I Appenzell finns ost och direktdemokrati

Vid alpernas fot ligger staden Appenzell, en liten idyll där husen ser ut att vara av marsipan. Kantonen är Schweiz befolkningsmässigt minsta med drygt 16 000 själar. Den är känd för två ting. Dels den karaktäristiska hårdosten som bär dess namn. Dels ett ting i ordets andra betydelse; Landesgemeinde som avhålls den sista söndagen i april varje år. Då samlas medborgarna på Stora torget och röstar i gemensamma angelägenheter genom handuppräckning.

I tioårsåldern bevittnade jag detta sällsamma skådespel och minns ganska mycket. Bland annat att det var varmt och soligt, att männen – detta var före 1991 så endast de hade rösträtt – bar värja och att Alexander Solzjenitsyn följde spektaklet från ett hotellfönster. Jag visste förstås inte vem Solzjenitsyn var men fick honom utpekad för mig, och tyckte att det var mycket märkvärdigt att ha en Nobelpristagare i litteratur så nära inpå.

Den här barndomsupplevelsen gav mig en stark tro på direktdemokratin som undergörande kraft. Den förstärktes av att Schweiz – som väsentligen styrs genom beslutande folkomröstningar även på nationell nivå – framstår som så välstädat och välskött.  Låga skatter, god mat och en välfärd som inte står något lands efter.

I senaste numret beskriver Johan Hakelius i en magistral essä hur det politiska etablissemangets rädsla för folket – en skräck som ju alltid har funnits i olika former – i dag har skapat klyftor i de representativa demokratierna som ter sig omöjliga att överbygga. Stormningen av Kapitolium i januari är bara ett exempel.

Kunde den schweiziska formen av demokrati vara lösningen? Försök har gjorts, bland annat i Kalifornien. Tyvärr slutade det illa. Tidskriften The Economist beskrev för tio år sedan hur den amerikanska delstaten, vars konstitution inspirerades av den schweiziska, i praktiken är omöjlig att styra. Och med en kroniskt usel ekonomi på grund av alla medborgarinitiativ och folkomröstningar.

Nej, svaret på demokratins problem finns knappast i Appenzell eller ens i Schweiz. Frågan är om det finns. Vad tror du?

Läs fler artiklar från senaste numret här!

Text:

Toppbild: TT