Aktuellt / Inrikes

Därför uppmanas personer med försörjningsstöd flytta till Bergslagen

Det kallas social dumpning. Tillväxtkommuner lämpar över boende som inte klarar hyran själva till kommuner där det fortfarande finns överskott på bostäder. Hällefors är en av de utsatta kommunerna där nu kostnaderna för försörjningsstöd ökat med 60 procent på fem år.

Under måndagen kom Statskontoret med en rapport om social dumpning på regeringens uppdrag. De konstaterar att 63 procent av de kommuner som svarat på deras enkät säger att de fått nya invånare till följd av att andra kommuner uppmanat människor att flytta dit.

Social dumpning, eller aktiv medverkan som Statskontoret kallar det, kan uppstå av olika skäl. Några storstadskommuner ger bara möjlighet till bostad för nyanlända under etableringsfasen på två år. När den tar slut uppmanas de nyanlända att flytta. Men det handlar också om personer med missbruksproblem, de som behöver skyddat boende eller är hemlösa.

Hällefors i Bergslagen men strax under 7 000 invånare har varje år en in- och utflyttning på runt 500 personer. Här finns fortfarande lediga lägenheter och dit övertygas människor att flytta.

– Vi ser att det är en medveten strategi. Socialtjänsten möter människor som blivit anvisade att flytta till Hällefors. En handläggare i en annan kommun har haft kontakt med privata värdar här och ordnat boende åt dem, säger Johan Stolpen, vice ordförande i kommunstyrelsen (V).

– En kommun ska ta hand om sina egna invånare. Men här lämpar man över personer man tycker är kostnadskrävande. Det är en människosyn som säger vissa vill vi göra oss av med. Det är som när man gjorde sig av med fattiga gamla förr och bar dem över sockengränsen.

Socialtjänsten i kommunen har dokumenterat utvecklingen av sina placeringar under det första halvåret 2020:

• 85 procent av placeringar av barn- och unga är inflyttade till kommunen.

• 50 procent av placeringar vuxna missbrukare är inflyttade till kommunen.

• 100 procent av placeringar för skyddat boende är inflyttade till kommunen.

Det är en utveckling som ”snarare accelererar än avstannar” skriver de och ”förutsägbarheten och förebyggande av dessa kostnader är i stort sett obefintlig”.

– Vad vi kan göra? Vi försöker jobba på flera fronter. Vi har ett stort överskott stort av bostäder. 2018 så var det 550 bostäder per 1 000 invånare. Många privata fastighetsägare har hus som inte är tjänliga att bo i men som hyrs ut. Kommunen kan ge förelägganden om att de ska åtgärdas eller rivas. Men det krävs rätt mycket för det, säger Johan Stolpen.

– I vårt eget bostadsbolag har vi beslutat om att de ska ta fram en rivningsplan. Även där finns dåliga bostäder som behöver rivas, och vi kommer söka EU-bidrag för det. I grannkommunen Ljusnarsberg har man kommit en bit på vägen genom samverkan mellan kronofogden, kommunen och polisen. Där har man fått ett undermåligt område rivet.

Varifrån kommer de som flyttar in hos er?

– Från början var det mycket storstadskommuner, ganska välbärgade sådana. Nu kan vi se att de kommer nästan varifrån som helst, även småkommuner i Norrland som skickar hit folk.

Johan Stolpen anser att staten borde ta ett större ansvar för de som är brottsutsatta och behöver skyddat boende.

– Det finns privata företag som sysslar med att ta fram skyddat boende. De köper upp bostadsrätter och hyr ut till personer som behöver skydd. Bostaden och att ordna skyddade personuppgifter och någon form av stöd. Slås ihop och läggas på hyran. Personen skriver sig här och söker då försörjningsstöd för orimligt högt hyresbelopp.

– Men de personerna blir ganska snart upptäckta på en liten ort som Hällefors. Då begär de naturligtvis hjälp, och vi får ordna skyddat boende i annan kommun. Lokala myndigheter får hela ansvaret för de som behöver skydd för att de är brottsutsatta. Statliga myndigheterna borde ha ett större ansvar.

Kommunens kostnader för skyddat boende har ökat med 400 procent sedan 2015.

— Det ställs också jättestora krav på skolan med ett löpande intag av nya elever som man inte räknat med. Och i regel ingen överlämning från tidigare skola, och nyanlända med väldigt liten skolbakgrund.

Statskontorets rapport ger inte så många förslag på lösningar mer än att Socialstyrelsen i sina råd ska förtydliga att kommunerna inte kan kräva att de personer som får försörjningsstöd måste söka bostad utanför kommunen, och att en översyn av bosättningslagen för nyanlända bör göras.

Johan Stolpen hoppas frågan ändå ska uppmärksammas mer.

– Det är små kommuner som drabbas och då är det svårt slå igenom nationellt.

LÄS OCKSÅ: Därför kan Ikea, Gekås eller Ica-handlarna bli din nästa hyresvärd

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera