Blogg

Hakelius: Vi vill göra världen mer begriplig i väntan på framtiden

När genuin osäkerhet råder letar vi efter tecken som gör världen begriplig. Men för tillfället är inget att lita på.

Just nu gör man klokt i att betrakta börskurser och opinionsmätningar på samma sätt.

Ekonomin är inte utom fara därför att börsen under ett par dagar provar hur det känns att spela optimist. Nästan alla de ekonomiska prövningar som kommer att följa på coronapandemin ligger framför oss. Finansmarknaderna är visserligen framåtblickande, men de som utgör marknaden är också närsynta när de är nervösa. Den genuina osäkerheten om hur det här kommer att sluta är lika stor i dag som i fredags, när kurserna föll. Statliga miljarder och biljoner spelar förstås roll, men kan inte kompensera för att en tredjedel av jordens befolkning har husarrest och att fabriker, kontor och transporter stängs ned.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Vad ville ni egentligen med talet till nationen?

Socialdemokraterna är inte ute ur skogen, därför att de växer i en opinionsmätning. Alla de grundläggande problem partiet har finns kvar. När krisen är över blir de huvudsak igen. Vad som händer dessförinnan väntar vi fortfarande på att få se. Vi har ännu inte upplevt den exponentiella ökning av allvarligt sjuka som alla epidemiologer säger ska komma. Om de inte drabbats av kollektiv psykos — det som sker i Italien och Spanien tyder på att de inte gjort det — är de dramatiska skedena av pandemin fortfarande framför oss, både i Sverige och i till exempel USA. Stefan Löfven kan mycket väl gå stärkt ur krisen. Han kan också knäckas av den, om samhällsmaskineriet börjar hacka när sjukdomen tar fart.

Det ligger i alla krisers natur att de är unika, särskilt när man är mitt i dem, men kanske är den här krisen särskilt unik.

Nationalekonomiprofessorn Lars Jonung konstaterade i Dagens Nyheter häromdagen att pandemier, historiskt sett, inte satt större och bestående avtryck på ekonomin. Det slående är snarare hur robusta ekonomierna varit. Undantaget är digerdöden, då halva Europas befolkning dog. Men han konstaterade också att tidigare epidemikriser inte fick börsen att reagera nämnvärt. Inte heller möttes de med drakoniska åtgärder från världens regeringar. Det gör att vi är i ett helt annat läge den här gången.

Vad betyder det? Inget vet säkert.

Politiken har i land efter land klivit fram och gjort coronaviruset till huvudsak. Det skiljer den här epidemin från tidigare epidemier. President Wilson nämnde aldrig spanska sjukan, trots att en dryg halv miljon amerikaner dog och han själv insjuknade. Hongkonginfluensan 1968-70 kom inte i närheten av spanska sjukans dödstal, men ställde till en hel del problem i den svenska sjukvården. Den förblev ändå en bisak i politiken.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Drömmen om starke man

Innebär det att det att det här viruset, till skillnad från tidigare, även kommer att bygga om politiken? Hur då, i så fall?

Vissa säger att allvaret kommer att skjuta populister i sank och stärka de traditionella statsbärande partierna. DN:s ipsosmätning skulle kunna var ett första tecken på det. Andra säger att det här banar vägen för auktoritära politisk krafter. Har man väl slagit in på en väg med vårdslöst användande av undantagstillstånd och upphävda medborgerliga rättigheter, kan det vara svårt att vända tillbaka. Har Joe Biden större chans att bli president nu? Eller kommer Donald Trump att skjuta upp valet?

Det finns goda argument för diametralt motsatta spådomar om framtiden. Vi är i ett genuint osäkert läge. Det beror till stor del på att hur en epidemi påverkar samhället inte bara hänger på epidemin, utan också på samhället. Och vi lever i ett samhälle som skiljer sig mycket från det som fanns 1918 eller 1968. Samma påfrestning som då, får ett annat resultat i dag.

Vilket vet vi ännu inte. Varken börskurser eller opinionsmätningar gör det klarare.

Läs fler inlägg i Johan Hakelius blogg här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera