Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Kraftwerks konstnärliga höjd

Övertygande när bandet sätts in i en historisk kontext.

Det är sex år sedan utställningen »Dansmaskiner« visade upp Kraftwerks videor och grafik på Moderna Museet. I samband med utställningen träffade jag den enda återstående originalmedlemmen, Ralf Hütter, för en intervju för Sveriges Radios Elektroniskt i P2. Vi talade bland annat om konst och om hur viktigt det varit för Kraftwerk ända sedan starten att skapa ett Gesamtkunstwerk (en term de lånat från Richard Wagner). I det var musiken enbart en del av uttrycket: image, skivomslag och scengestaltning var minst lika viktiga.

Även i forskaren Uwe Schüttes nya bok »Kraftwerk: Future music from Germany« ges bandets koppling till konstlivet stort utrymme. Schütte analyserar skivomslagen och refererar till (möjliga) inspirationskällor som Joseph Beuys och Andy Warhol. Parallellerna presenteras på ett lättåskådligt, pedagogiskt sätt. Uwe Schüttes analyser av Kraftwerks grafiska uttryck och gruppens minimalistiskt kärnfulla texter är upplysande och skrivna på ledig engelska.

Lika övertygande är bokens ambition att sätta in Kraftwerk i en tysk historisk och politisk kontext. En låttitel som »Morgenspaziergang« från skivan »Autobahn« tolkas exempelvis i samband med oljekrisen 1973, som skapade oro i världen ett år innan skivan kom ut. Schütte skriver om hur det var då tyska bilförare av ransoneringsskäl förbjöds att köra bil på söndagar och konstaterar att det gjorde att många i stället tog en promenad på autobahn. Låttiteln kan ha med detta fenomen att göra. Och läser man det så blir ju den tematiska kopplingen till albumets A-sida »Autobahn« än tydligare.

Att Kraftwerk under 1970-­­
talet aktivt förhöll sig till den problematiska tyska historien blir också tydligt under läsningen av Schüttes biografi. »Autobahn« kan inte enbart ses som en tysk motsvarighet till Route 66: en hyllning av mobiliteten och friheten i en bilfärd. För ett tyskt efterkrigstidsband är detta också förenat med ambivalens. Bilfärdens frihet sker ju på vägar som Hitler byggde. Förutsättningen för friheten – vägen – byggdes av straffångar under nazidiktaturen. På samma sätt påverkas Kraftwerks album »Trans-Europa Express« och dess hyllning till tågresor i Europa av att det var järnvägen som var förutsättningen för de industriellt anlagda massmorden på judar i koncentrationslägren. Enligt Schütte är denna ambivalens något som Kraftwerkmedlemmarna var högst medvetna om.

Boken är uppbyggd kronologiskt. Men där så krävs frångår Schütte den rena kronologin för att kunna dra paralleller till senare händelser. Det är en styrka och gör att man bättre förstår Kraftwerks ambitioner och konstnärliga höjd.

Dessvärre viker akademikern Schütte undan ju längre fram i boken vi kommer. I stället är det Kraftwerkfanset Schütte som i stigande grad försöker skydda sina idoler från band han ser som kopior (som Daft Punk, vilket är felaktigt), och som tjurigt hävdar hur före sin tid Kraftwerk var – under en tid då de inte längre kan anses vara det. Under 90-talet hade många andra band hunnit ifatt, och om, Kraftwerks teknologiskt raffinerade musik.

Men det gör inte så mycket. För alla som bara är vagt intresserade av Kraftwerks koppling till historien i stort, eller musik- och konsthistorien specifikt, är denna bok ytterst spännande. Särskilt de första 200 sidorna. <

Mats Almegård

»Kraftwerk: Future music « av Uwe Schütte är utgiven på Penguin Music.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera