Högt spel på Högfjällshotellet

Folk och Försvar grundades 1940 mitt under andra världskriget, då under namnet Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet. Initiativet var angeläget och efterfrågat. Det militära försvaret var kraftigt eftersatt när Nazityskland satte Europa i brand och ockuperade Sveriges grannländer Norge och Danmark. Statsminister Per-Albin Hanssons berömda paroll att ”vår beredskap är god” hade ingen täckning i verkligheten.

I krigets efterdyningar 1946 inleddes den långa sviten av årliga rikskonferenser i Folk och Försvars regi. Engagemanget var en spegelbild av uppslutningen bakom det svenska folkförsvaret under det kalla kriget med hotet från den dåvarande supermakten Sovjetunionen som en påtaglig realitet. Parallellerna till vår egen tid med ett pågående krig i närområdet är uppenbara. Folk och Försvar håller också ställningarna som försvars- och säkerhetspolitiskt forum med drygt 130 medlemsorganisationer från politik, fack och institutioner. Årets konferens i Sälen är föreningens 80-årsjubileum. Runt 400 politiker, militärer, experter och journalister vallfärdar till Högfjällshotellet för tre dagars diskussioner med start på söndag den 11 januari. 

Under förmiddagarna ger sig en och annan ut i skidterrängen och åker utför eller i spåren vid hotellkomplexet. Efter dagens olika anföranden väntar middag följt av informellt umgänge framför brasan med baren bekvämt inom räckhåll. Att det kan skvallras en del då säger sig självt.  

För världens bortom Sälen passerar konferenserna ofta obemärkt. Nyheter är sällsynta. Upplägget med 50 till 70 talare under de tre dagarna är hårt mallat av arrangörerna och inbjuder inte till spontana meningsutbyten. Men då och då händer det något som sticker ut och gör avtryck.  Vid Folk och Försvar 2024 väckte civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) uppmärksamhet med sitt ödesmättade budskap från talarstolen. ”Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige.” Det blev stora rubriker.

När ett riksdagsval stundar, som i år, är det extra laddat på Högfjällshotellet. Ett eventuellt maktskifte väntar bara åtta månader bort. Valåret 2018 präglades Folk och Försvar av en infekterad strid om den nya säkerhetspolitiska analys som försvarsberedningen lagt fram i bred politisk enighet före årsskiftet. Den tidigare formuleringen gick ut på att ”Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt.” Beredningen, tillsatt av försvarsminister Peter Hultqvist (S), ändrade det till att ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, vilket kunde tolkas som en skärpning, alltså ett ökat krigshot.

Både statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström motsatte sig förändringen i skarpa ordalag. På Högfjällshotellet spelades bråket upp inför öppen ridå, internt inom S och även mellan regeringen och oppositionen. Inför årets rikskonferens är frågan tillbaka på tapeten.

Senast ett val var i antågande vid Folk och Försvar var i januari 2022. Inledningsanförandet hölls av Peter Hultqvist som meddelade att Sverige ingått ett samarbetsavtal med Ukraina, bland annat om minröjning och övningsverksamhet. Han talade också om en ”rysk militär griptång” riktad mot Ukraina utan att explicit varna för den då uppenbara krigsrisken. Ulf Kristersson kom som nummer två i talarlistan och gick ett steg längre. ”Mycket tyder nu på att Ryssland förbereder en invasion av Ukraina.” Av det skälet ville den dåvarande oppositionsledaren förbereda ett svenkst Natomedlemskap, en slutsats som S anslöt sig till i maj när kriget rasat i några månader och regeringen lämnade in en ansökan om svenskt Natointräde.

Vid Folk och Försvar året därpå, 2023, blockerades Sveriges anslutning till Nato av Turkiet. I programmet var rollerna ombytta. Ulf Kristersson var nyvald statsminister och öppningstalade, följd av dåvarande Natochefen Jens Stoltenberg. Försvarsminister Pål Jonsson (M) hade en egen programpunkt om totalförsvaret. Hans företrädare Peter Hultqvist var efter åtta regeringsår förpassad till en undanskymd panel med andra riksdagsledamöter och så var det även 2024 och 2025.

Nu stundar ett val igen och ett nytt regeringsskifte ser ut att ligga i korten. Konferensens tema är Handlingskraft och leverans i form av ökad militär kapacitet, det vill säga det som alla åtgärder och ökade försvarsanslag syftar till, men som ändå är så förtvivlat svårt att åstadkomma. 

Inledningstalare är Ulf Kristersson, följd av oppositionsledaren Magdalena Andersson. Försvarsminister Pål Jonson talar på framträdande plats. Peter Hultqvist har tilldelats egen talartid direkt efteråt, ingen panel den här gången alltså. Arrangörerna vet att rollerna kan vara ombyta igen 2027 och det återspeglas i programmet.

Inför årets konferens har regeringen ställt till det för sig och sjabblat bort det initiativ man initialt ryckte åt sig förra året. Redan i mars tillkännagav Tidöpartierna att de var överens om lånefinansierade försvarssatsningar på 300 miljarder. ”Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget”, förklarade Ulf Kristersson. I juni enades regeringen med övriga partier om 250 miljarder till det militära försvaret och 50 till det civila och att försvarsutgifterna ska uppgå till totalt 5 procent av BNP år 2030.

Socialdemokraterna står bakom upplägget men vill även ha en beredskapsskatt för att delfinansiera upprustningen, och att försvarsberedningen kallas in för att sköta förhandlingarna med en ny säkerhetspolitisk analys som grund. Den omstridda formuleringen från 2018 duger inte längre, enligt partiet. ”En ny och farligare tid med ett försämrat säkerhetsläge gör att den nuvarande säkerhetsanalysen har blivit utdaterad.”

I anslutning till uppgörelsen med oppositionen lovade regeringen också ”att under hösten 2025 återuppta överläggningarna om försvarspolitiken med företrädare från riksdagens partier i syfte att möjliggöra en bred parlamentarisk förankring och underlätta kommande riksdagsbehandling.” Nu är den tidpunkten passerad med råge utan att de utlovade samtalen sett dagens ljus. 

I väljarnas ögon tillhör försvaret de tio viktigaste sakpolitiska frågorna, enligt Novus mätningar 2025. För alla partier finns det röster att vinna och att förlora i sammanhanget. Det som borde mana till samsyn är att försvaret alltjämt är en anorektisk skugga av efterkrigstidens breda invasionsförsvar med tiotals armébrigader och att det fortfarande lider svårt av många decenniers tanklös nedrustning. När ÖB Micael Claesson under hög sekretess presenterade sina militära råd till regeringen i försvarsutskottet i slutet av november framgick det bland annat att Sverige i förhållande till Natos förmågekrav har brist på markstridskrafter, enligt uppgift till Fokus. 

Årets Folk och Försvar-konferens i Sälen blir ett politiskt spel med ovanligt höga insatser. 

***

Läs även: Nu borde regeringen ge Saab på båten

Läs även: Politikerna öser miljarder över Försvarsmakten