Hildebrandt: 20-talet kommer handla om statens kärnverksamhet – trygghet

Text: Johanne Hildebrandt

Toppbild: TT

Toppbild: TT

På 2020-talet kör alla elbilar laddade från supertunna solpaneler och 5G gör att man kan prata med kylskåpet.

Inopererad bioteknik håller koll på ens hälsa och slår larm vid sjukdom eller olyckor. Ensamma pensionärer får hjälp och sällskap av robotar. AI håller reda på var de ständigt uppkopplade medborgarna befinner sig och vad de gör. Säkerhet och kampen mot brottsligheten anses nämligen vara viktigare än den personliga integriteten.

Den alltmer avancerade gentekniken gör att rika föräldrar kan beställa ett vackert och högintelligent barn utan nedärvda sjukdomar. Denna utveckling skapar till slut en ny klass av supermänniskor, vida överlägsna vanligt folk. Vilket i sin tur skapar spänningar mellan de båda samhällsklasserna.

Fast även om tekniken redan finns, eller är på gång, så är detta självklart bara gissningar. Ett samhälle består, än så länge, av människor och tekniken är hjälpmedel, inte en lösning.

Däremot är det troligt att 2020-talet kommer att kretsa runt statens kärnverksamhet: medborgarnas trygghet och säkerhet. Två punkter som det just nu verkar skralt med.

Sverige saknar fortfarande en robust försvarsmakt trots att säkerhetsläget i världen är det mörkaste på mycket länge. Kriminella skjuter ihjäl varandra på gatorna, rånar småungar och sätter bilar i brand medan polisen inte har resurser. Glesbygden självdör med sina konkursfärdiga kommuner. Vårdköerna är långa, äldrevården haltar och det är svårt att hitta någonstans att bo.

Sedan 2012 har invandringen till Sverige varit den största i landets historia. Kontrollen över vilka som egentligen befinner sig i landet verkar vara bristfällig. Samordningsnummer, som gör att folk kan bo och arbeta i landet, lämnas ut utan några krav på legitimation.

Ett land som till och med ger Iraks försvarsminister både medborgarskap och bidrag har onekligen utrymme för förbättringar.

Dessvärre har de politiska partierna varit oförmögna att skaka fram en hållbar plan och strategi för att lösa utmaningarna. De är betydligt bättre på att anklaga varandra.

Så det är kanske inte så konstigt om folk känner sig oroliga.

Nej, 2010-talet har betett sig som en självgod hipster från Södermalm; ytligt idealistisk och ängslig för att inte passa in, samt totalt ointresserad av allt bortom tullarna. Det ska bli skönt att slippa hen.

2020-talet verkar visserligen inte vara en särskilt munter typ, men betydligt mer saklig och realistisk. Förhoppningsvis är det också en praktiker som kan få alla delar i samhällsmaskineriet att fungera.

SCB räknar med att 110 000 nya invandrare kommer att anlända varje år under 2020-talet, främst genom anhöriginvandring. Över en miljon nya människor innebär påfrestningar på skola, vård, omsorg, bostäder och allt annat. Så hur ska detta hanteras? Vad händer om den hotande lågkonjunkturen slår till med ökad arbetslöshet som följd?

Vad är planen?

I en lysande essä i webbtidningen Kvartal ger Ola Wong ett förslag: Samhället måste gå från ilska och förnekelse till acceptans av det nya Sverige.

För att förhindra rasism måste politikerna ändra invandringspolitiken, återge folk en känsla av kontroll och begränsa välfärdsstaten till att gälla för medborgare. Han har självklart rätt på alla punkter.

Ett medborgarskap innebär både rättigheter och skyldigheter och vilka dessa är borde vara en av 2020-talets viktigaste frågor. Det är betydligt intressantare än var någon råkar ha blivit född.

2010-talet kommer dock bita sig fast ett tag till, i en bil laddad med el från solpaneler. Och under de långa samtalen med kylskåpet händer det ibland att den gamle hipstern erkänner att hen nog kanske varit lite naiv. Men det var bara för att hen ville väl.

Läs alla krönikor av Johanne Hildebrandt här!

Text: Johanne Hildebrandt

Toppbild: TT