Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Högerextrema går framåt i Spanien

Inför nyvalet i Spanien finns ingen klar majoritet. Det finns dock redan en klar vinnare – högerextrema Vox.

I centrala Madrid lyser valrörelsen med sin frånvaro. Det enda yttre tecknet på stundande val är de banderoller prydda av de olika partiernas ledare som kantar innerstadens avenyer. Slaget om väljarna står annorstädes, långt bort från den mondäna stadseliten. I måndagens tv-sända debatt låg stort fokus på Katalonien.

– Spaniens enighet är i fara, menade Pablo Casado, partiledare för konservativa Partido Popular (PP).

Nyvalet den 28 april utlystes i februari av premiärminister Pedro Sánchez, ledare för socialdemokratiska PSOE, sedan han inte fått stöd för sin budget från de mind­re separatistpartier som tidigare backat upp honom. I fjol var det med stöd från de nämnda partierna som Sánchez tog över som premiärminister, efter att korruptionsskandaler tvingade PP-ledaren Mariano Rajoys att avgå från premiärministerposten.

Inför detta val har anonyma EU-toppar uttryckt förhoppningar om att valet i varje fall ska leda till ett klart utslag, så att en tydlig majoritet kan bilda regering och få slut på den politiska instabilitet som präglat landet i snart fem år. Inget tyder dock på detta.

Väljarna är vankelmodiga. En vecka före valet uppgav 28 procent av de röstberättigade att de inte visste vad de skulle rösta på. I reella termer handlar det om närmare 10 miljoner spanjorer. I väljar­enkäterna visar det sig att inget parti har ensam majoritet, men enligt samma mätningar föredrar drygt en tredjedel en PSOE-ledd allians som samlar vänster­alliansens Unidas Podemos samt katalanska och baskiska separatistpartier. Alltså samma allians som drev fram premiärministern Rajoys avgång. Sánchez har dock fått mycket kritik för att han tidigare backats upp av separatister då de flesta vill hålla ihop landet.

Det andra alliansalternativet, som 23 procent av väljarna uppger sig föredra, består av PP, mittenhögerpartiet Ciudadanos och högerextrema Vox.

Vox bildades för sex år sedan av missnöjda medlemmar från konservativa PP och var inte särskilt framgångsrikt förrän i fjolårets regionalval i Andalusien. De överraskade genom att i landets mest folkrika region få tolv platser i det regionala parlamentet. När regionstyret då skulle formeras av högeralliansen, bestående av PP och Ciudadanos, agerade Vox kungamakare. Vox villkorade sitt stöd med krav om att bland annat utvisa 52 000 papperslösa; efter kritik backade man och gav ändå stöd.

Mycket av den politiska debatten har liksom i många andra länder flyttat ut på nätet. Och i de gräsrotsbaserade rörelserna som manifesterats på gator och torg har frågorna den senaste tiden rört feminism, genus och jämlikhet. Spaniens metoo-rörelse har på nätet samlats kring hashtaggen Cuéntalo, »berätta din historia«. Kvinnor har trätt fram med berättelser om våldtäkter som inte lett till fällande domar. På internationella kvinnodagen i mars demonstrerade över 350 000 i Madrid och 200 000 i Barcelona till stöd för rörelsen. Högerextrema Vox har samtidigt drivit på en motrörelse och stödjer personer som känner sig hotade av vad man kallar för »en växande radikalfeminism«. Enligt valprognoserna väntas Vox få cirka 10 procent av rösterna, vilket skulle göra partiet till det första som vunnit mer än en stol i parlamentet sedan Spanien blev en demokrati, efter att militärdiktaturen brakade samman vid Francos död 1975.

Politiska bedömare har konstaterat att Vox bedriver en högerradikal populistkampanj av samma slag som man sett i USA och Italien. Syftet är att kringgå etablerade medier och i stället möta väljarna mer direkt via sociala medier – och på så sätt även undvika debatter med politiska rivaler. I sina aggressiva utspel har man framtvingat reaktioner från andra partier, vilket sätter än mer fokus på Vox som får förklara sig med att de missuppfattats och därmed också kan justera utspelet.

Huvudpoängen är att stjäla så mycket uppmärksamhet som möjligt. På särskilda forum frodas stödet och liksom forumet 4chan samlade USA:s extremhöger tidigare, så har ett bilforum kallat Forocoches blivit en viktig arena för spanjorer som motsätter sig utvecklingen i landet. 60 procent av forumanvändarna ska vara Voxsympatisörer. I USA har nynazistiska webbsajter uppmärksammat material från det spanska forumet.

Retoriken hos Voxledaren Santiago Abascal har varit aggressiv och han talar om att göra Spanien »great again«. Vox rider högt på känslan av framgång just nu.

Politiska experter har länge talat om att Spaniens historia med Francos militärdiktatur har utgjort ett effektivt motgift mot högerextrema partier. Men PSOE-ledaren Pedro Sánchez påpekade nyligen i en Guardian-intervju att högerextremisterna i Spanien inte dog med Franco:

»Ja, det är oroande, men det är inte den största oron. Varför? För att de kommer aldrig att vinna ett val. Vad som oroar mig är sättet som de radikaliserar och sväller den politiska diskursen hos de andra två konservativa partierna.«

Utmanar. Pablo Casado leder numer konservativa Partido Popular som valt att samarbeta med Vox. Foto: Fransico Seco/AP

Ett tydligt exempel på partiernas ompositionering är konservativa PP:s förslag om att gravida kvinnor som saknar uppehållstillstånd ska kunna skjuta upp sin utvisning om de går med på att adoptera bort sitt barn till en spansk familj. Förslaget har väckt omfattande kritik, men PP har svarat med att Madridregionen, där man har makten, följer denna princip.

Men enligt spansk lag kan gravida kvinnor inte utvisas – oavsett om de ska adoptera bort sitt barn eller inte. Migrationsexperten Marcelo Belgrano säger i tidningen El País att PP-förslaget bygger på falska premisser om att gravida kvinnor utvisas och att en adoptionsprocess som inbegriper myndigheter skulle leda till kvickare utvisning. Förslaget är tydligt inspirerat av Vox, som i regeringsförhandlingar har ställt krav på informationsutbyte mellan olika delar av den offentliga sektorn, däribland vården och polisen, för att kunna utvisa papperslösa migranter. Men PP har inte velat ställa sig bakom ett sådant förslag, även om partiet implicit antyder det i sitt förslag.

– Jag känner mig som offer för fake news, konstaterade PP-ledaren Pablo Casado i mars, när det stormade som mest kring förslaget.

Valfrågorna som rör mödravård, abort, flyktingar och ekonomi fångar landets framtida utmaningar. Enkelt uttryckt: Demografin är inte optimal eftersom det föds alltför få barn. PP:s Pablo Casado har i debatten försök plocka upp detta.

– Jag tror vi måste göra en analys av vilket slags samhälle vi bygger. Detta är något som vänstern är väldigt dålig på. Om vi ska finansiera pensioner och sjukvård måste vi fundera på hur vi ska få fler barn och inte på hur vi ska göra aborter.

Men trots att arbetslösheten sjunker och landet de senaste åren haft 2–3 procents BNP-tillväxt, vilket i eurosammanhang är mycket bra, så har spanjorerna ändå inte ökat sitt barnafödande. Under första halvåret 2018 föddes knappt 180 000 barn – den lägsta noteringen sedan mätningarna inleddes 1941. Numera skaffar spanjorskor bara 1,3 barn i genomsnitt.

Vox har snabbt plockat upp detta och många andra trendkänsliga frågor. Partiets framgångar tillskrivs dock den hårda linje som det har fört gentemot Kataloniens självständighetsrörelse. Och att man betonat nationalism, ett centraliserat styre samt konservativa familjevärderingar.

Fältet är öppet för om det blir en socialdemokratisk allians som ska styra Spanien eller en regeringstrio bestående av högerpartierna PP, Ciudadanos och högerextrema Vox. Vid det senare alternativet lär stödet från Vox inte komma utan krav.

Oavsett utgång i valet är segraren redan utropad. De fyra männen som leder var sitt parti är alla tvungna att förhålla sig till den nya kungamakaren, Voxledaren Santiago Abascal.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera