Experter rasar: Buschs sekretesslag kan dölja nästa ”Northvolt-fiasko”

När regeringen i augusti lade fram propositionen Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonoll-projekt väckte det ingen större uppmärksamhet. Ebba Busch har beskrivit den som teknisk formalitet avsedd att snabba upp tillståndsprocesser för framtidens gröna industrier.

Men i praktiken kan den nya lagen hindra insyn i hur skattepengar används av vissa företag för klimatinvesteringar. De som söker status som strategiska nettonoll-projekt ska kunna hemlighålla sina ansökningar och underlag i upp till tjugo år.

Regeringen beskriver lagförslaget som ett förtydligande av regelverket, men i sak innebär det att projekt som klassas som ”strategiska” inte bara får kortare handläggningstider och statlig rådgivning – de får också rätt att själva begära sekretess för sina affärsplaner, kalkyler och tekniska beskrivningar.

Propositionen bygger på EU-förordningen Net Zero Industry Act (NZIA) som redan gäller i alla medlemsländer och som hänvisar till respektive lands befintliga sekretesslagstiftning. Därför är det onödigt och rent av skadligt att Sverige går ännu längre, menar Christian Sandström, docent och kolumnist i Affärsvärlden, som länge har bevakat misslyckade gröna industrisatsningar.

– NZIA kommer i praktiken bli ett frikort till offentliga pengar, säger han och fortsätter:

– Företag som får nettonoll-stämpeln går före i kön och får direktkontakt med de myndigheter som sitter på pengarna.

Han menar även att begreppet rådgivning som förekommer i NZIA kan låta harmlöst men att det i verkligheten fungerar som en dörr in till statens kassakista.

– Först får man hjälp att formulera en finansieringsstrategi. Sedan pekar rådgivarna på vilka EU-fonder eller nationella stöd man kan söka. Och eftersom företaget redan har nettonoll-status är vägen till pengarna kort. Det är så ”rådgivning” blir till finansiering, säger Sandström.

Han påminner om att batteritillverkaren Northvolt, en gång symbolen för den gröna industriboomen, gick i konkurs i vintras efter år av miljardstöd, växande skulder och försenade leveranser.

– Bristen på insyn var en betydande anledning till att varningssignalerna rörande Northvolt ignorerades.

Christian Sandström anser att särintressen inom den gröna omställningen har mycket att vinna på den föreslagna sekretesslagstiftningen och nämner Vargas-gruppen som var storägare i Northvolt och som står bakom stålbolaget Stegra (tidigare H2 Green Steel). I måndags rapporterade Dagens Industri att Stegra behöver ta in ytterligare tio miljarder kronor till bygget av det nya stålverket i Boden. Produktionsstarten har dock åter skjutits på framtiden och projektet har blivit dyrare än planerat.

En som håller med om kritiken mot sekretesslagen – men från ett annat håll – är Krister Thelin, tidigare hovrättslagman samt statssekreterare i justitiedepartementet under regeringen Bildt.

– Jag förstår inte varför man avviker från EU-förordningens ordalydelse. Net Zero Industry Act gäller redan i Sverige. Det behövs ingen ny lag för att följa den, säger Thelin.

– Man behöver inte göra någonting. Det är det som förbryllar mig. Regeringen verkar ha fått juridiken om bakfoten.

Vidare menar han att Sverige går längre än vad EU-rätten kräver och skapar onödigt krångel.

– Vi har redan sekretessbestämmelser i 30:e till 33:e kapitlen i offentlighets- och sekretesslagen. Att lägga till en särskild regel för vissa ”gröna” företag är inte bara obegripligt utan även orättvist.

Thelin kallar det ”en typisk svensk övertolkning” – en lagstiftningsreflex där man hellre lägger till ännu ett regelverk än litar på det som redan finns. Men att det skulle finnas någon hemlig agenda bakom förslaget tror han inte.

– Det är som om regeringen inte riktigt förstått vad den håller på med. Misstänker man antingen en konspiration eller en klantighet så rör det sig nästan alltid om det senare. Men effekten blir lika illa.

Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihet och offentlighetsprincip, ser lagförslaget som del av ett större mönster där insynen i statens verksamhet gradvis försvagas.

– Det tillkommer ett dussin nya sekretessbestämmelser varje år, men nästan inga tas bort. Sekretessen griper omkring sig, breder ut sig och täcker in allt mer av statlig och kommunal verksamhet, säger han.

Funcke framhåller att affärshemligheter redan skyddas i lag och att en ny specialbestämmelse är svagt motiverad.

– Erfarenheten visar med förskräckelse att myndigheter tar ut en rejäl marginal. Man belägger saker med sekretess som egentligen borde vara offentliga. Det är nästan som en naturlag i förvaltningen, säger han.

Funcke varnar för att den nya lagen kan göra det omöjligt att granska hur skattepengar används av företag med klimatprofil.

– Alla statliga bidrag riskerar att missbrukas, och den här potten lär inte vara småsmulor. Insynen är ett sätt att minimera misstankar och brottslighet.

Även Funcke ser förslaget som ännu ett exempel på hur Sverige har gått ifrån att försvara transparens och offentlighet till att vilja vara ”bäst i klassen” på att införa EU-regler.

– Vi vill inte vara det svarta fåret i EU-familjen. Men i stället för att driva på för mer öppenhet riskerar vi att bidra till ökad slutenhet, säger han.

Propositionen bereds just nu i konstitutionsutskottet som håller sin slutbehandling denna vecka. Flera KU-ledamöter från regeringsunderlaget har uttryckt skepsis, bland annat Sverigedemokraternas Michael Rubbestad, som i sin motion varnar för att regeringen går längre än vad EU kräver.

Han föreslår att bara verkliga affärshemligheter – som tekniska specifikationer och leverantörskedjor – ska få skyddas, medan ekonomiska underlag och riskbedömningar ska vara offentliga.

Om KU går på SD:s linje kan det bli ett bakslag för regeringen – och en chans att stoppa lagen innan den träder i kraft den 1 december. Frågan om sekretessens räckvidd är särskilt aktuell inför den nya vågen av klimatprojekt. Regeringen har redan avsatt tiotals miljarder till koldioxidinfångning (CCS) och andra tekniker med stora ekonomiska och tekniska risker.

Christian Sandström menar att det är just i sådana projekt som insyn behövs mest:

– Vi har sett det förr: Först det stora löftet, sedan pengarna – och till slut fiaskot, säger han.

Fotnot: Fokus har sökt näringsminister Ebba Busch och skickat frågor om sekretesslagen men inte fått svar.

***

Läs även: Stegra i kamp mot klockan

Läs även: Klimataktivist i skogsutredning – utreds för brott