Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Danska avloppsvattnet blir dyrt att få bort: »Tar oerhört lång tid«

De danska utsläppen av avloppsvatten i Öresund upprör. Men lösningen på problemen kan ligga långt bort i tiden och bli dyra.

Utsläppen av avloppsvatten i Öresund har mött hård kritik från både svensk och dansk sida. Men problemet finns i hela Danmark, visar en utredning från danska miljödepartementet, som Berlingske har fått tillgång till.

Danska experter säger nu att det kommer att ta årtionden och vara kostsamt att göra om infrastrukturen för vatten och avlopp.

Planen var att i helgen börja släppa ut 290 000 kubikmeter avloppsvatten i Öresund. Men efter att TV2/Lorry avslöjat planerna skjuts de upp och ska nu utredas.

TV 2/Lorry har också avslöjat att 35 miljarder liter sådant avloppsvatten tidigare spolats ut direkt i Öresund sedan 2014.

Ofta beror det på oförutsedda händelser som kraftigt regn, vilket skapar så mycket tryck på avloppssystemet att det smutsiga vattnet måste tömmas ut.

Berlingske har pratat med professor Jes Vollertsen vid Institutionen för konstruktion, stad och miljö vid Aalborgs universitet.

– Den goda nyheten är att du kan lösa problemet. De dåliga nyheterna är att det tar oerhört lång tid och är extremt dyrt, säger han.

Förklaringen finns i de avloppssystem som används, menar han.

– Under hundratals år har så kallade enkelsträngade avlopp byggts - rör där både regnvatten och toalettvatten blandades. När de fylls kan du antingen försöka bromsa mängden genom att föra ut överskottet i bassänger, eller så kan du lindra dem genom att hälla dem i havet.

Det finns dock skillnad mellan hur bra systemen är i städerna, säger professorn.

– De gamla systemen behöver avlastas kanske 20–40 gånger per år. De nya systemen avlastar fyra eller fem gånger per år. Men om du har gemensamma system kommer det alltid att bli utsläpp.

Alternativet är avloppsavskiljning, där regnvatten och hushållsvatten separeras i varje rör. Med denna lösning är det möjligt att helt undvika de överflöd som skickar ut avlopp till sjöar och hav.

Men det tar tid att ersätta avloppen och kostar mycket pengar, konstaterar professorn. Som exempel tar han Aalborg, som år 2000 beslutade att ha avloppsavskiljningar i hela staden.

– Planen är att avsluta det år 2100, säger Jes Vollertsen till Berlingske och tillägger att om man skulle göra allt på en gång, så skulle Aalborg vara stängd för all trafik under en period av fem till tio år.

– Det är därför du gradvis gör det du behöver för att renovera, byta ut och bygga nytt.

Det är dessutom svårare och dyrare där det är tättbebyggt, som i Köpenhamn (eller Stockholm). Och medan nya områden med bostäder och kommersiella lokaler har byggts på ledig mark har den underjordiska infrastrukturen inte prioriterats, även om det länge har varit tydligt att både klimatförändringar och befolkningstillväxt ställer nya krav på avloppsnätet.

I Köpenhamn har företaget Hofor ansvaret för att underhålla och utöka avloppssystem och avloppsreningsverk. Hofors planeringschef Brian Hansen säger att de är fem år in i en 20-årig plan med totalt 350 projekt för nästan 11 miljarder danska kronor för att säkra avloppssystemet mot överföden och att regnvattnet inte ska blandas med avloppsvattnet.

– Det är mycket bättre i dag än tidigare, men det kan bli ännu bättre. Inom de kommande 15 åren där borde vi ha förbättrat situationen avsevärt, säger Brian Hansen.

Avloppsavskiljning den bästa lösningen, enligt honom. Den används också i samband med nybyggnation i till exempel Ørestad och Nordhavn.

Martin Lidegaard, miljötalesperson för Radikale Venstre, menar att Danmarks infrastruktur, särskilt i storstäderna, inte är anpassad till mängden regn.

– Det är en enorm och komplex uppgift framför oss och den kräver politiska åtgärder i dag snarare än i morgon, säger han och kräver en omfattande plan som kombinerar kommunala och statliga insatser.

Stiig Markager, professor i marin ekologi vid Aarhus universitet, är med i en EU-arbetsgrupp som ska komma med förslag på hur man motverkar föroreningen av Östersjön.

– En av rekommendationerna är att kraven på reningsverk måste skärpas. De måste kunna rensa ut 95 procent av fosforn. När det införs - det har ännu inte har antagits - måste du göra något åt ​​hela avloppssituationen i Köpenhamn, säger Stiig Markager.

– Men det är inte lika populärt att bygga avloppsledningar som att bygga tunnelbanan, säger han till Berlingske.

Utsläppet av 290 000 kubikmeter avloppsvatten i Öresund som skulle inletts i söndags stoppades av Köpenhamns stad. Men tjänstemän i teknik- och miljöadministrationen i Köpenhamns stad förklarar att det inte finns något "tekniskt genomförbart" alternativ att avleda avloppsvatten till sundet. I måndags beslutade teknik- och miljökommittén i Köpenhamn att inleda en oberoende utredning av processen.

Svenska Naturvårdsverket har skrivit till danska miljöskyddsmyndigheten för att få de danska myndigheternas bedömning av utsläppstillståndet som Köpenhamns stad beviljat Hofor. Och de undrar hur det stämmer överens med Espookonventionen som undertecknats av både Danmark och Sverige. Espookonventionen kräver att ett land ska informera och konsultera andra länder om det gör något som kan ha "gränsöverskridande miljöpåverkan".

LÄS OCKSÅ: Mette Frederiksens gloria falnar när Danmark öppnar upp

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera