Hundratusentals osynliga i statistiken – ingen vet vad de gör i Sverige

Förra veckan presenterade Migrationsverket en lista över yrken som myndigheten menar borde undantas från det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandrare på runt 33 000 kronor. Förutom vissa högkvalificerade yrken, som ingenjörer och kemister, återfinner man även mer lågkvalificerade yrken som kockar och taxiförare på listan. Den har beställts av regeringen för att säkerställa att det nya lönegolvet inte lägger hinder för det svenska näringslivets konkurrenskraft och ska användas i förhandlingar mellan Tidöpartierna.

”Jag är mån om att det ska finnas goda möjligheter att rekrytera personal”, sa migrationsminister Johan Forssell (M) till Dagens industri.

Men samtidigt som regeringen diskuterar vilka som ska få komma hit från utomeuropeiska länder, lämnas en annan fråga obesvarad: vilken invandrad arbetskraft finns redan i landet?

Den frågan ställde näringslivsorganisationer i storstadsregionerna redan för åtta år sedan med syfte att ge företag kunskap om vilken internationell kompetens som fanns tillgänglig på arbetsmarknaden. Arbetet utmynnade 2020 i rapporten ”Internationell kompetens – en kartläggning i storstadsregionernas arbetsmarknader” och en uppföljning till den kom 2024. I rapporterna, som inte har fått speciellt mycket uppmärksamhet, noterades en oroande brist.

– Vi märkte att statistik saknades i stora stycken. Det har visat sig att hundratusentals personer har kommit till de tre storstadsregionerna utan att grund för bosättning har registrerats, säger Niklas Delersjö, verksamhetschef för Move to Gothenburg och en av rapportförfattarna.

De studerade åren från 2013 till 2023 och försökte kartlägga vilka som har flyttat till Sverige under perioden för att till exempel jobba eller studera, samt anhöriga till dessa. Personer som har invandrat av asylskäl och blivit kommunmottagna räknas inte, då man redan vet att flyktingskäl är deras grund för bosättning.

Rapportens författare specialbeställde statistikunderlag från SCB då Migrationsverkets siffror endast täcker uppehållstillstånd som har beviljats från länder utanför EU. En slutsats var att totalt cirka 600 000 individer kom till ”storstadsregionernas arbetsmarknader” under de elva åren – och då är asylinvandrare alltså inte medräknade. Av dessa hade cirka 75 000 arbete som registrerad grund för bosättning här, 32 000 hade studier och 130 000 var medföljande.

Men rapportförfattarna konstaterade också att över hälften – omkring 360 000 personer – saknade ett angivet skäl till varför de befinner sig i Sverige. Dessa återfinns i kategorin ”Oklar anledning”. Denna grupp är folkbokförd i Sverige, men man vet alltså inte vad de sysslar med eller om de fortfarande befinner sig här. Den nationella siffran är förmodligen ännu högre, då rapporten endast omfattar de tre storstadsregionerna och endast under elva år.

– Den stora gruppen med ”oklar anledning” består till allra största del av EU-medborgare. De omfattas av den fria rörligheten och behöver inte gå via Migrationsverket, säger Niklas Delersjö.

När en EU-medborgare folkbokför sig i Sverige uppger personen visserligen ett skäl – arbete, studier eller familj – men uppgiften sparas inte i någon statistik. Även utomeuropeiska medborgare finns i kategorin ”oklar anledning” och uppskattas utgöra 15 till 20 procent av totalen.

Varför finns det utomeuropeiska personer som är här av oklar anledning när Migrationsverket registrerar alla som beviljas tillstånd att komma?

– Det är mycket riktigt en viss andel tredjelandsmedborgare som hamnar i kategorin oklar anledning. Jag vet faktiskt inte varför, utan du får vända dig till SCB eller Migrationsverket med den frågan.

Vad betyder de osäkra siffrorna för näringslivet i din region, Göteborg?

– Det är ju ett problem. Vi har nytta av att veta vilka som kommer hit, alltså vilken kategori de tillhör samt information om yrkesbakgrund och arbetslivserfarenhet. På så sätt blir det lättare att guida till jobbmöjligheter och vidareutbildning samt planera för relevanta aktiviteter och insatser. Detta är extra viktigt för medföljande partners.

Fast det är inte bara näringslivet som påverkas av den bristande statistiken.

– Det är även ett bekymmer för kommuner och regioner när det gäller samhällsplanering. Hur stort är behovet av till exempel skola och förskola för barn till de som kommit till Sverige från andra länder? Politiker behöver underlag för att kunna fatta kloka beslut.

Hade ni kontakt med regeringen eller övriga myndigheter om dessa mörkertal?

– Ja, vi har haft dialog med både på näringsdepartementet och med berörda myndigheter och använt rapporten i vår kommunikation med dem.

Ville de inte veta mer?

– Det tror jag nog, men jag vet inte vilken dialog de haft med berörda myndigheter. Men min uppfattning är att de är helt medvetna om det generella problemet med bristerna i statistiken.

Rapporten släpptes första gången 2020 och hade då presenterats för näringsdepartementet. Redan då hade 234 000 personer registrerats som boende i Sverige av oklar anledning. Då var Ibrahim Baylan (S) näringsminister. Fokus har kontaktat honom för intervju men han har inte återkommit.

Enligt analytikern Paula Kossack på SCB får EU-medborgare vistas i Sverige i upp till tre månader utan att behöva registrera sig hos någon myndighet. Men om de stannar längre perioder måste de folkbokföra sig här. Det sker hos Skatteverket och där fyller man själv i anledningen till att man har flyttat till Sverige, till exempel om man är anställd eller jobbsökande eller av annat skäl. Kossack pekar på en avgörande förändring i systemet skedde 2014, då registrering av EU-medborgares uppehållsrätt avskaffades.

– Före den 1 maj 2014 var sådan registrering obligatorisk för vistelser längre än tre månader. Efter avskaffandet bygger systemet helt på EU‑rätten, där uppehållsrätten inte söks utan uppstår automatiskt när en EU‑medborgare vistas i Sverige och uppfyller villkoren för arbete, studier, företagande eller självförsörjning, säger Kossack.

– Sedan 2014 prövar Migrationsverket alltså inte längre uppehållsrätten för EU-medborgare. De kan flytta hit och folkbokföra sig utan att passera myndigheten. Och då får vi heller inte någon uppgift om varför de är här i statistiken.

Så Migrationsverket har inte koll på varken de EU-medborgare som flyttar hit kortvarigt eller de som folkbokför sig här?

– Det stämmer, de har fått flytta hit och folkbokföra sig utan att gå via Migrationsverket. Och då får vi på SCB inte heller den uppgiften från Migrationsverket. Det blir alltså ”okänt” under den variabeln.

Staten har bättre koll på utomeuropéerna.

– För arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU finns väldigt bra uppgifter från Migrationsverket. De måste ansöka om arbetstillstånd och då registreras både syfte och omfattning. Men för EU-medborgare är det betydligt svårare att ringa in vad de faktiskt gör här.

Vet ni på SCB vilka EU-medborgare som är här för arbete?

– Vi har skrivit en rapport om vilka vi tror är här för arbete. Och det är en grov uppskattning. Vi vet vilka som kommer hit för studier, genom annan statistik. Därför har vi tagit alla EU-medborgare som har folkbokfört sig i Sverige ett visst år. Sedan har vi tagit bort studenterna från den populationen. De som är kvar antar vi är här för arbete.

Ni antar att de är här för arbete?

– Eftersom vi inte vet vilka som kommer hit för arbete, och ganska många av dem inte arbetar, så tror vi att det är till exempel en partner till den arbetande vi ser. Det kan också vara så att de har flyttat till en partner som redan bor i Sverige.

Som EU-medborgare får man alltså vistas här i tre månader utan att höra av sig till en myndighet. Vem kontrollerar att man lämnar landet när den tidsfristen har löpt ut?

– Det finns ingen myndighet som rutinmässigt kontrollerar alla efter tre månader. Men polisen kan kontrollera det genom inre utlänningskontroller.

Paula Kossack lyfter även fram de så kallade utstationerade – personer som är anställda av utländska företag men arbetar tillfälligt i Sverige – som en grupp där statistiken brister.

– Där finns det viss statistik, eftersom arbetsgivaren måste anmäla dem till Arbetsmiljöverket. Då får personen lön av en utländsk arbetsgivare. Om de är här längre än ett år så ska de folkbokföra sig. Men om de är här kortare så kan de inte folkbokföra sig. Det är dessa som vi har allra sämst koll på.

Under 2025 fanns omkring 75 000 utstationerade i landet, enligt Arbetsmiljöverkets siffror. Den flesta inom byggsektorn.

– Men även där handlar det i princip om en siffra där vi inte känner till personen bakom siffran. Vi vet land, bransch och i viss mån geografi – men inte särskilt mycket mer.

Jens Lindqvist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, uppger att en utlänning som planerar att stanna i Sverige i mer än ett år måste folkbokföra sig här. Detta gäller även om personen under ett år bor i flera olika länder, så länge Sverige är det land där personen huvudsakligen bor.

”Om en EU-medborgare bara ska vara i Sverige i upp till tre månader behöver personen, ur ett folkbokföringsperspektiv, inte kontakta Skatteverket alls”, skriver han i ett mejlsvar och fortsätter: ”Jag kan inte svara på vilka övriga myndigheter en person ska kontakta”.

Vilken myndighet kontrollerar att en EU-invandrare lämnar Sverige efter tre månader, om den inte har rätt att vara här?

”Skatteverket följer inte upp detta. Just nu fokuserar vi vår kontrollverksamhet på att åtgärda problemet med personer som bor utomlands men fortfarande är folkbokförda i Sverige, eftersom det problemet kostar samhället mer”, skriver Jens Lindqvist.

När en person måste folkbokföra sig hos Skatteverket – samlar ni in information om varför personen flyttar till Sverige?

”Nej, inte på ett sätt som vi kan använda i efterhand. Även om information om skälet till flytten kommer in till Skatteverket vid anmälan, har vi inte haft lagligt stöd för att hantera eller använda den typen av uppgifter för analyser och urval. Det har varit en begränsning i lagstiftningen. Man håller dock på att se över lagstiftningen och Skatteverket kommer inom snar framtid kunna lagra mer information än vad vi hittills har kunnat.”

Vilka krav ställs på uppgifterna som personen lämnar? Hur vet ni att de stämmer?

”Det är olagligt att lämna oriktiga uppgifter till Skatteverket gällande folkbokföring. Personen behöver dessutom lämna in handlingar som styrker uppgifterna, till exempel ett anställningsavtal”, skriver Lindqvist.

”Vi gör alltid kontroller när någon flyttar till Sverige och kan till exempel kontakta arbetsgivare, hyresvärdar eller andra för att kontrollera att uppgifterna stämmer.

”Om något inte verkar korrekt kan vi göra en mer omfattande utredning. Det kan innebära att personen behöver komma in personligen eller lämna in fler uppgifter.”

Vem följer upp att EU-migranten faktiskt gör det som den uppgett vid folkbokföringen?

”Det finns ingen löpande uppföljning i den meningen. Därför är kontrollerna när personen anmäler flytt mycket viktiga.”

”Skatteverket har också en kontrollverksamhet i efterhand som fokuserar på personer som lämnat landet men fortsatt är folkbokförda. Så skulle man bo utomlands efter att man blivit folkbokförd kan man bli kontrollerad inom ramen för en sådan kontroll. ”

Om EU‑migranten är här för att arbeta – finns det några rapporteringskrav för arbetstagaren eller arbetsgivaren?

”Nej, det finns inga särskilda återrapporteringskrav. Däremot kan Skatteverket i efterhand använda information från andra källor, till exempel om lön har betalats ut, för att kontrollera om personer verkar finnas i landet eller inte.”

Jens Lindqvist hänvisar även till Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen som Fokus skrev om förra året. Där framgick bland annat att Skatteverkets nya metod för att uppskatta storleken på det så kallade skuggsamhället pekar mot att mellan 110 000 och 185 000 personer kan vistas i Sverige utan att finnas korrekt registrerade. Beräkningen bygger bland annat på oidentifierade avlidna som hittas, barn som föds utan att folkbokföras och andra myndighetskontakter. Metoden beskrivs av Skatteverket som grov, men ändå som den hittills bästa uppskattningen av en befolkning som staten i stora delar saknar överblick över.

Rörligheten inom Europa hamnade i strålkastarljuset i början av året då Spaniens premiärminister, Pedro Sánchez, meddelade att landet avser att erbjuda uppehållstillstånd till en halv miljon papperslösa invandrare. Men konsekvenserna av beslutet kan beröra även övriga EU, då den fria rörligheten innebär att människor kan resa vidare, söka arbete och i vissa fall bosätta sig i andra medlemsstater.

Problemen med EU-migrationen och den bristande kontrollen är inte okända för staten. I utredningen Registrering av EES-medborgare som presenterades i januari konstateras att svenska myndigheter i dag saknar tillräcklig kunskap om vilka EU-medborgare som vistas i landet – och på vilka grunder. Utredaren föreslår att Sverige återinför ett system där EES-medborgare som vistas i landet längre än tre månader måste registrera sig hos Migrationsverket.

Förslaget innebär även skärpta identitetskontroller vid registrering, möjlighet till informationsutbyte mellan myndigheter samt vissa sanktioner – i första hand vitesföreläggande – för den som inte registrerar sig. De nya reglerna föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

Fokus har bett migrationsminister Johan Forssell (M) om en intervju, men han har inte återkommit.

***

Läs även: Skatteverket räknar liken i skuggsamhället

Läs även: 23 000 arbetstillstånd – nästan inga i vården