Kultur

Österlen huserar Sveriges första bokby: »Fyller en viktig funktion«

Framgångar och bakslag när böckerna kom till byn.

Trots att det är mitt på dagen och stort inne på antikvariatet Mitt i Byn kommer Saga Bitkover-Norman mig tillmötes med en ficklampa. Antikvariatet är beläget hemma hos henne i Ingelstorp och omkring oss reser sig 15 000 titlar i bokhyllorna. Rymden av böcker är överrumplande, liksom den väldiga fönsterutsikten över Ingelstorps kyrka i höstdimma. »Österlen lyser« har nyss gått av stapeln, ett årligt evenemang i slutet av oktober för att främja samvaron på glesbygden inför vintern. Antikvariatet ingår inte i programmet och har vanligtvis stängt så här års men Bitkover-Norman öppnar på begäran och medan vi pratar slinker flera besökare in genom dörrarna.

– Det går snabbt i dag för böcker att bli restupplagor. Den vanliga bokhandeln lyckas inte heller vända utvecklingen. Därför fyller antikvariaten en viktig funktion i hanteringen av böcker, berättar hon och lyser varsamt upp hyllorna för de nya besökarna.

Knappt ett tiotal kilometer därifrån ligger Borrby som är Sveriges första bokby. Konceptet är inspirerat av det internationella fenomenet »Booktown« där andrahandsbokhandlar och antikvariat går samman för att arbeta aktivt kring den fysiska boken på små bygder. Ursprungligen var tanken att motverka bokens kris i samtidens digitala era.

Men Peter Bodén, som driver antikvariat Hundörat i Stockholm med en filial i Borrby under högsäsong, och är en av initiativtagarna till Borrby Bokby är inte orolig över bokens framtid.

– Antikvariaten hanterar de senaste 500 åren i tryck. Vi arbetar med klassiker i olika former, utgåvor och översättningar. Det är ett material som vi fortfarande är beroende av, säger han och  berättar att sommarantikvariatet i år haft en ökad försäljning på 30 procent.

Medan gatorna varit tomma på turism i Stockholm har folk rest till Österlen över en utsträckt sommar. Men bokbyns storstilade planer har fallit menar han. Inledningsvis finansierades projektet med EU-pengar för att främja en levande landsbygd genom kultur och hållbar turism. Bokbyn skulle omfamnas av hela Österlen och de litterära verksamheterna sträcka  sig över hela året.

Projektbudgeten var för de två första åren och några av de bokaktörer som till en början deltog försvann med tiden, liksom en del av de ideella krafterna.

Österlen går nu mot vinter. De böljande slätterna försvinner gradvis in i mörkret, höstträdens frukter har fallit, de stora majsfälten har skördats och boskapen glesnat ute på betesmarkerna. Vissa dagar drar blåsten fram med en sådan kraft över det öppna landskapet att den mer betonar skånelängornas arkitektoniska motstånd än deras pittoreska anda. Inne i byarna varnar löpsedlarna för pandemins andra våg och gränserna till Danmark är delvis stängda. Det är svårt att föreställa sig vad värdet av en gammal bok kan vara i dessa tider. Där doften av läsaren ibland finns kvar bland bladen, liksom händerna och tidens avtryck lämnar en viss färg och skörhet mellan pärmarna.

I Borrby ser Köpmannagatan annorlunda ut genom dimman. Bokhuset – ett kooperativ bestående av lokala förlag och antikvariat – visar sig ha öppet på allhelgonahelgen. Medan jag går gatan fram slår också Einar Larsson på antikvariatet Blå kossan upp sina dörrar. Han berättar att att Borrby bokdag, som startats av Peter Bodén och Susanna Popova, skulle ha hållits på Biografen i Borrby. Ett återkommande och slutsålt evenemang som i år skulle gästas av bland annat Klas Östergren. Men det hela avblåstes efter beslut om skärpta allmänna råd i Skåne. Köpmannagatan ligger ännu tom och påminner om en västernfilm med sina välrustade antikvariat längs vägen. Einar Larsson uttrycker en viss lättnad över lugnet som råder i byn under lågsäsong.

– Jag är nöjd med sommarens försäljning och har butiken öppen tillfälligt under Österlen lyser. För de ideellt drivna verksamheterna behövs egentligen inte mer än så.

Gunnel Ottersten, som är ordförande för Borrby Bokby och som bor i samhället året om, är också hon positiv.

– Vi gör det vi tänkt oss. Aktiviteter och antikvariat som Bokhuset har hållits i gång med ideella krafter och bokbyns försäljning av skänkta böcker. Författarbesök och konserter har skett ungefär en gång i månaden fram tills pandemin drog in och förändrade möjligheterna.

Det visar sig snart att varje ort jag kommer till har sitt eget antikvariat, om inte fler: Ystad, Onslunda, Fågeltofta, Sjöbo, Simrishamn, Kivik. Kartan över antikvariat vidgar sig över hela Österlen och motsvarar i täthet och antal ungefär samma som i Stockholm (ett tiotal). Drygt hälften har öppet året om och andra befinner sig ett telefonsamtal bort, öppnar på begäran under vinterhalvåret. Många har minst femton år på nacken och flera drivs av kvinnor, vilket anses vara sällsynt i Sverige. Och har man väl hittat in till ett antikvariat tycks nya rum öppna sig innanför, slussa en vidare till dolda samlingar eller till andra kollegor som arbetar runt hörnet.

Är det kanske just i skymundan, utanför det kommersiella, som litteraturen trivs bäst? Finns det en mer hållbar värld i den småskaliga, ibland ideella verksamheten? Balansen mellan idealism och kommers kan emellertid vara svår, vilket gör att en satsning som den på Borrby Bokby också kan få oväntade konsekvenser. Högsäsongen på Österlen uppenbarar en skiljelinje. De antikvariat som inte deltar i Bokbyn, så som Ystads antikvariat eller Samlaren i Simrishamn påpekar att sommaren är de mest lönsamma månaderna. Att då slå igen den egna butiken för att förflytta sig till Borrby med dubbla hyror kan vara en förlust för affärerna. Många antikvariat drivs dessutom i anslutning till det egna hemmet vilket kan vara en förutsättning för att få verksamheten att gå runt.

På centrala Storgatan i Simrishamn ligger Zekes antikvariat som har många samarbeten med Borrby bokby. Elisabet Dahlqvist driver nu verksamheten och liksom sina kollegor hade hon trångt med besökare i butiken i somras. Men hon tycker att litteraturen behöver lyftas fram i ett större sammanhang, gärna i samarbete med kommunen. De uppskattade bokkaféerna och bokbussarna uppstod efter att fem biblioteksfilialer lagts ner runt om i kommunen, men utgör inte en mötesplats på samma sätt.

Yngst och nyast i branschen är Hanna Ottersten som har tagit över Barnens bokhandel i Simrishamn efter Marianne von Baumgarten-Lindberg. När vi träffas är hon redan mitt uppe i förberedelserna inför julhandeln. Hennes mål är att försöka hålla butiken öppen året runt för att skapa sig en kundkrets och bidra till en levande stadskärna. Hon känner ingen större oro för boken och läsandet men är mån om att ge råd och hjälp i valet av läsning, råd till både vuxna och barnen själva.

– Barn behöver komma i kontakt med den fysiska boken för att lära sig att läsa. De vill klämma, känna och se hur luftig texten är. Deras nyfikenhet begränsas inte heller av några måste, säger hon.

Under pandemin har hon annars märkt att de äldre som blivit kvar i trakten gärna skickar böcker till sina barnbarn för att överbrygga avstånden i tid och rum. Att träda in i antikvariatet som öppnar sig som en elegant oas längst in i Barnens bokhandel är att omslutas av Katitzi och Elsa Beskow, i gamla upplagor jag själv läste som liten och nu något känslosamt möter för första gången på många år.

– Oftast är det vuxna som söker sin egen barndom bland hyllorna med syftet att föra det vidare till barn eller barnbarn, säger Hanna Ottersten.

Hon menar att det finns en tidsaspekt i gamla böcker som fascinerar barn. Insikten att en bok de tar del av har funnits innan, att samma historia ryms mellan nu åldrade pärmar.

Det är slående att på alla antikvariat jag hunnit besöka berättas att de lagt märke till en ny målgrupp som springer bland deras bokhyllor, nämligen de unga. Gunnel Ottersten berättar gärna hur samarbetet i vissa bokbyar i Danmark sker i huvudsak mellan bokhandlare och skolor eller bibliotek. Skolans roll är något som även Jane Thrane Blomquist på det lilla Antikvariatet Bok & Te i Onslunda framhåller då hon sett en ny utveckling och intresse för verksamheten sen grundskolan på orten byggdes ut.

Det kan vara så att de unga syns mer nu när de äldre rör sig mindre ute i offentligheten, men på Österlen finns också en stor tilltro till den nya generationen.

***

FAKTA: Borrby Bokby

Sveriges första bokby, belägen mellan hamnstäderna Simrishamn och Ystad, har Borrby kommit att kallas för Österlens hjärta. Bokbyn består i dag av antikvariaten Hundörat, Blå kossan, Bokhuset samt butiken Vintageaffischer. Av dessa har Bokhuset öppet året om. Nästa år finns planer på jubileumsfirande om restriktionerna upphävs.

***

FAKTA: Österlen

Uttrycket fördes fram av redaktören John Osterman på Cimbrishamns-Bladet och Borrbyskalden Theodor Thufvesson efter att de fått i uppdrag att åstadkomma en turistbroschyr över bygden.  Broschyren, med titeln Till Österlen vill jag fara utgavs första gången 1929, och det är från den tiden som begreppet började användas.  Ursprungligen användes namnet av folk i Ystadsområdet som en benämning på vägen österut, alltså »på den östra lén«.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera