Insulinturism – inte vad nobelpristagaren från 1923 tänk sig

Text:

Bild: TT

Om tre veckor är det 99 år sedan Frederick Banting vaknade mitt i natten och hade kommit på den avgörande lösningen för att utvinna insulin ur djurs bukspottkörtlar. 1923 fick han som 32-åring resa till Stockholm och ta emot Nobelpriset i medicin.

Han skulle kunnat vara näst intill bortglömd, bara ihågkommen på gulnade sidor eller av dem som av en slump råkat stanna till vid Banting Homestead Heritgae Park i Allison, Ontario. Om det inte vore för det att han sålde patentet för en (1) dollar till University of Toronto, med den åtföljande förklaringen: ”Insulin tillhör inte mig, det tillhör världen”.

Om han hade kunnat uppleva vad som händer 99 år senare hade han blivit besviken. I dag talar man rent av om ”insulinturism”, amerikaner som far över gränsen till Kanada eller Mexiko för att köpa insulin. De flesta far på egen hand, men det finns de som ordnar gruppresor. En av dessa, som gick från Minnesota till Windsor i Kanada i juli, fick extra uppmärksamhet eftersom den demokratiske presidentkandidaten Bernie Sanders åkte med.

LÄS OCKSÅ: De fick Nobelpriset i medicin för sin cellforskning

När gruppen hade handlat på det lokala apoteket, ställde sig Sanders utanför och höll upp en injektionsflaska:

”Det här är en omgång insulin. I USA kostar den, beroende på var du bor, 350 till 400 dollar. Här i Kanada kostar den 35 till 40 dollar. En tiondel av priset! Men tillverkad av precis samma företag”.

Och så kom den politiska markeringen:

”På den senaste 20 åren har läkemedelsindustrin spenderat hundratals miljoner dollar i kampanjbidrag. De säljer och köper politiker, republikaner och demokrater. Och de spenderar miljarder dollar på lobbying mot kongressen för att säkerställa att de kan fortsätta ta ut vilka priser de vill av amerikanerna”.

Effekterna av det har beskrivits av de amerikanske Diabetesförbundet: mer än en fjärdedel amerikaner med diabetes missar helt eller tar lägre doser än vad läkaren ordinerat beroende på de höga priserna.

Enligt BMJ Global Health finns det cirka 100 miljoner människor med diabetes i världen och att hälften av dem inte har råd med insulin.

Så vad skulle Banting säga om situationen i dag?

– Jag tror att han skulle bli väldigt störd. Hela sättet som insulin utvecklades på byggde på en unik kanadensisk hållning som skulle förhindra just den här utvecklingen, säger Christopher Rutty, adjungerad professor vid University of Toronto till tidningen Macleans.

Det är också svårt att lägga skulden på patentinnehavaren, universitetet. De utökade patentet till 25 länder och satte upp en internationell kontrollkommitté och skapade ett poolsystem för patentet som skulle försäkra inflytande över utveckling och prissättning.

Det fungerade ganska väl fram till 70-talet när möjligheterna att utvinna insulin ur kor och grisar från slakthus minskade. När insulin behövde utvinnas i biotekniska laboratorier växte också läkemedelsbolagens kontroll av tillverkningen.

LÄS OCKSÅ: Bildspecial: Nobelpriset i litteratur delades ut igen efter ett turbulent år

I dag är insulin i sig en megabransch som beräknas omsätta 27 miljarder dollar på den internationella marknaden. Tre läkemedelsföretag kontrollerar 90 procent av marknaden: amerikanska Eli Lilly, franska Sanofi och danska Novo Nordisk.

– I dag kan vi göra så mycket insulin vi vill. Jag menar att priset på insulin borde minska, inte öka, säger Bernard Zinman, medicinprofessor på University of Toronto till Macleans.

Frederick Banting, blev Kanadas första Nobelpristagare och adlades, fortsatte forska men dog i en flygkrasch vid ett uppdrag under andra världskriget 1941.

Quinn Nystrom, 33, från Baxter i Minnesota, som själv har diabetes typ 1, fortsätter hålla föredrag, skriva och informera om diabetes och att ordna gruppresor till Kanada för att köpa insulin. Hon inleder nu också en kampanj för att som demokratisk kandidat ta plats i kongressen.

Hon fick diagnosen som 13-åring, då kostade en dos för henne 16 dollar, i dag kostar den 340 dollar.

– En av fyra amerikaner med diabetes ransonerar sitt insulinintag för att de inte har råd med mer, så människor dör. Det är en tragedi, säger hon till National Post.

Det händer att bussresorna från Minnesota också stannar till vid Banting House, för att minnas en Nobelpristagare som ville ge bort insulinet till världen.