Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Språket

Förbjuden frukt i språket

Nu seglar exotisk upp på listan över ord som kan uppfattas som kränkande.

Ett obetänksamt ögonblick vände upp och ner på Inga-Lill Aronssons vardag som lektor vid Uppsala universitet. Under en frågestund strax före jul undrade en student hur hen skulle hitta historiskt material om rasbiologi. Som exempel använde hon n-ordet. Följden blev en anmälan från några av studenterna, en reprimand från universitetets ledning och en debatt där Inga-Lill Aronsson ofta kritiserades men sällan fick komma till tals.

Det råder ingen tvekan om att n-ordet är nedsättande. En sådan markering har funnits i Svenska Akademiens ordlista sedan 1998 års upplaga. Ordet är förknippat med århundraden av förtryck och diskriminering. Den enda gången som det faktiskt kan vara motiverat att använda n-ordet är just i en diskussion om det. Men det är också viktigt att se till syftet hos den som använder ordet. Inga-Lill Aronssons uppsåt var knappast att kränka. Frågan är om ett obetänksamt ordval ska få definiera en hel karriär.

Exotisk frukt var, enligt en artikel i Svenska Dagbladet, ett annat begrepp som ansågs olämpligt vid Sociologiska institutionen på Uppsala universitet. Adjektivet exotisk symboliserade en inskränkt och eurocentrisk världsbild. Och det stämmer förstås. Som människor tenderar vi att vara oss själva närmast. En mango kan kännas exotisk i Sverige men knappast i Pakistan. Där kan lingonsylt, knäckebröd och inlagd sill vara höjden av exotism.

I århundraden var exotism i praktiken ett argument som rättfärdigade allt från rasism och slavhandel till utsugning och plundring. Det exotiska betraktades av eurocentriker ofta som lägre stående. Förhoppningsvis är det ett synsätt som är på väg att förpassas till historieböckerna.

Stereotyper är inte mänsklighetens vackraste sida. Men så länge vi är medvetna om vår hemmablindhet kan de vara användbara. De hjälper oss att förhålla oss till en värld som annars blir ett sammelsurium.

Den som får ny kunskap och ändå vägrar att justera sin exotiskt färgade världsbild kan med goda skäl beskrivas som rigid. Det gäller till exempel den som medvetet fortsätter att använda n-ordet. Annars får vi nog – som det minst dåliga alternativet – finna oss i att vandra omkring på jorden med ett slags funktionell dumhet som tolkningsredskap.

Även i Danmark förs liknande diskussioner om laddade ord. Nyligen meddelade universitetet i Aalborg att språket i jobbannonser ska bli mer könsneutralt. Forskerforum rapporterar att analytisk, kompetent och ambitiös är typiskt maskulina ord som helst inte bör användas. Det är fortfarande eftersträvansvärda egenskaper. Men orden riskerar, enligt universitetet, att avskräcka kvinnor från att söka lediga tjänster. Skälet är att kvinnor uppges vara mindre självsäkra och konkurrensdrivna. Därför anses det bättre att till exempel skriva professionell i stället för framgångsrik.

Om reformen skapar fler kvinnliga toppforskare i stället för att klappa dem på huvudet återstår att se. Men det är klokt att komma ihåg att vi varje morgondag kommer att rynka på näsan åt gårdagens ideologiskt färgade språkbruk. De normer som genomsyrar samhället i dag kommer alltid att förändras. Och det är dessa normer som förser oss med de dumstrutar vi behöver för att överleva till
i morgon.

Anders Svensson

Chefredaktör på Språktidningen

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera