Camilla Waltersson Grönvall: ”Vi har gjort något unikt”

I Moderaternas riksdagskansli på Mynttorget i Stockholm, med utsikt mot riksdagshuset och Strömmen, finns ett hörnrum med en vit kakelugn från sekelskiftet. ”Ett av de få vackra rummen i byggnaden”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) när hon tar emot Fokus. Det är dagen innan Sveriges nya socialtjänstlag ska klubbas av riksdagen.  

- Det är faktiskt en historisk dag i morgon. Den gamla lagen skrevs på sjuttiotalet och trädde i kraft i början av åttiotalet – den var utformad för ett helt annat samhälle. Man utgick alltså från dåtidens samhällsproblem, säger Waltersson Grönwall. 

Vad är den största skillnaden mellan nu och då?  

- Behovet av förebyggande insatser har alltid funnits, men årtiondena som gått har visat att de behövs ännu mer i dag. Vi ser hur barn och unga rekryteras in i kriminalitet i tidig ålder, vilket kräver tidiga insatser.  

Varför har det blivit så? 

- Det finns flera skäl. Vi har inte reagerat i tid, vi har inte haft rätt lagstiftning och förutsättningar. Men det handlar också om en misslyckad integration där inte alla barn har fått samma förutsättningar – trots att det borde vara en självklarhet i Sverige. 

Den gamla socialtjänstlagen från var i grunden reaktiv – den byggde på att socialtjänsten skulle agera först när ett problem hade uppstått och en individ själv sökte hjälp. Den nya lagen markerar ett skifte mot ett mer förebyggande och uppsökande arbetssätt.

Socialtjänsten får större möjlighet att erbjuda stöd tidigt, ibland utan individuell behovsprövning, och ska finnas närmare medborgarna – till exempel genom samverkan med skolor och familjecentraler. Målet är att sänka trösklarna till hjälp och minska behovet av akuta insatser längre fram. 

Socialsekreteraren har med åren kommit att bli mer av en skrivbordsbyråkrat än någon om möter människor – vilket kanske inte var tanken för den som valde socionombanan. 

- Ja, så beskriver många socialsekreterare sin vardag. De säger att de inte utbildade sig för att sitta framför en skärm, utan för att möta barn, unga och människor i behov av stöd. Här finns en av orsakerna till att många lämnar yrket. 

I stället för att lägga all sin tid på långa utredningar är det nu tänkt att socialsekreteraren ska vara mer tillgänglig för dem som har behov.  

– Ofta finns ett "fönster" när en individ eller familj är mottaglig för insats – men efter tre månaders utredning är det ofta för sent. Den nya lagen ska möjliggöra snabbare insatser, säger Waltersson Grönvall.  

Men kritik mot den nya lagen har redan framkommit, inte minst från kommuner med knappa resurser. Hur ska socialtjänsten, som redan är ansatt av en tung arbetsbörda, kunna bli mer uppsökande och närvarande samtidigt som man ska hantera alla akuta ärenden som redan finns i dag med bidragsutbetalningar, drogberoende ungdomar, utsatta äldre och barn i otrygga miljöer.  

– Vi har gjort något unik – varje kommun fick medel för att anställa en person som kunde analysera de lokala förutsättningarna. Många har redan börjat implementera lagen. Regeringen har också satsat historiska 10 miljarder kronor och gett Socialstyrelsen och andra myndigheter uppdrag att stödja införandet. 

Fast socialsekreterare runt om i landet har länge larmat om en för tung arbetsbörda – på vissa håll kan socialsekreterare, till och med vikarier, hantera uppemot till 60 klienter vardera. Bara gällande utbetalningar av försörjningsstöd har många varnat om att de varken har tid eller möjlighet att säkerställa att klienterna lever upp till kraven om SFI med mera. Samtidigt finns det klienter som blir hotfulla om de inte får de bidrag de kräver. Fyra av tio socialsekreterare har utsatts för hot eller våld det senaste två åren, enligt fackförbundet SSR.  

- Tanken är att möta människor tidigare, innan situationen är lika allvarlig. Då får man också större chans att bygga förtroende. Genom att kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning undviker man mycket onödigt utredningsarbete. 

Många socialsekreterare uppger också att de under sin utbildning inte får tillräcklig kunskap att hantera de kraftigt förändrade samhällsproblemen av idag.  

- Man har praktik, men många upplever mycket riktigt att de inte är tillräckligt förberedda. Regeringen har därför tillsatt en utredning om socionomutbildningen och nyligen kom ett förslag till en ny utbildning, som är ute på remiss. 

*** 

En nyckel för att komma till rätta med både bidragsfusk och att identifiera de sociala problemen är enligt Waltersson Grönvall att riva sekretesshinder som finns mellan polis, skola och socialtjänst, så att de kan utbyta relevant information tidigare. Men förslagen har stött på patrull och lagändringar ser ut att dröja.  

- Justitiedepartementet arbetar för fullt med frågan, i nära samarbete med Social- och Utbildningsdepartementen. Vi hoppas kunna presentera den snart. 

Det har ju kallats "angiverilag" och mött motstånd, inte sällan just från socialsekreterare. Hur ser du på det? 

- Ja, det finns ett motstånd. Men alternativet – att stå vid sidan om när allt fler barn rekryteras till kriminella nätverk – är inget alternativ. I Storbritannien har man haft liknande lagstiftning sedan 1970-talet. Poliser jag träffar är frustrerade över att de inte får dela information med socialtjänsten. Lärare ser också tidigt när något inte stämmer. Att inte kunna samarbeta fullt ut är inte hållbart. 

Samtidigt som den nya socialtjänstlagen träder i kraft pågår en annan utredning som i hög grad påverkar socialtjänstens arbete. Titeln är ”Ett stärkt brottsförebyggande ansvar för socialnämnden” och enligt den ska socialsekreterarna få nya, mer konfrontativa, uppgifter.  

Utredaren kräver bland annat att socialsekreterarna ska tvinga föräldrar att betala vite om barnet inte följer socialnämndens beslut om att delta på föräldramöten, se till att barnen kommer i väg till fritidsaktiviteter eller att läsa sina läxor. Socialsekreteraren ska även kunna besluta om elektronisk fotboja för barn över 15 år, är tanken. På så sätt kan de övervaka att de är hemma under kvällar och nätter. 

Samtidigt visar siffror från Åklagarmyndighet att barn i kriminella miljöer blir allt farligare. Antalet barn som misstänks i mordutredningar har vuxit från 20 stycken år 2013 till 515 förra året. 

- I dag har vi i ena änden en helt frivillig socialtjänst där man kan tacka nej till insatser. I andra änden har vi LVU – den mest ingripande lagstiftningen, där barn kan tvångsomhändertas. Socialtjänsten hanterar båda. Nästan hälften av alla vårdnadshavare tackar nej till erbjudna insatser, trots att forskningen visar att det är avgörande att samarbeta. Då återstår bara tvång – och det vill vi undvika. Därför tittar vi på lagstiftning som innebär att föräldrar kan vitesföreläggas. Förhoppningen är att bara vetskapen om det får fler att ta sitt ansvar. 

I många invandrargrupper är tilltron till myndigheterna låg, något som blev uppenbart i den så kallade LVU-kampanjen där socialtjänsten anklagades för att kidnappa muslimska barn. I dag finns stadsdelar som domineras helt av etniska grupper som kommer från kulturer med låg tilltro till myndigheter och där kunskaperna i svenska ofta är låg.  

Hur ska man bemöta dessa människor?  

- Misstro finns, särskilt hos människor från länder där myndigheter är förtryckande och där det inte finns någon motsvarighet till socialtjänsten. Därför måste vi bygga relationer och tillit. Den nya lagen fokuserar på tillgänglighet – både fysiskt och innehållsmässigt – och insatser utan behovsprövning. Vi vill vända socialkontoren utåt. 

Kan det inte bli farligt om socialsekreteraren ska ge sig in i oroshärdar i utsatta områden? 

- Vi har arbetat intensivt både med lagstiftning och trygghet för anställda – till exempel att kunna sätta in vakter på kontor. Förolämpning mot tjänsteman utreds nu mer effektivt, även för socialtjänsten. Men långsiktigt bygger man förtroende i det mellanmänskliga mötet. Därför är det viktigt att socialtjänsten är uppsökande. 

Flera socialsekreterare har efterlyst möjligheten att spela in samtal med klienter. I dag står de ofta utan bevis när klienter driver ärenden mot dem. Banker och försäkringsbolag spelar rutinmässigt in samtal — men socialtjänsten får inte.  

- Det är möjligt att det vore ett användbart verktyg. Men socialtjänsten har ofta betonat vikten av att inte riskera tilliten i relationen till klienten. Samtidigt är jag djupt oroad över de ökande hoten mot socialsekreterare. Det är en svår balans, men vi behöver fortsätta diskutera detta. 

Kan du ge exempel på vilken typ av stöd som kan ges i det uppsökande arbetet utan individuell behovsprövning? 

- Det är professionens ansvar att avgöra hur insatserna utformas. Politiken ska ange vad, inte hur. Jag möter många kunniga socialsekreterare som vet vad de ska göra – men idag hindras de av att det krävs en utredning först. Den nya lagen lyfter deras roll och ger dem bättre verktyg. 

Hur ska detta fungera i praktiken. Kan du ge exempel? 

- Det sker redan i vissa kommuner. Till exempel i en stadsdel i Göteborg där man arbetat uppsökande med en 13-åring på glid mot kriminalitet. Efter långsiktigt arbete har man nu börjat få förtroende från barnet. Eller Skäggetorp i Linköping, där man fysiskt etablerat sig mitt i området – barnen har varit med och inrett kontoret, vilket gör att även föräldrarna kommer dit. 

I Angered finns ytterligare exempel, enligt socialtjänstministern. 

- Där går socialtjänsten ut under "kärleksveckor" i skolorna, är med i klassrummen och berättar om sin verksamhet. Barnen får en ny bild av vad socialtjänsten är. Det visar hur viktigt det är att bryta negativa fördomar. 

I höstas uppmärksammades att 18 HVB-hem drivs av gängkriminella och att kommunala handläggare kan ingå i släktbaserade nätverk. När Camilla Waltesson Grönvall intervjuades av i SVT:s 30 Minuter i våras visade det sig att inte ett enda av de 18 hemmen hade stängts.  

- Den rapporten som kom var inte 18 färdiga brottsupplägg, utan iakttagelser. Ivo har inte haft brottsbekämpande uppdrag tidigare utan varit en kvalitetsmyndighet. Men nu har regeringen gett dem ett nytt uppdrag. De bygger nya avdelningar med kompetens att bekämpa brott, i samverkan med polis, ekobrottsmyndighet och Skatteverket. Man har hittat nya arbetsmetoder. Dessutom fanns 40 lagförslag från Ivo som den tidigare regeringen ignorerade. Hade de agerat då, hade vi haft bättre verktyg idag. 

Även fusket inom assistansbranschen uppmärksammades nyligen i en myndighetsgemensam rapport och regeringen tillsatte en ny utredning på området, trots att det redan finns tidigare utredningar på området som adresserar problemen med bland annat ”brukarimport”.  

Varför behövs en utredning till – och varför tar det ända till 2027 innan ni agerar? 

- Det är tack vare den här regeringen som den utredningen äntligen görs. Tidigare utredningar har inte gett de verktyg vi behöver. Idag har vi inga lagliga möjligheter att följa upp assistansens omfattning – till exempel debiterade timmar. Men går det att lämna delförslag tidigare så välkomnar vi det. Men lagstiftning måste vara genomarbetad.  
 
Trots de stora utmaningarna ser socialtjänstministern med tillförsikt på framtiden. Hon talar om socialsekreterarna som en yrkeskår som länge efterlyst förändring och att den nya lagen nu ska ge dem verktygen. 

– Det här är den mest efterlängtade och efterfrågade lagstiftningen jag har varit med om under mina år som politiker. 

***

Läs även: Socialsekreterare ställs i frontlinjen mot gängkrigen

Läs även: Assistansfusket begravs i ny utredning