Här är de främsta skälen till att vi lever längre – och det hotar folkhälsan

Text:

Foto: TT

Carl Mattsson i Strömstad hann vara Nordens äldste man i en vecka innan han som 111-åring lämnade jordelivet förra året. Hemligheten bakom ett långt och friskt liv handlade för honom om att hålla sig aktiv, något de flesta av världens äldsta människor har gemensamt: »Man gör så gott man kan med sitt liv. Jag har levt som vanligt och kör fortfarande min permobil«, sa Carl Mattsson om sin livsstil i den sista födelsedagsintervjun.

Han var 76 år när han tog upp golf, en tid i livet då de flesta lägger ner aktiviteterna, och ända till slutet prenumererade han på två dagstidningar som han läste med stort intresse.

50 år kallas för det nya 40, och 70 år sägs vara det nya 50. Och 90 då? Kan det bli det  nya 80 kanske?

Våra kroppar håller längre än förr, och våra liv blir bara längre och längre.

Men hur långt kan vi ta det?

– De senaste 30–40 åren har vi blivit tio år vitalare, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Ända upp i 80-årsåldern är människor betydligt piggare än tidigare.

Världens hittills äldsta kvinna var en fransyska som överlevde barn och barnbarn. Jeanne Calment hade hunnit bli 122 år och 164 dagar när hon avled 1997. Calment var urtypen för den som lever ett långt liv: kvinna, välbärgad, och mycket aktiv.

Kvinnor blir äldre än män, men att ta sig över 120-strecket är det bara ett fåtal som gjort, och flera av dem inte på egen hand – fusket med att barn övertagit föräldrarnas identitet när de avlidit i hög ålder har blivit känt på senare år. Det är helt enkelt inte mänskligt möjligt att leva så värst mycket längre än 120 år, med eller utan den magiska kraften hos kefir.

Småländska Astrid Zachrison, född 1895, dog på 113-årsdagen, vilket gjort henne till Sveriges äldsta människa och den enda som levt på både 1800-, 1900- och 2000-talet i Sverige.

Minskad svält, bättre hygien och bättre bostäder har åstadkommit underverk med folkhälsan sedan början på 1900-talet.  Den uppåtgående trenden de senaste 100 åren riskerar att brytas i och med det stora antalet svenskar som avlidit i covid-19, men det är ett hack i kurvan. Trenden pekar fortsatt uppåt.

Men ökad livslängd innebär också att vi lever allt längre som multisjuka.

Medicinska framsteg som insulin har givit en stor grupp människor 50 års extra livslängd. Parkinsonmediciner förlänger livet i snitt tio år till, och människor med hjärtsvikt kan leva 10–15 år längre än tidigare. Andelen som drabbas av stroke och hjärtinfarkt har minskat rejält. Livsstilssjukdomar som diabetes typ 2 ökar när rörligheten minskar men lungcancer blir mindre vanligt när färre röker. Det märks inte på kol än, men inom 10–20 år kommer sannolikt det också att ha betydelse för  livslängden.

– I några avseenden är vi sjukare, men  i de flesta fall friskare, sammanfattar Yngve Gustafson.

Människan har 350 gener i kroppen som är programmerade till ett åldrande vi inte kan komma ifrån.

– Sedan handlar det om hur mycket  vi utnyttjar vår möjliga livslängd. Gener styr 40 procent, resten är miljö, säger Yngve Gustafson.

Bra gener och fysisk och mental aktivitet, inte svårare än så alltså.

Insjuknandet i demenssjukdomar kommer numera senare i livet. Utbildning tycks fungera som ett slags vaccin mot demenssjukdom.

– Utbildning verkar skydda i någon mån. Hjärnan är en muskel och om man stimulerar och aktiverar den med utbildning så verkar det som att det kan senarelägga när sjukdomen börjar, säger Yngve Gustafson.

När forskare undersökt förekomsten av demens i två grupper av äldre, den ena med sju års skolgång och den andra med 12–13 års skolgång, så visade det sig att den mer välutbildade gruppen hade en betydligt mindre andel demenssjukdom.

Depression är det enskilt största hälsohotet för äldre i Sverige i dag. Sweold-undersökningen som genomfördes 1992, 2002 och 2012 visade att den mentala ohälsan bland de som är 77 år och äldre i Sverige ökade med 68 procent.

– En ökad förekomst av depressioner är det största och allvarligaste problemet. Det har skett en enorm ökning av förskrivning av antidepressiva, säger professor Gustafson.

– När vi tittar på människor över 85 år är depression den mest maligna sjukdomen, överlevnad i cancer är bättre än överlevnad i depression.

Framför allt är det kvinnor över 75 år som drabbas av depression.

Forskarna letar förklaringar till ökningen. Det finns ett starkt samband mellan sömnapné och depression, och sömnapné kan i sin tur hänga ihop med en ökad förekomst av övervikt.

– Det kan indirekt vara en förklaring. Men i Sverige har vi världens största förekomst av ensamhet, och social isolering är också en mycket stor hälsorisk, säger Yngve Gustafson.

Övervikt, högt blodtryck och höga kolesterolvärden känner de flesta igen som farligt för hälsan – men det är när du är i medelåldern. För den som är gammal kan det i stället vara fördelar som ger ett längre liv:

– Äldre som är definitionsmässigt feta lever längre. När vi blir äldre är undervikt farligare än övervikt. Högt blodtryck är jättefarligt i medelåldern men när du blir riktigt gammal är det värre med lågt blodtryck. Det är åldrandets paradox! Några av riskfaktorerna i medelåldern kan vara en markör för bättre hälsa i hög ålder, säger Yngve Gustafson.

– Hjärnan mår jättebra av fysisk aktivitet, det sänker stresshormonerna och där har vi också en hälsorisk. Vi har visserligen en hurtbulleepedemi i Sverige men det är en väldigt liten del av befolkningen som är aktiv och en väldigt stor som är inaktiv. Det gör att man känner en oro, kommer medellivslängden att minska?

Jeanne Calments plats i historien som världens längst levande kvinna ser ut att förbli ohotad. Miljöförstöring kan vara en förklaring till att världen inte sett någon över 120 år på mer än 20 år:

– Luftföroreningar ökar risken för hjärt-kärl- och lungsjukdomar och är ett allvarligt hot mot hälsan, säger Yngve Gustafson.

***


FAKTA: Så länge lever svenskarna

2019 var medellivslängden i Sverige 83,1 år. Kvinnors medellivslängd var 84,7 år och mäns medellivslängd var 81,3 år, alltså 3,4 år mindre än kvinnor.

Sveriges äldsta person genom tiderna är Astrid Zachrison som föddes 1895 och avled på sin 113-årsdag den 5 maj 2008.

Av de fem kommunerna i Sverige med störst livslängd 2019 låg fyra i Stockholms län.

Skillnaden i livslängd mellan högutbildade och lågutbildade har ökat till sex år, och är större än skillnaden mellan kvinnor och män. Ökningen av livslängd sker långsammare för kvinnor än män, som börjar knappa in.

Minst ökar livslängden för kvinnor med låg utbildning.

Under hela 1900-talet och 2000-talet  har livslängden ökat årligen för svenskar. Corona kan komma att bryta den positiva trenden.

Svenska män har den 5:e största medellivslängden bland OECD-länderna, svenska kvinnor har den 14:e största medellivslängden.