Aktuellt

Lysekilsmålet går till kungs – regeringen får sista ordet om utbyggnaden

Preems utsläppstillstånd behandlas i domstol. Men det blir regeringen som har sista ordet.

Preem fick i november 2018 tillstånd av mark- och miljödomstolen att bygga om och bygga ut raffinaderiet i Lysekil. Tillståndet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som i veckan hållit förhandling på plats. Men domstolen kommer bara med ett yttrande – det slutliga beslutet tas av regeringen.

– Grundlagen säger att regeringen inte ska påverka domstolarna i enskilda fall, men det finns som här sällsynta undantag, säger Joakim Nergelius, professor i juridik.

– Men kritiken har här handlat om att regeringen grep in för sent, när frågan redan låg hos Mark- och miljööverdomstolen, säger han.

I det gamla Sverige fanns möjligheten att pröva beslut genom »att gå till kungs«, med regeringen som sista instans. De möjligheterna har krympt rejält, framför allt sedan 90-talet, och har lyfts från regeringen till domstolarna.

– Men det finns specialbestämmelser i miljöbalken som säger att regeringen kan pröva tillåtligheten av en verksamhet om den har stor omfattning eller stort samhällsintresse, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt i Lund.

Andra ärenden där regeringen fattat det slutliga beslutet har handlat om stora infrastrukturfrågor, som besluten om Öresundsförbindelsen 1994 eller Citytunneln i Malmö 2003.

Tidigare hade regeringen också ofta sista ordet i frågor om utvisning från landet. Dåvarande utlänningsnämnden kunde lämna avgöranden till regeringen. Men sedan 2006 avgörs överklaganden av ­Migrationsverkets beslut i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen. Fast även här finns specialbestämmelser.

I november förra året beslutade regeringen om utvisning av sex radikala islamister (även om utvisningen inte verkställts eftersom de bedöms vara hotade i hemländerna).

– Även här handlar det om att det ska finnas särskilda samhällsintressen för att regeringen ska gripa in, säger Henrik Wenander.

– Ja, det var också en soppa, det bollades mellan Migrationsverket, domstolarna, Säpo och regeringen och ansågs ha särskilda säkerhetsaspekter, säger Joakim Nergelius.

Även om regering och riksdag fört över allt fler avgöranden till domstol finns det ändå andra frågor kvar där beslut kan överklagas till regeringen. En kommunal detaljplan eller ett länsstyrelsebeslut kan till exempel överklagas till regeringen.

– Men i många fall kan det nog vara rätt praktiskt för en regering att säga: Det här avgör inte vi utan domstolarna, säger Henrik Wenander.

Oavsett vad regeringen fattar för beslut om Preems raffinaderi skulle det kunna bli en fortsatt prövning:

– Regeringen ska omedelbart lämna besked om att den avgör frågan, men det har inte skett här. Mark- och miljööverdomstolen skulle kunna hävda att det inte finns stöd för regeringsbeslut i frågan, säger Henrik Wenander.

– Den skulle också kunna begära en prövning mot EU:s miljörätt i EU-domstolen, eller att företaget eller privatpersoner begär prövning i Europadomstolen. Det skulle fördröja hela processen och ta upp till ett år.

Ett regeringsbeslut (som kan bli aktuellt) att apropå corona, i likhet med andra länder, förbjuda större sammankomster, finns det däremot inga hinder för.

– Det är möjligt enligt ordningslagen, genom en förordning skulle man då stoppa offentliga sammankomster. Folkhälsomyndigheten kan också ta beslut om att spärra av områden, så som skett i Italien, säger Henrik Wenander.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera