Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Krönika: Den 46-årige Bellman förpassades till föredetting

Strålglans redan 1786. Men Bellman kände sig förbisedd av Svenska Akademien, berättar ny biografi.

Johan Henric Kellgren var upprymd när han den 1 april 1786 satte sig ner och skrev ett brev till en vän. Elva dagar tidigare hade kung Gustav III valt ut honom som en av de vittra »herrar och män« som skulle »arbeta på Svenska Språkets uppodlande och Smakens stadga« i ett nytt sällskap. Svenska Akademien hade sett dagens ljus. De kungligt utvalda tretton fick i uppdrag att själva välja in ledamöter tills de var aderton, »kände för deras utmärkte Vältalighet och starka skrivsätt samt kärlek för Vitterhet«. Orden är Gustav III:s egna och citeras i Carina Burmans nya och gedigna biografi över Carl Michael Bellman, ett 750-sidigt fint illustrerat verk – med teckningar och målningar av 1700-talskonstnärer som Johan Tobias Sergel, bröderna Martin, Pehr Hilleström, Pehr Krafft och Bellman själv – som samtidigt är en frodig biografi över Stockholm under andra halvan av 1700-talet.

Bildandet av Svenska Akademien har fått ett eget kapitel i Burmans bok och där berättas att förutom Kellgren valdes ytterligare fyra av tidens kända författare ut av kungen, däribland Johan Gabriel Oxenstierna. Alla var franskklassicister, traditionstyngda män som skulle fullgöra sin uppgift som smakdomare.

Men ett namn saknades. Ett av tidens stora namn. För eftervärlden det största.

Dagen innan kungen kungjorde sin nya institution gifte sig Ulla Winblad. Eller åtminstone den verklighetens »dygdiga änka«, Maria Christina Kiellström, som i sin ungdom fungerat som musa i Bellmans epistelvärld. Bland de tretton utvalda var flera nära vänner till Bellman. Men när de skulle välja in ytterligare fem ledamöter, som därmed skulle erbjudas en stadig inkomst och upphöjas till adelsmans like, så valde de inte Bellman. Alla utom en var yngre än honom. Ett av de mest betydelsefulla kulturåren i den gustavianska tideräkningen blev året då den 46-årige Bellman förpassades till föredetting. Carina Burman målar i sin biografi upp en bild av ett charmerande naturbarn, spirituell och rolig, men ansedd som lite vulgär och en slarver. Kanske var det Akademiens grevar som inte kunde acceptera honom, spekulerar hon. Kanske trodde man inte att han skulle klara av arbetet.

Carina Burman är, passande nog, vice ordförande i Bellmanssällskapet. Men i ordenssällskapet Par Bricole, som grundades av Bellman, liksom i Sällskapet Bellmans minne, är hon, trots att hon är en av landets främsta Bellmansexperter, som kvinna fortfarande inte välkommen. Tradition framför vitterhet. Till och med Gustav III:s akademi har moderniserats snabbare. Den första kvinnliga ledamoten, Selma Lagerlöf, valdes in 1914. I den akademi som har sin högtidliga sammankomst den 20 december i år kommer antalet kvinnor att vara sex.

Nu riktas världens blickar åter mot det gamla Börshuset i Gamla stan efter två års uppehåll. Vem som ska få Nobelpriset i litteratur brukar vara oförutsägbart och vanskligt att gissa, även om oddsen är bättre i år då priset delas ut för 2018 och 2019 på en gång. Säkrare att ge sig till tåls tills den stora porten låses upp på torsdag och ständige sekreteraren Mats Malm stiger ut.

Då lär vi också märka hur priset har stått sig i omvärldens ögon efter två osedvanligt skandalösa år.

»Bellman. Biografin« är utgiven på Albert Bonniers förlag.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera