Upplagt för en ny amerikansk valrysare – Bidens makt kan bli kringskuren

Text:

Foto: TT

Klockan tolv den 20 januari 2021 påbörjas president Joe Bidens ämbetsperiod. Då svärs han in med handen på Bibeln. I valet förra veckan var det nära på att en annan vit äldre man plockade hem segern. Rösträkningen pågick i dagar tills det blev klart att det Demokratiska partiets kandidat segrat. Den sittande presidenten, Donald Trump, fortsätter att klaga över röstfusk och har i skrivande stund inte medgivit nederlag.

Joe Bidens presidentskap står dock inför en avgörandeperiod på två veckor innan han tillträder. Då bestäms nämligen hur makten ska fördelas i kongressens övre kammare – senaten.

I USA utgörs den lagstiftande församlingen, som bekant, av den tudelade kongressen. Dels representanthuset, som har 435 ledamöter och röstas fram vartannat år. Demokraterna behåller nu majoritetskontrollen där.

Dels senaten, som de femtio delstaterna skickar vardera två representanter till – inalles 100. De väljs också direkt av det amerikanska folket. Mandatperioden sträcker sig över sex år och en tredjedel av representanterna byts ut vartannat år. Den nuvarande sammansättningen är sådan att Republikanerna har majoritet med 53 av senatsplatserna.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Ett tvåfrontskrig väntar för Joe Biden – klarar han det?

Liksom presidentvalet var det senaste senatsvalet oerhört jämnt. Både när delstaternas resultat sammanräknades och i de avgörande delstaterna.

I Louisiana har bara en kandidat fått de nödvändiga 50 procent av rösterna, vilket innebär att en ny valomgång hålls redan den 5 december. De flesta räknar med att Demokraterna får senatsplatsen.

I Georgia däremot var det ingen kandidat som lyckades nå upp till hälften av rösterna vilket behövs för att bli senatsrepresentant. En andra valomgång genomförs därför den 5 januari. Det är alltså upplagt för en ny valrysare efter nyåret. Redan nu talas det om rekordstor kampanjbudget för ett delstatsval. Republikanerna ligger fortfarande bäst till, men om Demokraterna lyckas få bägge senatsplatserna blir uppdelningen i senaten 50 demokrater och 50 republikaner. I ett sådant läge ligger den avgörande rösten hos Bidens vice ­president, partikamraten Kamala Harris.

Under julveckan lär Georgia-demokraterna aktivera den då 78-årige Joe Biden i kampanjen. Han är själv dessutom beroende av stödet i kongressens överhus. Även om de två kamrarna i teorin har lika stor formell makt, och bägge måste ge godkänna beslut, finns skillnader.

LÄS OCKSÅ: Prislappen: Så mycket kostade USA-valet – krossade tidigare rekord

Representanthuset – där Demokraterna är i majoritet ­– har företräde när det kommer till den federala statens inkomster och kan även väcka åtal mot presidenten. Det var efter beslut där som riksrättsåtalet mot Donald Trump skickades till senaten. (Trumpåtalet röstades ner i februari i år.) Senaten godkänner även presidentens utnämningar av domare till Högsta domstolen, till exempel.

Presidenten och dennas kabinett har en tydligt verkställande makt. Vilket brukar beskrivas som ansvaret för det dagliga styret av landet och framför allt utrikespolitiken. Men presidenten är oftast också involverad i frågor rörande nya reformer samt pekar ut det egna partiets ambitioner i kongressen.

Kongressen kan neutralisera presidentens veto om ett förslag får två tredjedelars majoritet i de båda kamrarna.

En annan viktig del i den konstitutionella maktdelningen är Högsta domstolen, som kan ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen.

Där har Republikanerna utsett sex av de nio domarna – som i princip behåller sitt ämbete på livstid. Det är av sådana skäl som många USA-bedömare konstaterat att arvet efter Donald Trump blir flerfalt längre än hans fyraåriga presidentperiod.

Och även där kan Joe Biden stöta på hinder.

Allt om USA-valet 2020