Förslaget från myndigheten: Coronakolla alla som testas för vanlig influensa

Text:

Bild: TT

Antalet personer i Sverige som rapporterats smittade av det nya coronaviruset har stigit, och är i skrivande stund uppe i 35. Eftersom symtomen för covid-19 är identiska med influensasymtom uppgav Björn Olsen, professor och infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, i förra veckan till Fokus att man i samband med influensaprov även bör få testa för covid-19.

– På så sätt skulle man kunna hitta viruset snabbare.

I Sverige har Folkhälsomyndigheten etablerat ett nätverk av ett antal öppenvårdskliniker, utsedda till »vaktpostkliniker«. Där ska läkare kunna göra sentinelprovtagningar; det vill säga ta näsprov på personer med influensaliknande symtom och skicka dem till Folkhälsomyndig­heten för analys. På så sätt kan myndigheten övervaka om och hur sjukdomen sprids och fånga upp dem med mildare symtom.

I förra veckan såg Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens chef för avdelningen för mikrobiologi, ännu inte skäl att aktivera vaktpostklinikerna.

– Först i ett skede när viruset riskerar spridning i samhället kommer metoden att fånga upp fall, sa hon till Fokus.

Nu ska myndigheten däremot söka etiskt tillstånd vid Etikprövningsnämnden för att inkludera test även för covid-19 i sentinelsystemet; som – oavsett hur allvarliga symptomen är, och oavsett tidigare resor – provtar dem som söker till vårdcentralen för luftvägssymtom.

– I och med att vi höjt risknivåerna – för importfall till mycket hög, och för spridning i samhället till måttlig – är det dags att införa covid-19 i sentinelsystemet, säger Karin Tegström Wisell nu till Fokus och tillägger att  Sveriges beredskap är god.

– Alla sjukhus har epidemiplaner, de vet hur de ska hantera smittskydd och vilka rum man kan ha patienterna i.

Det råder kaos på akutmottagningar redan nu?

– Visst kan en större smittspridning bli en belastning. Omprioriteringar kommer att krävas och sjukhusen kommer att få aktivera sina pandemiplaner.

Men talet om en hög beredskap ger en bedräglig bild, menar Björn Olsen. Vi har 1 400 vårddygn för denna typ av patienter, och 100 dygn för dem som kräver inneliggande vård.

Vad borde vi göra? Bygga nödsjukhus?

– Kanske inte just nu. Men får vi ett större utbrott i Sverige måste vi se vilken typ av planerad kirurgi och vilken vård som vi måste sätta på väntelista och var vi ska lägga de svårast sjuka.

Kommer covid-19 att bli ett virus bland andra?

– Jag tror det. Mers är svårsmittat, men finns kvar i delar av Arabiska halvön; där dödligheten i viruset är 35 procent. Den lilla draken sars lyckades vi stänga in innan den slet sig.

– Till skillnad från andra virus går covid-19 långt ner i lungorna.

Men för de flesta som inte tillhör de äldsta kommer viruset sannolikt inte bli särskilt allvarligt; de får en luftvägsinfektion som sedan läker ut.

***

FAKTA: Så många har smittats 

Av de sju coronavirus som finns orsakar vissa vanlig förkylning. Sars, mers och covid-19 kan orsaka en betydligt allvarligare luftvägssjukdom.

I skrivande stund har drygt 115 000 personer smittats av covid-19, och över 4000 människor dött.

Coronaviruset sägs smitta så snart symtomen visar sig. Man är sjuk omkring två, i vissa fall fyra veckor. Dödligheten ligger som mest värst på 15 procent bland dem som är över 80 år och har en grundsjukdom.

Har du varit i kontakt med en smittad eller varit i riskområden och har de typiska symtomen; muskelvärk, huvudvärk, snuva, hosta, ska du ringa 1177.

LÄS OCKSÅ: Lättnadsrally på börsen efter centralbankernas löfte