Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Thailands nye kung ser genom fingrarna med majestätsbrott

Inte ens monarkens hund får förolämpas i Thailand. Men nye kungen ser mellan fingrarna med majestätsbrott.

Kan man åtalas för att ha sagt något negativt om en kung som regerade för över 400 år sedan? Det är i alla fall vad som höll på att drabba Sulak Sivaraksa, en 85 år gammal thailändsk författare och samhällsaktivist. Han hade i oktober 2014 hävdat att en kung vid namn Naresuan kanske inte hade besegrat den burmesiska armén i ett fältslag med elefanter som enligt den officiella historien skulle ha ägt rum 1593. Thailand har världens strängaste majestätsbrottslagar och vem som än »förtalar, förolämpar eller hotar kungen, drottningen, tronarvingen eller regenten« kan dömas till fängelsestraff, varierande från 3 till 15 år. 2013 beslöt den högsta domstolen att lagen, paragraf 112 i brottsbalken, ska gälla även tidigare monarker.

Så Sulak hade brutit mot lagen, menade de två arméofficerare som anmält honom. Och myndigheterna är skyldiga att utreda varje anmälan som någon lämnar in till domstolarna. Men det hela ledde till slut inte till något formellt åtal. Saken lades ner i januari förra året efter att Thailands nye kung, Vajiralongkorn, ingripit. Och sedan han besteg tronen efter att fadern Bhumibol Adulyadej avled i oktober 2016 har antalet anmälningar och domar för majestätsbrott gått ner dramatiskt.

– Den nye kungen tycks mena att åtalen för majestätsbrott inte skyddar utan snarare skadar monarkins anseende, säger Shawn Crispin, en Bangkokbaserad journalist och analytiker som bott länge i landet.

Att en anmälan om brott mot paragraf 112 kommit in mot Sulak visar hur godtyckligt lagen kan tillämpas. Sulak är faktiskt en hängiven monarkist och kämpe för buddistiska värderingar. Samtidigt har han sedan länge varit kritisk mot militärens inblandning i politiken. Och det var nog där skon klämde. Paragraf 112 har utnyttjats av militären – och skilda politiska läger – för att tysta meningsmotståndare. Och det blir extra luddigt då ingen egentligen vet vad brottet har bestått i eftersom den som upprepar detaljerna själv kan göra sig skyldig till majestätsbrott. Det finns inte heller någon klar, juridisk definition av vad som omfattas av »förtal« och »förolämpning«.

Punkrockaren Nithiwat Wannasiri anklagades 2014 för majestätsbrott  efter att ha sjungit sånger där han kritiserade paragraf 112 – och förlöjligade korrumperade män inom eliten och statsapparaten. Han åtalades, men lyckades lämnade landet och gick i exil i Frankrike, där han fick politisk asyl. I juni 2016 dömdes en annan sångare, som går under artistnamnet Tom Dundee, till 10 års fängelse för ett tal som han hade hållit under ett politiskt möte. Han sitter fortfarande i fängelse i Bangkok. Dessförinnan hade Thanakorn Siripaiboon, en fabriksarbetare, åtalats för att ha förolämpat den gamle kungens hund. Han släpptes mot borgen men åtalet har inte lagts ner. Studentaktivisten Jatupat »Pai« Boonpattarataksa, greps i december 2016 för att ha lagt ut en länk från brittiska BBC på sin Facebooksida. Den ansågs förolämpande mot monarkin.

Listan kan göras mycket längre, men bilden är tydlig – och antalet majestätsbrottsfall ökade dramatiskt efter en militärkupp 2006, där Thaksin Shinawatra, en affärsman som blivit politiker och var folkvald, avsattes. Hans motståndare, bland dem de militärer som grep makten, menade att han utmanat kungen på ett sätt som en politiker inte borde göra. Sedan 2006 har Thailand över 700 anmälningar av påstått majestätsbrott lämnats in till myndigheterna. Vem som suttit i regeringsställning har inte haft någon större inverkan.

Att det är politiker och militärer snarare än monarken själv som drivit paragraf 112 blev uppenbart redan under den förre kungen Bhumibol Adulyadej. Han sa i offentliga tal att det var helt i sin ordning att kritisera honom. Sulak hävdade i en intervju i webbtidningen Asia Times i oktober förra året att Bhumibol Adulyadej sagt till honom personligen att majestätsbrottslagarna underminerar förtroendet för monarkin. Sulak har sedan länge förespråkat reformer som ska anpassa den thailändska monarkin till dagens realiteter.

De som försvarar paragraf 112 menar att lagen behövs för att Thailand inte ska bli som Storbritannien – eller Sverige – där medlemmar av kungafamiljen ofta förlöjligas i medierna. De menar också att det är monarkins starka ställning i Thailand som varit garanten för politisk och ekonomisk stabilitet. Den absoluta monarkin avskaffades i en militärkupp 1932, men kungahuset som institution behölls. Bhumibol Adulyadej, som regerade från 1946 fram till sin död den 13 oktober 2016, blev en nationalsymbol utan direkt makt men med enormt stort inflytande. Han hade en näst intill gudomlig ställning i samhället.

Men kanske tiden nu har kommit för det som Sulak och många andra förespråkar: en mer modern monarki som inte står över all kritik? Och är det detta som Vajiralongkorn, den nye kungen, insett? Vi vet inte med säkerhet eftersom han inte uttalat sig offentligt i frågan.

– Det finns tecken som tyder på att majestätsbrottslagen inte kommer att användas lika mycket, eller ens över huvud taget, under den nye kungen, säger Shawn Crispin.

Medan Bhumibol Adulyadej uttalade sig i många frågor men sällan ingrep direkt i politiska skeenden är sonen en mer aktiv monark, som infört nya regler för bland annat kungapalatsets hushåll – och den buddistiska munkorden, en viktig institution i det thailändska samhället. Det kan tyckas motstridigt med tanken på en modern monarki, men förändringar i den riktningen kan skönjas i till exempel frågan om majestätsbrott. Vägen till att Thailand blir en monarki liknande Europas kommer dock att bli lång.

Trots att anmälningen mot Sulak lagts ner, att det blivit få andra fall sedan 2016 och några som dömts har benådats, sitter minst 25 personer människor kvar i fängelse för brott mot paragraf 112. Andra väntar på sin dom, vilket kan innebära år av uppslitande ångest innan något händer. Och lagen som sådan finns fortfarande kvar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Blogg / Ekonomi

Bolagsjättar med egen utrikespolitik

Bolagsjättarna är numera stora som stater och beter sig också som nationer - med en helt egen utrikespolitik.

Ekonomi / Utrikes

Grispest höjer köttpriset i Kina – väcker symbolisk oro

En svinpest har drabbat Kina. Det driver upp fläskpriset – vilket skapar en ekonomisk oro i landet.

Blogg / Ekonomi / Inrikes

Göran Persson går i Carl Bildts fotspår

Blogg: Göran Persson vägrar sälja aktier när nya uppdrag adderas till portföljen. Carl Bildt har gjort likadant. Enda skillnaden – den ene är socialdemokrat.

Prenumerera