Svensk middag – det nya kontinentala

Att pandemin har förändrat umgänget är en underdrift. Nya beteenden märks även på restaurangerna, som måste stänga redan klockan 20. Det har gjort att festsugna unga och äldre intar sina drinkar och sitt vin redan mitt på dagen. Och att äta klockan 17, vilket tidigare ansågs vara en särskild teatersittning, är numera en fullt rimlig middagstid.

Dagfester (som förvisso förekom även före coronan) innebär i princip en nattklubb mitt på dagen (där alla sitter ner), och är det enda festalternativet i krogmiljö just nu.

Även i andra delar av Europa sker adapteringar. Européer vid Medelhavet är annars kända för sina magra frukostar, sena luncher och nattliga middagar. Detta beteende är nu satt på undantag.

Spanien, till exempel, har också restriktioner riktade mot restauranger, vilket innebär att de måste ta emot matgäster på utomhusserveringar och stänga redan klockan 17. På Mallorca och flera andra ställen talas det nu om drunch – tydligt inspirerarat av brunch – en fusion av lunch och middag. Detta har blivit dagens stora måltid, och intas vid 16-tiden.

Det påminner inte så lite om de folkhemsvenska kostvanorna. Arbetaren, som gick på ett tidigt skift, åt en tidig lunch och därmed tidigarelagd middag. Hungern före läggdags stillades – som spanjorer gör i dag efter drunch – med ett lättare kvällsmål.

För folkhälsan är det säkert positivt, då kaloriförbränningen minskar i takt med kvällningen. Måltidshistoriker har samtidigt slagit fast att tre måltider om dagen egentligen är ett tämligen nytt påfund, som växte fram i samband med industrialiseringen.

Förhoppningarna är dock att drunch och de nya kostvanorna inte håller i sig; för folkhälsan vore det olyckligt, eftersom alkoholkonsumtionen i de flesta länder under samma tid har ökat rejält.

Text:

Toppbild: TT