Rekordmånga arbetslösa – trots brist på arbetskraft

Släppta restriktioner och miljardsatsning på fler jobb. Trots det slår långtidsarbetslösheten rekord.

Text:

Foto: TT

Vi kan kalla henne Carina – 30 år som säljare i stadens husgerådsbutik. Under pandemin blev affären allt ödsligare. Folk köpte Sabatierknivar och Le Creuset-stekpannor på nätet. Butiken slog igen och Carina fick gå hem lagom till 50-årsdagen, medan butikskedjan jagar ”digital sales managers” och deras budfirmor söker chaufförer. Ett exempel på snabb strukturomvandling.

Carina hamnar i Arbetsförmedlingens KROM (Kundval Rusta Och Matcha) och måste fila på sitt korta cv.

Troligen får hon jobb inom äldreomsorgen. I värsta fall blir hon långtidsarbetslös. För de blir allt fler: Arbetsförmedlingen befarar att de som varit utan jobb i mer än ett år passerar 200 000 i höst, och hälften av dem har varit arbetslösa i över två år.

De långtidsarbetslösa möter en allt tuffare arbetsmarknad: 

”Att krisen påskyndat digitaliseringen, med i vissa fall högre kompetenskrav som följd, innebär att situationen har blivit ännu svårare för personer som redan före krisen var arbetslösa och som har hamnat ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Därmed riskerar strukturarbetslösheten att bita sig fast på en högre nivå”, skriver Arbetsförmedlingen i sin prognos.

– Det fanns obalanser redan före pandemin, påminner Arbetsförmedlingens analytiker Sandra Offesson.

I genomsnitt 140 000 var långtidsarbetslösa under 2010-talet, trots stark efterfrågan på arbetskraft. Men obalanserna har förstärkts under pandemin så att långtidsarbetslösa hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden. Pandemin har gjort att nya grupper, som normalt inte hamnar i långtidsarbetslöshet, har gjort det.

När pandemin slog till förra våren minskade efterfrågan inom hotell- och restaurangverksamhet, bemanning, resebranschen, transport och handel hastigt. Regeringen har förlängt olika stödåtgärder till och med sista september i år. 600 000 anställda fick stöd för korttidsarbete i fjol, i år finns ansökningar för 145 000 anställda. De kommer att gå upp i arbetstid innan företagen nyrekryterar personal.

Många som förlorat jobbet under pandemin har gymnasieutbildning och färsk arbetslivserfarenhet. De har lättast att hitta nytt jobb, men de får vara beredda att plugga, byta yrke, pendla eller flytta.

När restriktionerna snart släpps hotas den återstart som regeringen talar om när den pytsar ut sina budgetsatsningar, i tisdags 2,5 miljarder kronor till nya jobb, varav hälften till matchning:

Fakta:

I år bedöms arbetslösheten bli 415 000 personer i genomsnitt eller 8,0 procent, nästa år väntas den sjunka till 380 000 eller 7,4 procent. I juni 2019 var 1,2 procent långtidsarbetslösa, i höst blir de 3,6 procent.

– Ökad efterfrågan på arbetskraft medför att bristen blir större i vissa sektorer, konstaterar Sandra Offesson. Vi har redan noterat arbetskraftsbrist inom teknik och it. Vi vet att utbildning är en avgörande faktor, men också att 38 procent av de långtidsarbetslösa saknar gymnasiekompetens.

Utbildning är nyckeln för att knäcka långtidsarbetslösheten, men LO:s utredare Adnan Habibija är inte imponerad av regeringens satsning:

– Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken är lägre än 2018 och då var det högkonjunktur, nu är situationen mycket mer allvarlig.

Arbetsförmedlingen har bantats ner och har inte kapacitet att ens göra slut på programmedlen som anslagits, påpekar Adnan Habibija:

– Sex miljarder av fjolårets anslag för program lämnades tillbaka i år. De får en halv miljard mer i förvaltningsanslag, det borde ha varit två miljarder. Nu prioriteras privatisering och upphandling av matchningsföretag, vilket påverkar andra insatser som upphandling av utbildning negativt.

– Jag befarar att långtidsarbetslösheten blir kvar på hög nivå länge. Det leder till ökat socialt utanförskap och ojämlikhet.