USA-val / Utrikes

USA i första hand – även med Biden som president: »Oro från kanadensiskt håll«

»America first«, sa Trump. Men nu då? Blir det någon skillnad utrikespolitiskt med Biden som president?

Även om det är svårt att spå i framtiden kan nog världen vara på det klara med en sak: Det är inte särskilt sannolikt att USA:s nye president Joe Biden kommer att kalla andra världsledare för »Little rocket man« – som Donald Trump benämnde Kim Jong-Un.

För efter de fyra åren med Trump, den dramatiska slutspurten på presidentskapet och den polariserade inrikespolitiska debatten i landet ärver Joe Biden inte bara ett land som har stora egna problem med pandemin, ekonomin och budgetunderskotten. Biden ärver dessutom en utrikespolitik som till stor del har utgått från Trumps eget huvud. Han hann med två utrikesministrar och tre nationella säkerhetsrådgivare under sina fyra år, rekordmånga i jämförelse med tidigare presidenter. En av dem, Michael T Flynn, som avgick efter bara tre veckor på sin post, hann han till och med benåda under sitt presidentskap.

Men kommer det bli någon större skillnad nu när Joe Biden och Demokraterna tar makten?

Journalisten och författaren Karin Henriksson har skrivit en bok om alla USA:s presidenter där hon jämfört hur deras presidentskap skilt sig åt, både gällande inrikespolitiken och i relationerna med fiender och allierade.

– Vi kan säga definitivt att det kommer bli en mer professionell utrikespolitik. Twitterdiplomatin är slut. Det kommer att bli kompetent personal på alla nivåer som kan frågorna, det kommer att bli en rak linje, alla kommer säga samma sak och inte som det har varit under Trump. Förmodligen kommer det att bli en mer strategiskt genomtänkt övergripande syn på USA:s roll i världen. I Trumps fall var det väldigt ... han hoppade fram och tillbaka mellan frågor, och en del styrdes av dels hans egna intressen och dels hans egen vilja att framstå på ett visst sätt och hans egna affärsintressen, säger Karin Henriksson.

Karin Henriksson, journalist och författare.

Biden infriar sitt första löfte om en regering som »ser ut som Amerika«

Men även om vi kan räkna med att politiken och relationerna med andra länder i viss mån professionaliseras under Biden – som bland annat tillsatt USA:s tidigare FN-ambassadör Samantha Power som ny biståndschef – kommer inte allt att förändras. Donald Trumps »America first«-doktrin har trots allt fört med sig ett stöd för att amerikanska skattepengar ska gå till amerikanska jobb. Och Joe Biden har lanserat sin egen »Buy America«, ett program som går ut på att amerikaner ska köpa varor producerade i USA. Även vissa andra riktningsförändringar som initierats av Trump kommer att ligga kvar, tror Karin Henriksson. USA:s ambassad i Israel kommer att ligga kvar i Jerusalem och USA kommer fortsatt att kräva att Natomedlemmarna betalar för sig.

– Han har lagt fram förslag om offentliga satsningar på infrastruktur och grön energi. Amerikanska skattebetalare ska betala för amerikanska jobb. Man kan vänta sig en annan ton mot grannarna, det är viktigt. Men just beträffande detta har man från kanadensiskt håll uttryckt oro. Det låter mer protektionistiskt än vad man skulle kunna önska från grannländerna, säger Karin Henriksson.

Men trots en del protektionistiska drag som påverkar handeln tror bedömare att Biden kommer att jobba hårt för att försöka återupprätta förtroendet för USA; både genom relationsbyggande med andra världsledare och tidigare allierade men också genom ett hårdare tonläge mot auktoritära ledare. Joe Bidens nominerade utrikesminister Anthony Blinken har kal­lat Rysslands agerande för aggressivt. Presidentkandidaten själv har både lovat att vara tuff mot Kina och att han ska bjuda in till en stor konferens för alla världens demokratier under 2021.

– Han är en globalist. Men även i det Demokratiska partiet finns det krafter som nästan är på Trumps sida. Biden har visat sig lyhörd för det. Det handlar också om att han fick så starkt stöd från fackföreningsrörelsen.

Han vill bli den fria världens ledare igen, men kan han det?

– Jag skulle säga att han har förutsättningar för det. Med sin personlighet, sin egen kunskap och att han fyller det här tomrummet som varit. Det blir hans uppdrag att återställa förtroendet för USA i världen och USA:s soft power. Där har han förmodligen de rätta instinkterna. Många utgår från att han och kretsen runt honom kommer att peka på USA:s demokratiska traditioner och vilja att hjälpa omvärlden, säger Karin Henriksson.

Men det finns ett stort men:

– Det handlar inte bara om Biden och USA. Frågan är om omvärlden och i första hand allierade i Europa är redo att underkasta sig eller acceptera ett starkt amerikanskt ledarskap. Många länder känner sig svikna. Frågan är i vilken mån de förberett sig för Bidens presidentskap? De kanske förväntade sig fyra nya år med Trump.

Även om mycket fokus kommer att ligga på att lösa inrikesproblemen i USA har Biden några knepiga nötter att knäcka. Alla förväntar sig att han ska inleda en process för att gå tillbaka till Iranavtalet. Han har dessutom lovat att USA ska återinträda i Parisavtalet och WHO. Men geopolitiska relationer är inget man bygger över en natt. I mycket väntar sig bedömare en återgång till hur USA skötte sin utrikespolitik före Trump, men allt kommer inte att bli som förut. USA kommer inte att vara samma vurmare för frihandel som man varit tidigare, men han har ändå flaggat för att USA:s allierade borde förhandla fram gemensamma handelsregler för att på så sätt kontra mot Kinas inflytande.

Qanonrörelsen i upplösning efter uteblivet massgripande vid Vita huset

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera