Blogg

Hakelius: Att se krisen som en möjlighet

Kris upphäver inte politik. Att Centerpartiet använder coronakrisen för att rädda sin maktstrategi ligger i sakens natur. Någon måste vara först.

En liten sammanfattning av helgen: Boris Johnson är på sjukhus, vår snart 74-åriga kung (”Om några veckor fyller jag 74 år. Det är ganska mycket!”) höll ett lugnande tal till nationen, liksom den snart 94-åriga drottning Elizabeth. Brittiska Labour fick en ny partiledare, sir Keir Starmer, och det faktum att Sveriges ledande ekonomer i förra veckan varnade för att Sveriges BNP till följd av åtgärderna mot coronaviruset kan falla tio procent i år, försvann på något märkligt sätt i offentligheten. Regeringen gjorde ett försök att avskaffa riksdagen.

Allt detta finns det anledning att återkomma till. Men låt oss städa trappan underifrån och börja med Centerpartiet.

Annie Lööf har haft mammaledigt. Det är första gången på mycket länge som vi hör av henne, när hon idag gör ett utspel på Dagens Nyheters debattsida. Artikeln kan räknas som startskottet för att använda coronakrisen som verktyg i den pågående maktkamp som ersatt blockpolitiken.

När Annie Lööf senast syntes till hade hon lett in Centern i en återvändsgränd. Någon långsiktig tanke fanns egentligen inte.  Socialdemokraterna skulle tvingas föra centerpolitik och Sverigedemokraterna, oavsett hur mycket de växte, skulle ignoreras. Den strategin var redan på väg att falla sönder på mer än ett sätt.

Centern hade tvingats backa i ett antal frågor, främst bland dessa den hastiga reformeringen av arbetsförmedlingen.

Den interna opinionen inom Socialdemokraterna krävde allt tydligare ett stopp för ordningen att deras parti skulle föra ett annat partis politik, för att få behålla makten.

Den samlade oppositionen, från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna, hade bestämt sig för att hävda parlamentarismen och syna den märkliga ordning som lett till en regering som egentligen saknar stöd i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Vad var poängen med Stefan Löfvens tal?

Ett tydligt tecken på hur besvärligt läget var för Centern var de allt mer irriterade anklagelserna, främst mot Moderaterna. Centerns plan bygger på att Moderaterna ska gilla läget och inte ställa till besvär.

Sedan kom coronaviruset, en riktig kris som dessutom kryddas med ett försvarligt mått hysteri.

För bara några veckor sedan spekulerades det i hur länge det skulle dröja innan Stefan Löfven tvingades gå. Hans försäkran att han tänkte sitta kvar över nästa val möttes inte med jubel. I den senaste förtroendemätningen för Stefan Löfven ökade han sitt stöd med hela 21 procentenheter. Socialdemokraterna har ökat sitt stöd med 5,3 procentenheter.

Det är en aningen osmaklig sida av politiken, men ingen kan egentligen skyllas för den: katastrofer förändrar maktförhållanden. Det bara är så. Och än så länge har den här katastrofen varit till stor politisk nytta för Socialdemokraterna i ett pressat läge, även om de säkert helst skulle ha velat vara utan den för Sveriges skull.

Det Annie Lööf visar i dagens artikel, med den magnifika formuleringen att hon på senare tid ”noterat hur Moderaterna agerat på ett ansvarsfullt och konstruktivt sätt”, är att även hon ser en möjlighet i krisen. Och att hon tänker göra det mesta av den. Det hon försöker åstadkomma är helt enkelt att med coronakrisen som bräckjärn få tyst på oppositionen mot januariöverenskommelsen. Moderaterna ska pacificeras och rättas in i ledet, med hänvisning till den patriotiska plikten att ta ansvar för landet.

Det är, såklart, en känslig sak att hantera för Moderaterna. Dels därför att det faktiskt finns anledning till politisk samling där så är möjligt. Vi är mitt inne i en allvarlig kris. Dels därför att politiken aldrig tar paus, ens när den påstår att den gör det. Moderaterna måste hantera hur partiet uppfattas av allmänheten och Centern har just gjort klart — det är inte ett särskilt inlindat budskap i artikeln — att de tänker göra vad de kan för att utmåla Moderaterna som oansvariga, om partiet inte gör som Centern vill.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Nu ska vi tydligen förstatliga apoteken

Att moralisera över Centerns utspel är meningslöst. Partiet har dompterat ett stort parti och omständigheterna har gjort att det nu tror sig ha möjlighet att göra detsamma med ett annat. Det är den typen av maktspel som politik handlar om, när den kläs av allt annat. Det är mycket möjligt att Centern har rätt i sitt antagande.

Problemet är ett annat.

Även om coronakrisen för tillfället stoppar sönderfallet av den strategi som Centern valt, finns de underliggande orimligheterna kvar. I längden är det ohållbart att styra Sverige med en överenskommelse som i praktiken upphäver parlamentarismen, som tillhåller den faktiska regeringen att föra ett annat partis politik, där de partier som dikterar politiken samtidigt vägrar att sitta i regeringen och där det enda klara huvudsyftet är att mellan en femtedel och en fjärdedel av väljarna ska stängas ute från all makt.

Centern valde redan i januari 2019 en modell för regeringsbildning som byggde på ett slags undantagstillstånd. Nu har det slumpat sig så att de fått det undantagstillstånd de behövde. Men undantagstillstånd tar slut.

Läs fler inlägg i Johan Hakelius blogg här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera