Därför slog Sverige rekord i dödsskjutningar 2022

63 människor dödades med skjutvapen i Sverige 2022. Den direkta orsaken står att finna i den kriminella världen, men den politiska grunden lades för flera decennier sedan.

Text:

Bild: TT

På nyårsafton genomfördes årets sextiotredje dödsskjutning, utanför McDonalds i Stockholmsförorten Vällingby. I relation till de 45 personer som sköts ihjäl 2021 innebär det en 40-procentig ökning av det dödliga skjutvapenvåldet. Dödsskjutningarna i Sverige har ökat sedan 2013, i skarp kontrast till den nedåtgående europeiska trenden, men förra årets ökning är exceptionell.

Enligt Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, beror trendbrottet i första hand på förändringar i den undre världen.

– En hypotes är att det kan ha att göra med alla tillslag polisen har gjort med hjälp av krypterade tjänster. Sådant kan leda till instabilitet i en undre världen, där aktörer ständigt vill positionera sig. Dessutom kan beslagtagandet av stora mängder narkotika och kontanter skapa konflikter i sig, säger han.

Sverige är ett extremfall

Mycket pekar på att hypotesen stämmer. Både polisen och andra experter misstänker att den pågående våldsvågen i huvudstaden går att spåra till mordet på den gängkriminelle rapparen Nils ”Einár” Grönberg hösten 2021.

I Kalmar, där tre personer sköts ihjäl 2022, har en konflikt blossat upp mellan två kriminella nätverk. Och i Södertälje, med sju dödsskjutningar, har polisen under året punktmarkerat gängen och avlägsnat ledarfigurer från gatorna. När en gängledare försvinner, oavsett om orsaken är fängelsestraff eller mord, uppstår ett maktvakuum som ofta flera olika aktörer vill fylla.

Men även om förändringar i den kriminella världens maktstrukturer kan förklara det senaste årets ökningen av dödligt skjutvapenvåld, förklarar de inte varför problemet är så utbrett i Sverige jämfört med andra länder.

Mot slutet av förra året hade varken Danmark, Norge eller Finland fler dödsskjutningar än de kunde räkna på varsin hand. Och redan 2021 – före det gångna årets ökning – konstaterade Brå att Sverige är en extrem avvikare när det gäller dödsskjutningar per capita. Det europeiska genomsnittet låg på 1,6 personer per miljon invånare – i Sverige var siffran 4 per miljon. Medan det dödliga skjutvapenvåldet minskade i nästan alla andra länder gick den svenska trenden i motsatt riktning.

Grunden till våldsproblematiken

Vad är orsaken till att Sverige är ett sådant extremfall?

– Det är förmodligen konsekvensen av mängder av beslut och ickebeslut som togs för flera decennier sedan, säger Gerell.

Han syftar inte på den sortens reformer som brukar förknippas med lag och ordning, som strängare straff, fler fängelseplatser och nya polisbefogenheter. Sådant kan få vissa effekter på kort sikt, menar han, men grunden till dagens våldsproblematik lades snarare för 20, 30 eller till och med 50 år sedan:

– Vi har till exempel haft en stor invandring, som hamnade i miljonprogrammet vi byggde för femtio år sedan. Invandringen sammanföll med gott om tomma lägenheter där, samtidigt som samhället drog sig tillbaka från dessa områden genom avreglering och en misslyckad närpolisreform. Det är beslut som fattades för trettio år sedan.

– Och när det dödliga skjutvapenvåldet började öka på allvar för tio år sedan präglades Sverige av en ovilja eller oförmåga att ta tag i problemen, både från polisens och politikens sida, säger Manne Gerell.