tidernas bästa radioröst då? Olle Häggs favorit är veteranen Lennart Wretlind, berättar han. En annan röst som ligger honom varmt om hjärtat tillhörde hans mördade kollega Nils Horner. Häggs egen stämma sviker honom när han berättar om sin vän.

– En anledning till varför hans död väckte så starka reaktioner var att folk hörde att han var äkta. Nils var engagerad i det han gjorde, säger han.

En av litteraturens mer egensinniga radiomedarbetare måste vara Heinrich Bölls satiriska karaktär doktor Murke, som tar små bitar av inspelad tystnad med sig hem. Olle Hägg berättar att han också har samlat på sig klipp. Fast av ljud.

– Jag har bandat bra sommarljud från mitt lantställe att lägga in under intervjuer. Men det var länge sedan jag använde dem, efter ett tag känner man ju igen fåglarna, säger han och skjuter av det där leendet igen.

En tugga till. Sedan slår det honom:

– När vi nu talar om det: som ung när jag reste i tropiska länder kunde jag sitta utomhus på natten och banda cikador. Jag har gamla kassetter med ljud från Västindien och Söderhavet. Men kvaliteten är nog för dålig för att sälja dem i dag, säger han och skrattar.

Tallrikarna dukas av och kaffe serveras. Olle Hägg ska strax tillbaka till radiohuset och städa efter sig. En karriär är slut, och Häggs välbekanta stämma ska ge plats åt någon annans. Han medger att intervjun nog gick bättre än han föreställt sig.

– Ljud, det är kul, säger han och fyller sin kopp.

Vad ska du göra nu då?

– Nu ska jag gå på konserter. Och alla konstutställningar i hela Stockholm.

Fakta | Olle Hägg

Namn: Olle Hägg

Ålder: 65 år.

Aktuell:  Har precis gått i pension efter en lång karriär på Sveriges Radio. Har varit programledare för Filosofiska rummet, vikarierande korrespondent i olika omgångar och de senaste 30 åren programledare för Godmorgon världen.

Intressen:  Konst, fotboll och musik.

Ljud han hoppas höra mer av: Vindsus, fågelkvitter och cikador.

Åt:  Kalvschnitzel med jordärtskockspuré avrundad med ett glas vatten och bryggkaffe på Restaurang Broms. »Smakade gott, inte så mycket att prata om«, enligt Olle Hägg, som valde restaurangen för att den ligger nära Sveriges Radio.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera