Folket röstar om Mileis reformer

När Argentinas president Javier Milei träffade sin bundsförvant Donald Trump i Vita huset förra veckan inleddes slutspurten i det argentinska mellanårsvalet som går av stapeln på söndag. Ödesval är ett uttjatat ord, men det finns nog inget bättre i det här sammanhanget.

När Milei valdes för två år sedan befann sig Argentina mitt i en av sina återkommande politiskt inducerade ekonomiska kriser. De ursinniga och utmattade väljarna vågade pröva den excentriske ekonomen som nu har två år kvar av sin ämbetsperiod och som siktar på att stärka sin hittills svaga ställning i parlamentet för att kunna fortsätta sitt reformarbete.

Och fram till för någon månad sedan talade mycket för Milei och hans parti La Libertad Avanza. Sedan tillträdet har han fått kontroll på inflationen genom att drastiskt skära i statsfinanserna. I dag ligger prisökningarna under 2 procent per månad, ner från 25 procent när Milei valdes. Fattigdomen, som under krisen ökade till att drabba 53 procent av befolkningen, har nu fallit till 32 procent, den lägsta siffran på åratal. Mer än elva miljoner människor har tagits ur armod. Än viktigare för ekonomin på sikt är kanske Mileis metodiska avregleringsarbete. Den ekonomiska friheten i Argentina ligger i botten av världsrankningen, men i augusti hade 1 246 avregleringar genomförts, mer än två per dag. Nya företag och tjänster har skapats och priser har pressats. Efter att regeringen avskaffade ett system med importlicenser sjönk exempelvis priset på hushållsapparater med 35 procent.  

Med de ekonomiska framgångarna i ryggen såg La Libertad Avanza ut att gå mot en storseger i mellanårsvalet, som de skulle kunna använda till att fördjupa reformprogrammet. Exempelvis har man fortfarande inte kunnat grundligt reformera det argentinska skattesystemet som – åtminstone i teorin – tar över 100 procent av företagens vinster. Men under hösten har vindarna vänt. Under tredje kvartalet 2025 har den finansiella instabiliteten återkommit, delvis till följd av bristande liberaliseringar av valutamarknaden, delvis till följd av Mileis sjunkande popularitet. I september sjönk hans personliga popularitetssiffror för första gången under 40 procent  – en följd av de korruptionsanklagelser som riktats mot hans syster och tillika stabschef, Karina Milei. Anklagelserna är mycket komprometterande, men utredningen pågår fortfarande och är svår för en utomstående att bli klok på. 

I början av september led La Libertad Avanza ett oväntat valnederlag mot de vänsterpopulistiska peronisterna i valet till Buenos Aires provinsparlament. Ännu mer illavarslande är att det nationella parlamentet förra månaden började ta strid mot Mileis ekonomiska program. I en serie omröstningar lyckades kongressens båda kamrar samla den majoritet om två tredjedelar som krävs för att upphäva presidentens veto. Lagar som kraftigt ökar anslagen till universitet, sjukhus och provinsregeringar klubbades, trots Mileis högljudda protester. Nu riskeras den surt förvärvade budgetbalansen och signalerar att presidenten har förlorat kontrollen över sin centrala ekonomiska politik – åtminstone tillfälligt. Risken för att peronismen ska få grepp om parlamentet, och på nytt ge landet ett ohållbart budgetunderskott, urholkade snabbt förtroendet för den argentinska ekonomin.

Efter ett nytt avtal med IMF i våras avskaffades till sist den argentinska pesons fasta växelkurs. I stället infördes ett system med en delvis flytande kurs. Peson tillåts handlas inom ett band mellan runt 1 000 till 1 474 pesos per dollar. Tanken var att ge marknaden flexibilitet, men samtidigt bibehålla en viss stabilitet för att motverka inflationen. Liberala ekonomer hade länge kritiserat Mileis val att kontrollera pesons värde. Kritiken har fortsatt under det nya systemet, som fortfarande inte låter valutakursen flyta fritt och riskerna visade sig för någon månad sedan.

Under sommaren låg kursen relativt stabilt kring 1200 pesos, men under den pågående förtroendekrisen rasade värdet. Den övre gränsen för bandet nåddes snabbt när investerare försökte växla sina pesos till dollar och Argentinas centralbank tvingades till massiva och ohållbara interventioner. I ett desperat försök att stötta peson såldes 1,1 miljarder dollar under loppet av några dagar samtidigt som börsen sjönk med närmare 30 procent. Den 22 september gick det så långt att regeringen sökte stöd från USA för att stoppa paniken. I stället för att riskera fullskalig valutakollaps och ett börsras veckorna före valet valde Milei att utnyttja sina nära personliga och politiska band med Trump-administrationen. USA:s finansminister Scott Bessent sade omedelbart att Washington ”är redo att göra vad som krävs” för att stödja Argentina. Det amerikanska stödet stabiliserade finansmarknaden, men risken finns att krisen bara skjutits på framtiden – åtminstone till dagen efter valet. När Trump träffade Milei förra veckan villkorade han nämligen stabiliseringsåtgärderna med att Mileis parti vinner valet och att reformerna kan fortsätta: ”Vårt stöd påverkas ju en del av vem som vinner valet. För vinner en socialist, så ser man helt annorlunda på att göra en investering”, sa Trump. 

Framåt finns i praktiken tre scenarier för hur Argentina utvecklas under de kommande två åren. Om La Libertad Avanza överraskar med ett starkt valresultat över 40-procentstrecket kommer den argentinska ekonomin sannolikt att återfå omvärldens förtroende. Investerare och långivare kommer kunna räkna med att reformagendan och budgetbalansen ligger fast. Peson stärks sannolikt redan på valnatten och Milei kan därefter låta peson flyta utan större omvälvningar. Med andra ord finns då goda chanser att den tillväxt som redan inletts kan fortsätta, och rentav accelerera.

Om La Libertad Avanza däremot gör ett dåligt val är det också lätt att förutse vad som kommer hända. Pesons värde urholkas omedelbart på valnatten. Kort därefter blir det troligtvis en devalvering, stigande inflation och en krympande ekonomi, eller i vart fall lägre tillväxt. Donald Trumps ryggdunkningar kommer inte kunna kompensera för detta och den inhemska politiska utvecklingen kommer avgöra om den onda cirkeln fortsätter eller lugnar ner sig någon gång nästa år.

Det mest troliga scenariot är dock det tredje som innebär att peronisterna och La Libertad Avanza får ungefär lika stort stöd på söndag. Det innebär i praktiken att Mileis makt i parlamentet stärks eftersom så få av hans platser är uppe till omval. Då blir det svårare, eller omöjligt, för kongressen att ignorera presidentens veto, men viktiga reformer riskerar att stoppas. Sannolikt försvagas peson då på sikt när regeringen inte klarar av att försvara övervärderingen. Argentina kan fortfarande gå en ljus framtid till mötes, men det kommer inte att vara lätt att navigera sig dit.

Fotnot: Skribenten är projektledare inom internationell marknadsekonomi på Timbro och har bland annat skrivit rapporten Kommer Javier Milei att lyckas?

***

Läs även: Kommer Milei att få majoritet i parlamentet?

Läs även: Milei fortsätter att överraska