Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vetenskap

Jakten efter bot mot barnfetman

Barnfetma är farligt och det görs många försök att förebygga problemet redan i spädbarnsåldern. Men ingen vet säkert vilken metod som ger bäst resultat.

Vi börjar med att backa bandet till 2008. Vi befinner oss på en barnavårdscentral. I fokus har vi en nio månaders bebis i ett knä. Barnet har ännu inte skaffat sig ohälsosamma mat- eller rörelsevanor, och det är det som är poängen.

– Att barnen var så här små i början berodde på att man ville sätta in insatser innan problemet med övervikt uppstått, det är detta som primärprevention handlar om, säger Johanna Enö Persson, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.

Bebisen i knät är ett av över tusen barn som ingår i Primrose: ett familjeprogram, som drivs av Karolinska institutet, där föräldrarna på BVC får motiverande samtal, en slags stöttande samtalsteknik upp till barnets 4-årsdag. Motiverande samtal har i flera studier visat sig ha effekt på beteendet. I Primrose hoppas man att effekterna ska bli synliga på barnens body mass index (BMI).

Övervikt och fetma bland barn anses vara ett av de största hälsohoten i världen av WHO, eftersom det ökar risken för olika sjukdomar. I Sverige har vart femte barn mellan 6 och 9 år övervikt eller fetma, men ju äldre desto vanligare blir det.

Risken är överhängande att de extra kilona hänger med upp i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och tidig död. I Sverige har varannan vuxen ett BMI som är ohälsosamt. Och bland dem som har blivit svårt sjuka i sjukdomen covid-19 är personer med fetma överrepresenterade.

Johanna Enö Persson undersökte Primrosebarnens vikt som 5-åringar och jämförde dem med en kontrollgrupp. Resultatet var nedslående. Familjeprogrammet hade inte haft någon som helst effekt på barnens BMI.

– Det var en stor, ambitiös studie. Men den här typen av familjebaserad prevention verkar inte fungera, säger hon.

Fynden går i linje med andra program riktade mot individer och familjer. Det finns studier som visar på små effekter på BMI på kort sikt, men effekten försvinner med tiden.

– När det gäller att förebygga fetma på lång sikt råder en brist på effektiva program. Det visar också systematiska översikter av tidigare studier som riktat in sig på barn mellan 0 och 5 år, säger Johanna Enö Persson.

Kanske är det för att vi lever i ett samhälle där det är svårt att vara hälsosam, menar hon.

– Vi tycker om socker och fett. Sådana produkter finns lättillgängliga och är billiga, och det blir en svår kombination mellan vår biologi och tillgänglighet.

I Sverige är inte övervikten jämnt fördelad över landet. Och precis som i andra rika länder är socioekonomiskt svaga grupper överrepresenterade bland dem med högt BMI.

– Det är orättvist så klart, och inte okej, säger Åsa Norman, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.

Men orsakerna till detta är komplexa.

– Fetma och övervikt har så många olika bidragande faktorer, familjer kan ha olika typer av utmaningar som gör att man inte mäktar med.

I projektet »En frisk skolstart«, med över 900 barn i förskoleklass i områden med låg socioekonomi, har Åsa Norman och hennes kollegor undersökt om det går att förebygga övervikt hos 6-åringar genom att involvera och stötta föräldrar. »En frisk skolstart« har genomförts vid två tidigare tillfällen och nu sammanställs data för tredje gången.

Den tredje och pågående studien görs i samarbete med skolans elevhälsa, dit föräldrar bjudits in för att träffa skolsköterskan, som har fått en samtalsmetod att följa.

– Man säger att elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande. Men den har inte några evidensbaserade metoder som förebygger övervikt och fetma. Så skolsköterskor gör på olika sätt, beroende på regionala arbetssätt och vem hen är, säger Åsa Norman.

Tills vidare tacklar landets regioner frågan om primärprevention på skilda vis. Motiverande samtal används i till exempel Uppsala och Gävleborg.

I Västra Götaland tänker man låta BVC involveras i en studie kring digitalt stöd om sunda vanor.

I Kronoberg finns en plan kring hur man vill jobba förebyggande, men av budgetskäl har planen inte klubbats.

Region Västerbotten samarbetar sedan länge med forskare och har gjort en mängd interventioner med familjecentrerad strategi.

De tidigare satsningarna kan inte visa på att man lyckats förebygga övervikt. Däremot kunde man se att gruppen barn som redan hade utvecklat fetma fick signifikant lägre BMI under det halvår som studien pågick. Därefter började barnen gå upp i vikt igen.

– Fem månader efter interventionen såg vi inte lika starka effekter längre, säger hon.

Åsa Norman tycker att man inte nödvändigtvis ska stirra sig blind på BMI utan mer titta på hälsosamma vanor. I den första studien syntes ett ökat grönsaksätande. Flickorna började även röra sig mer på helgen, enligt föräldrarna.

– Och barn i den andra utvärderingen, vars föräldrar deltog aktivt i programmet, hade fyra år efter programslut fortfarande ett lägre intag av ohälsosamma produkter jämfört med kontrollgruppen. Det visar att om man får föräldrar att engagera sig så har det effekt på matvanor, säger Åsa Norman.

***

FAKTA: Övervikt

Så många har övervikt eller fetma i Sverige:

45–64 år: 61 procent

16–29 år: 31 procent

6–9 år: 21 procent

4 år: 11 procent

***

FAKTA: Regionala skillnader

Vuxna: Stockholm har lägst andel med övervikt eller fetma, 45 procent. Högst andel har Gävleborg, 59 procent.

Barn 6–9 år: Stockholm har högst andel barn med övervikt eller fetma, 24 procent. Halland har lägst andel, 12 procent.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera