Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Språket

Upp till kamp för franskan i Kanada

Det fransktalande paret utkämpar en ständig strid för sin rätt att bli förstådda – i Kanada.

Året var 1930 när ingenjören John D Millar föreslog mittlinjer på vägarna. Tanken var att strecken i vägbanans mitt skulle minska olycksrisken. Mittlinjer skulle få trafikanter att hålla sig på rätt sida – men de skulle även kunna korsas med försiktighet.

Att det var i Kanada som idén uppkom har tolkats som en metafor för det kanadensiska samhället – och ett ständigt balanserande på gränsen mellan den geografiska närheten till USA och de historiska banden till Storbritannien och Frankrike.

Men mittlinjen kan också betraktas som en vattendelare. Så är fallet med den till synes eviga fejden mellan franska och engelska. Bägge språken har officiell status i alla provinser utom Quebec. Där är det enbart franska som gäller. Engelskan vinner dock stadigt mark på franskans bekostnad.

Kampen för franskan förs ofta genom rättsprocesser. Lynda och Michel Thibodeau har de senaste åren varit stamgäster i domstolarna. Deras missnöje riktar sig främst mot Air Canada, ett flygbolag som genom sin ställning på marknaden omfattas av den språklag som säger att engelska och franska ska behandlas lika. Enligt paret bryter Air Canada systematiskt mot lagen eftersom franskan kommer i andra hand.

Flera gånger har Lynda och Michel Thibodeau vunnit i rätten. Den första triumfen kom efter att han på ett flyg från Montreal inte kunde beställa Seven up på franska eftersom kabinpersonalen bara talade engelska. Michel Thibodeau krävde 525 000 kanadensiska dollar i skadestånd för kränkningen. Han fick nöja sig med 5 375,95 dollar, men summan lär ändå ha räckt till hela släktens årskonsumtion av läsk.

Törsten och språkförbistringen höll i sig. Under en resa från Toronto till Atlanta serverades han Sprite i stället för Seven up. Michel Thibodeau hävdade att misstaget berodde på att ingen i kabinpersonalen talade franska. Efter att ha tilldömts skadestånd på tiotusentals dollar i lägre instanser var det till sist Kanadas högsta domstol som fastslog att Air Canada hade brutit mot språklagen. Paret fick dock ingen ersättning.

Den uteblivna kompensationen satte inte punkt för rättsprocesserna. Nyligen fick paret 21 000 dollar i skadestånd. Utropet på engelska inför en ombordstigning var mer utförligt än på franska. På planet var den skylt som pekade mot utgången ett annat problem. Där stod franska sortie inte lika stort som engelska exit. Bredvid dörrarna var franska avis skrivet i lägre grad än engelska warning. På säkerhetsbältena fanns bara instruktionen lift – och ingen text alls på franska.

Språklagen fyllde nyligen 50 år. Den är ständigt ifrågasatt. Forskning visar till exempel att amerikanska företag undviker att investera i Quebec på grund av kraven på att franskan ska ha företräde.

Det var också i Quebec som nationalförsamlingen med 111 röster mot 0 beslutade att personal inom serviceyrken enbart ska hälsa kunder med bonjour. Politikerna hade länge irriterat sig på den populära hälsningsfrasen bonjour hi, som visar att en person talar både franska och engelska.

Politikerna kan inte tvinga privata företag att följa beslutet. Ändå valde de en kompromisslös markering. Det känns inte avlägset att se det som ett sätt att försöka omvandla den tillåtande mittlinjen till en heldragen linje – som ska se till så att fransktalande och engelsktalande håller sig på var sin kant utan att mötas.

– Anders Svensson

Chefredaktör på Språktidningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera