Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

En udda fågel österut

Miljökämpe och för samkönade äktenskap. När Zuzana Caputová vann presidentvalet i Slovakien fick östra Centraleuropa plötsligt ett land med en liberal ledare.

Den 15 juni flyttar Zuzana Caputová i egenskap av såväl den yngsta som första kvinnliga presidenten i Slovakiens historia in i presidentplatset Grasalkovicov på Hodžovo námestie i Bratislava.

Har landet därmed öppnat dörrarna för en ny politisk vändning i östra Centraleuropa, bort från den populism och nationalism som präglar politiken i länder som Ungern, Polen och till en del även Tjeckien? Den frågan ställer sig flera kommentatorer i Europa.

Hon gjorde sig först känd i början av 00-talet som advokat i sin hemstad Pezinok, ett par mil nordost om Bratislava.

Där tog Zuzana Caputová upp kampen mot det företag som – med stöd av inflytelserika politiker i både landet och regionen – drev en stor anläggning för dumpning av miljöfarligt avfall, däribland kemiska sådana, alldeles intill ett bostadsområde. Denna avfallsanläggning hade anlagts redan på 60-talet. År 2002 fick sedan företaget, utan några svårigheter, tillstånd av politikerna att anlägga ytterligare en anläggning, också den för miljöfarligt avfall.

Caputová lyckades engagera en stor del av stadens befolkning i kampen mot både den existerande och den planerade anläggningen. En petition till Europaparlamentet skrevs under av mer än 8 000 personer. Stora demonstrationer genomfördes i staden. Advokaten Caputová förde upp frågan både i Slovakiens och i EU:s domstolar. 2013 vann man striden. Slovakiens högsta domstol förbjöd upprättandet av en ny anläggning och slog i sin dom fast att den existerande måste stängas.

Zuzana Caputovás kamp uppmärksammandes långt utanför Slovakiens gränser och 2016 erhöll hon det prestigefyllda Goldman environmental prize för att ha lyckats skapa en effektiv gräsrotsrörelse till miljöns försvar i sitt hemland.

Med sin bakgrund och som ensamstående mamma är Zuzana Caputová den raka motsatsen till de andra styrande politikerna inom den så kallade Visegradgruppen.

Hon är inte någon »knösarik« affärsman med tvivelaktigt förlutet som Tjeckiens premiärminister Andrij Babiš och inte heller ryssvänlig som Tjeckiens president Miloš Zeman. Hon saknar varje tillstymmelse till den nationalism och EU-skepticism som präglar Viktor Orbáns politik i Ungern och Jarosław Kaczynskis i Polen.

Beslutet att bli politiker på riksnivå och att dessutom kandidera till presidentposten tog hon efter mordet på den unge undersökande journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö Martina Kušnirová i februari 2018. De avrättades med pistol­skott i sitt hem av en lejd yrkesmördare. I dag sitter en känd slovakisk affärsman, Marián Kocner, anhållen för att ha beställt avrättningen och en person har erkänt att det var han som utförde morden. Ján Kuciak arbetade för den kvalitativa webtidningen Aktuality.sk, i vilken han avslöjade den politiska korruptionen på hög nivå och kopplingar mellan politiker i regeringspartiet Smer-SD och affärsvärlden; kopplingar som också ledde till en italiensk maffiagrupp vid namn ’Ndrangheta som etablerat sig på slovakisk mark. den för morden anhållne Marián Kocner hörde till dem vars olagliga affärer han avslöjade.

Det politiska dubbelmordet skakade hela Slovakien och gav upphov till de största demonstrationerna i landet sedan Sammetsrevolutionen 1989 då det kommunistiska systemet föll sönder. Den politiska kris som följde medförde att hela regeringen under ledning av Robert Fico tvingades avgå bara några veckor efter mordet. Smer-SD (Riktning – Socialdemokrati) är ett vänsterparti som styrt landet i flera omgångar, först 2006–2010, sedan 2012–2016.

Det blev också det största partiet i valet 2016 och leder sedan dess en koalitionsregering i vilken även det starkt nationalistiska partiet Slovakiens nationella parti (SNS) ingår. Fico och hans regering avgick i mars men en ny koalitionsregering, nu med Peter Pellegrini från Ficos parti som premiärminister, bildades. De upprepade korruptionsskandalerna under Smer-SD:s tid vid makten har lett till att partiets stöd rasat kraftigt. Bakom Zuzana Caputovás jordskredsseger i valet i mars ligger åratal av minskat förtroende för landets politiker bland väljarna.

Roberts Ficos regering är inte den första som anklagats för att ha varit inblandad i korrupta affärer. På 90-talet styrdes Slovakien av den auktoritäre politikern Vladimír Meciar och hans parti HZDS, ett styre som slutade med att fem oppositionspartier gick samman i ett valblock för att få honom avsatt och se till att Slovakien återigen styrdes in på demokratisk kurs. Våren 2018 tycktes Slovakien återigen närma sig »Meciarismens« epok.

»Jag vill bli en president som återupprättar förtroendet för det offentliga livet«, hette det därför i inledningen till det program som Zuzana Caputová presenterade när hon i december förra året hade beslutat sig för att kandidera.

Hon satte upp tre punkter som centrala för sitt framtida presidentskap: Rättvisa för alla och därmed ett systemskifte inom polisen, åklagarväsendet och rättssystemet dignitet för de äldre inkluderande bättre äldrevård samt större satsningar på miljövård.

Men det var förmodligen inte själva programpunkterna som lyfte fram Zuzana Caputová till den stora favoriten inför valet. Än viktigare var hennes framträdande. Där de manliga motkandidaterna i tv-studion munhöggs med varandra, i ofta aggres­siv personlig ton, var hon lugn, saklig och undvek personangrepp. Det hon sa sig stå för – en ärlig förnyelse av politiken – var egentligen ett budskap som en gång hade fört också Robert Fico och hans parti till makten. Ingen politiker hade dock i väljarnas ögon sedan Václav Havels dagar (under Tjeckoslovakiens och Sammetsrevolutionens dagar) personfierat denna ärlighet och dignitet så som Caputová nu gjorde.

Hon vann övertygande valet trots att hon i det katolska och tämligen konservativa Slovakien gick emot strömmen i många frågor: hon sa sig stödja partnerskap mellan homosexuella, hon sa sig inte vara motståndare till att likkönade partnerskap skulle kunna ha rätt till adoption av barn och hon kritiserade den nuvarande regeringens extremt restriktiva invandrarpolitik.

Landets nationalistiska politiker utsatte henne för en smädeskampanj som hon bemötte med stoiskt lugn och saklighet.

Zuzana Caputová vann valet men hon står inför en gigantisk uppgift att ena ett splittrat och politiskt polariserat land. Hon slog visserligen redan i den första valomgången knockout på regeringspartiet Smer-SD:s kandidat till presidentposten: Maroš Šefcovic, som fick knappt 19 procent av rösterna jämfört med över 40 procent för Caputová. Den andra valomgången som hölls den 19 mars var därefter bara en formalitet.

Men det var inte bara hon, som representerar liberalismen i landet, som lyfte fram sin position. Det gjorde också politiker längst ut på högerkanten. I den första valomgången röstade var fjärde väljare på två extrema högerpolitiker, Štefan Harabin och Marian Kotleba.

Slovakien är en parlamentarisk demokrati och presidentens makt är begränsad. Om inte nyval utlöses måste Caputová fram till mars nästa år, då ordinarie val skall hållas, leva med ett parlament fyllt av politiska motståndare.

Nästa val till parlamentet kommer sedan att innebära att en politisk giv med nya partier läggs på bordet. Landets nuvarande president, Andrej Kiska, har redan tillkännagivit att han kommer att bilda ett nytt parti inför valet. Den store förloraren blir därmed Robert Ficos nuvarande regeringsparti Smer-SD. Zuzana Caputová var förra året en av grundarna av ett nytt liberalt parti – det Progressiva partiet – som i opinionsundersökningarna nu har stöd av 14 procent av väljarna. Längst ut till höger har samtidigt Marian Kotlebas fascistiska parti, som inte heller finns representerat i dagens parlament, stöd av lika många väljare.

Liksom i de övriga tre Visegradländerna – Polen, Ungern och Tjeckien – blir valet till Europaparlamentet i maj i Slovakien en första mätare på hur stark den återuppväckta europeiska libralismen är i de östra delarna av Centraleuropa.

Fakta | Har vetorätt

Zuzana Caputová är 45 år och utbildad jurist. Hon är ensamstående mamma med två döttrar.

Hon besegrade sin motståndare, Maroš Šefcovic, i andra valomgången då hon erhöll drygt 58 procent av rösterna.

Som president nominerar hon landets premiärminister samt utser tre domare i landets författningsdomstol och tre representanter i det juridiska råd som i sin tur utser domare i landet.

Presidenten har också vetorätt mot lagar som parlamentet antagit, ett veto som sedan kan hävas om parlamentet återigen med stöd av en majoritet av parlamentets 150 ledamöter antar lagen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Blogg / Ekonomi

Bolagsjättar med egen utrikespolitik

Bolagsjättarna är numera stora som stater och beter sig också som nationer - med en helt egen utrikespolitik.

Ekonomi / Utrikes

Grispest höjer köttpriset i Kina – väcker symbolisk oro

En svinpest har drabbat Kina. Det driver upp fläskpriset – vilket skapar en ekonomisk oro i landet.

Blogg / Ekonomi / Inrikes

Göran Persson går i Carl Bildts fotspår

Blogg: Göran Persson vägrar sälja aktier när nya uppdrag adderas till portföljen. Carl Bildt har gjort likadant. Enda skillnaden – den ene är socialdemokrat.

Prenumerera