Intervju / Lunch med

Ingrid Carlberg: »Jag är nog vaccinerad mot att bli märkvärdig«

Nyanser kan provocera i en tid av effektsökeri. Det har nyinvalda akademiledamoten Ingrid Carlberg fått erfara.

Hon hade just kommit hem från sjukhuset efter en nyckelbens­operation, där slarviga läkare råkat klämma hennes nerver så att hon förlorat en stor del av rörligheten i vänster arm och hand. Ingrid Carlberg satt på en stol i sitt kök, klämde med handen på en gul liten svamp för att försöka återfå rörligheten, började tänka igenom hur hon skulle anmäla vårdskadan.

Då ringde hennes mobil: det var Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm, som berättade att Akademien hade beslutat att erbjuda henne stol 5.

– Det var omtumlande, jag förstod knappt frågan.

Hon bad om betänketid, men tackade ja.

I sin senaste bok, Nobel – den gåtfulle Alfred, har hon beskrivit hur det redan på 1800-talet stormade kring Akademien, när det stod klart att den fått i uppdrag att dela ut Nobelpris i litteratur. Men trots att den senaste tidens avslöjanden slagit sprickor i institutionens mytomspunna, frostade kristallbubbla, har Akademien nu förnyats och är – enligt Ingrid Carlberg – viktigare än någonsin.

– Inte för fina traditioners skull, utan för att värna det svenska språket och litteraturen, i en tid där nätet till stor del utarmas av hatspråk och många människor inte orkar läsa långa texter.

Hur vill du påverka Akademien?

– Den ökade transparensen är viktig; annars är jag nu i det skede att jag får se och lära.

Pandemin gör att hon inte får tillfälle att fira med vare sig stjärnspäckad Nobelfest eller traditionell utdelning i Konserthuset.

Högtidssammankomster har dock aldrig imponerat på henne.

– Har man bott i Surahammar i 20 år håller man sig kvar på jorden. Jag tror att jag är vaccinerad mot att bli märkvärdig.

Det var ett läsande barn som växte upp i den västmanländska orten, som dotter till en bergsingenjör och en sjuksköterska.

– Mamma brukade säga att jag läste, inte bara på toaletten, utan på väg dit och därifrån. Men i Surahammar säger man inte att man vill bli författare.

Att söka sig till journalistiken blev en mer accepterad väg. Ingrid Carlberg började på lokaltidningen, fortsatte mot allt längre reportage på Dagens Nyheter, och landade i sakprosa.

Att ur gedigen research och nitisk faktainsamling vaska fram den levande berättelsen är det essentiella i Ingrid Carlbergs böcker. Men hon vill aldrig tumma på sanningen. Trots ett gestaltande på gränsen till skönlitteratur måste prosan förankras stadigt, i en mylla av en diger mängd fakta.

– Jag skulle aldrig hitta på att det regnade en dag 1840. Jag går tillbaka till väderobservationer för att se om det verkligen var så.

En tid av spekulerande och karikatyr­skarpa linjer skapar behov av en motvikt; av det balanserade, eftertänksamma berättandet, tror hon.

– Jag hoppas att det suget växer; det är det jag brinner för.

Samtidigt har hon fått erfara hur just en nyanserad hållning kan vara den mest provocerande, inte minst i medicinska frågor. Men hur en balansgång mellan skyttegravarna också kan vara den mest intressanta. I boken Pillret gav hon sig rätt in i getingboet: ämnet antidepressiva SSRI-preparat. Hon intervjuade läkare, som frågade om hon var scientolog – och psykodynamiska terapeuter som undrade om hon var köpt av läkemedelsindustrin..

Hon skrattar, tar ett bett av kanelbullen som fäller små sockerpärlor på fatet. Lunch har hon avböjt, eftersom hon har svårt att lyfta en gaffel. Men inte ens den svåra nervskadan kommer att hindra henne från att fortsätta skriva; förhoppningsvis med hjälp av en hand som bitvis återigen blir lika rörlig som när hon kunde skriva »lika fort som folk pratar«.

Ingrid Carlberg lyfter försiktigt den skadade armen från trästolens nötta karm, vrider litet på handleden och konstaterar:

– Det är en viktig hand.

***

Namn: Ingrid Carlberg

Född: 1961 i Surahammar utanför Västerås.

Bor: I Stockholm.

Aktuell: Som nyinvald ledamot i Svenska Akademien, på stol 5 efter Göran Malmqvist.

Yrke: Författare och journalist.

Familj: Man, två barn.

Utmärkelser i urval: H M Konungens medalj »för betydande insatser som författare« (2020). Augustpriset 2012 för biografin Det står ett rum här och väntar på dig, om Raoul Wallenberg. Guldspaden för boken Pillret (2008). Medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet 2010. Senaste boken: Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris (2019).

Skriver just nu: »Om påverkanskampanjer; det är allt jag kan avslöja.«

Åt: Kanelbulle och cappuccino på Vete-Katten, Stockholm.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera