»Att göra en sahlinare«: Personer som fått ge namn till en specifik företeelse

Text: Maria Arnstad, redaktör Språktidningen

Foto: TT

När vintermörkret faller kan jag emellanåt känna för att göra en Naldo. Eller hur känner ni?

Förra sommaren åkte Juventus till Sydkorea för att möta K-league All-Stars. 65 000 fans hade köat för att se Cristiano »Naldo« Ronaldo på plan. Men portugisen värmde bänken hela matchen, trots att han enligt Juventus kontrakt skulle spela minst 45 minuter.

Efter skandalen etablerade sig ett uttryck för stjärnspelarens skamliga beteende, en koreansk motsvarighet till »göra en Naldo«, i betydelsen »inte jobba«.

Verbfrasen »göra en NN« betyder ungefär »göra något som en viss namngiven person NN tidigare har uppmärksammats för«. Den är särskilt vanlig inom idrott, politik och nöje, alltså områden starkt kopplade till kändisar.

Frasen blir ofta högst tillfällig, eftersom punkthändelsen tenderar att ganska snabbt falla i glömska. Eller så ersätts den av en annan uppseendeväckande historia med samma person i fokus, vilket resulterar i att uttrycket blir flertydigt och behöver ytterligare förklaring.

Detta gäller till exempel »göra en (Anders) Borg«, som tidigare syftade på att »jobba stenhårt för att ta fram en gemensam politik«. Senare har det i stället fått betydelsen »göra helikoptern« på en fest.

Utan ett klart sammanhang är det alltså svårt att tolka frasen. »Göra en (Camilla) Läckberg« kan på ett ställe uppfattas som »förbehållslöst älskas av sina läsare, men föraktas av kritikerna«. Det kan också uttydas som »tjäna en förmögenhet på sitt författarskap«. I en artikel i Amelia används dock »göra en Läckberg« om att som kvinna leva tillsammans med en yngre man. »Göra en Amelia«, i sin tur, har en gång fått betydelsen »pryda omslaget på sin egen tidning«, på samma sätt som chefredaktören Amelia Adamo.

Innebörden av att »göra en Naldo/Ronaldo« har också skiftat över tid. Runt 2010 stod den frasen mestadels för »göra ett otroligt snyggt mål«, vilket också »göra en Zlatan (Ibrahimovíc)« har inneburit. En aning mer smickrande betydelse, således, än den som uppkom efter sveket i Sydkorea.

»Göra en NN« är ett av många sätt att skapa uttryck relaterade till en person, så kallade eponymer. I och med att artikeln en står framför NN, uppträder namnet som ett substantiv. När namnformen så tillåter kan det i vissa fall också ut­ökas med ändelsen -are, som i »göra en sahlinare« – handla privata varor med tjänstekortet och sedan ta timeout, efter Mona Sahlin. Eller »göra en juholtare« – göra ett förhastat uttalande som man snart tvingas backa på, efter Håkan Juholt. De gemena bokstäverna framhäver namnets tillfälliga substantivkaraktär.

En fras med samma konstruktion, men med ett faktiskt substantiv på NN-platsen, är att »göra en pudel«. Det uttrycket har dessutom överlevt händelsen som det är baserat på. Det är troligen allt färre som erinrar sig statsrådet Jan O Karlssons förbehållslösa ursäkt efter att han 2002 hamnade i blåsväder och uppträdde arrogant mot journalister. Likt en underdånig och gnyende pudel gjorde han avbön efter sin fadäs.

Ingen pudel har dock visat sig i Cristiano Ronaldos skepnad efter hans och Juventus kontraktsbrott. Däremot har arrangören lagt sig på sin krulliga hundrygg efter att 165 supportrar gått vidare med en stämning för »falsk marknadsföring«. I november blev det klart att de får 400 kronor var som plåster på Naldosåren.

Maria Arnstad är redaktör på Språktidningen.