23 000 arbetstillstånd – nästan inga i vården

Att minska asylinvandringen och öka kompetensinvandringen har varit en bärande princip i Tidöpartiernas migrationspolitik. Här har löftena i stor utsträckning infriats och antalet asylsökande låg förra året på historiskt låga 6 700. När det gäller arbetskraftsinvandring har regeringen vidtagit flera åtgärder för att höja kompetensprofilen och minska missbruket.

Bland annat har ett lönegolv införts och försörjningskraven för medföljande anhöriga skärpts. Förra året beviljades omkring 23 000 uppehållstillstånd inom kategorin ”arbete”, varav en dryg tredjedel, 8 400, utgör anhöriga till arbetskraftsinvandrarna. Även detta är en minskning. År 2022, förra mandatperiodens sista år, invandrade 41 400 i kategorin, varav 14 100 anhöriga.

En fråga som aktualiserades i en rapport från Riksrevisionen förra veckan är emellertid hur många som faktiskt lever upp till villkoren i sitt arbetstillstånd. Där framgår att Migrationsverkets kontroller har så stora brister att tillstånd i många fall beviljas utan att det säkerställs att såväl invandraren som arbetsgivaren lever upp till kraven.

Vi återkommer till rapporten, men först: vilka är arbetskraftsinvandrarna? Statistik som Fokus har begärt ut visar att av alla arbetstillstånd förra året krävde omkring 4 400 fördjupad högskolekompetens eller annan form av avancerad utbildning. De flesta av dessa är IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer. Denna grupp var mer än dubbelt så stor under det sista året i förra mandatperioden, 2022, då 11 000 uppehållstillstånd delades ut till kategorin. Den kvalificerade arbetskraftsinvandringen har således minskat ännu mer än arbetskraftsinvandringen som helhet de senaste tre år.

Efter de högkvalificerade följer yrken med låga utbildningskrav, som till exempel växtodlare. Nästan 1000 personer beviljades arbetstillstånd i denna kategori förra året – ungefär lika många som alla civilingenjörsgrupper tillsammans. Därtill kom 728 bärplockare och plantörer samt 646 skogsarbetare. Sammantaget handlar det om över 2 300 personer i dessa tre yrkesgrupper. I kategorin ingår även exempelvis köks- och restaurangpersonal, städare och olika typer av servicearbeten. Bärplockare och plantörer har blivit väsentligt färre sedan 2022 då 6 500 sådana beviljades tillstånd. Växtodlare ligger på samma nivå som tidigare. Sammantaget har högkvalificerade yrken med utbildningskrav samt bärplockare minskat mest under mandatperioden.

Ett område som ofta dyker upp i migrationsdebatten är vården. I Dagens Nyheter förra veckan menade exempelvis skribenten Sandra Vilppala i en debattartikel att lönegolvet som Tidöregeringen införde kommer att medföra en kris för kompetensförsörjningen i vårdsektorn. ”Hur ska ni trolla fram 65 600 anställda?”, undrade hon.

Förra året beviljades endast 87 läkare och 18 sjuksköterskor arbetstillstånd. Det är nästan exakt samma nivå som för 2022, då S hade regeringsmakten. Inte heller antalet undersköterskor var särskilt stort med det tidigare regelverket. Det var 87 år 2022 och minskade till 30 förra året. Antalet vårdbiträden som kom hit var 37 under 2022 respektive 26 under 2025. Det verkar alltså inte som om det lönegolv som infördes 2023 fick några större konsekvenser i vårdsektorn.

Arbetskraftsinvandrarna kommer i huvudsak från utomeuropeiska länder med Indien i topp på drygt 2 600 (se faktaruta).

Arbetstagarna utgör, som nämnts, cirka två tredjedelar av arbetskraftsinvandringen. Återstoden är medföljande anhöriga till dessa. Av den statistik Fokus har fått tillgång till framgår att de flesta anhöriga kom från Indien, cirka 2 900, vilket är något fler än de arbetande själva. Från Thailand kom bara 23 anhöriga, trots att landet är tvåa på listan över arbetskraft. Från Turkiet kom 322 anhöriga vilket innebär att varannan turkisk arbetskraftsinvandrare i snitt hade med sig en anhörig.

Pakistan sticker ut där varje arbetande hade med sig två anhöriga (665 anhöriga till 312 arbetande). Även från Bangladesh kom dubbelt så många anhöriga (169) som antalet arbetande (88).

Men hur många av alla arbetstillstånden bygger på verkliga, seriösa anställningar? Enligt rapporten vi nämnde ovan är svaret: det vet vi inte.

Riksrevisionens granskning, som omfattar åren 2023 till 2025, visar att arbetstillstånd kan ha beviljats i stor skala där det inte går att säkerställa att arbetsgivarna är seriösa och anställningarna genuina.

Riksrevisionen konstaterar att 1 344 arbetstillstånd beviljades under 2023 och 2024 trots att arbetsgivaren i ett tidigare ärende hade bedömts som oseriös eller kopplats till skenanställningar. Det handlade om företag som erbjudit rena skenjobb, inte betalade ut lön, lämnade falska uppgifter till myndigheter och/eller anställde personer utan arbetstillstånd. Samtidigt identifierades cirka 1 700 fall där Migrationsverket beviljade arbetstillstånd trots att det vid ansökan fanns riskindikatorer som pekade på att arbetsgivaren var oseriös.

Enligt granskarna har myndigheten begränsade möjligheter att kontrollera om anställningarna verkligen existerar. Handläggningen sker huvudsakligen skriftligt. Intervjuer med arbetstagare eller arbetsgivare är sällsynta – även i riskärenden hade muntliga utredningar genomförts i endast 6 procent av fallen. I ett fall, som beskrivs i rapporten, betalades lön ut i två år till en person som hade rest ut ur Sverige redan under den första månaden.

Enligt Riksrevisionen saknar Migrationsverket rättsliga möjligheter att genomföra arbetsplatsinspektioner och har begränsad tillgång till centrala uppgifter, som inkomstdata. Det innebär att myndigheten i praktiken ofta måste förlita sig på arbetsgivarnas egna uppgifter – utan möjlighet att kontrollera dessa. Problemen är inte nya och vetskapen om dem har funnits på Migrationsverket. I en rapport från Riksrevisionen år 2023 påpekades liknande brister. Bland annat att 1 700 personer med arbetstillstånd var folkbokförda i Sverige utan att ha någon registrerad arbetsinkomst alls – utan att deras tillstånd återkallades.

– Regelverket hindrar Migrationsverket från att samla och analysera uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att identifiera mönster och oseriösa aktörer i tid, svarar sektionschefen Merima Ilijasevic på frågan varför problemen kvarstår.

Hon säger också att myndigheten saknar lagstöd för att själva genomföra arbetsplatsinspektioner.

– Vi har lämnat in hemställan under 2025 till regeringen om att ge oss möjlighet att faktiskt lagra den här informationen men också kunna göra analyser på den framgent.

Problemet har varit känt åtminstone sedan 2023 då Riksrevisionen riktade likande kritik. Kunde ni inte ha agerat tidigare?

– Den kan jag inte kommentera för den har jag inte läst. I så fall får vi återkomma med en kommentar på det.

Iljasevic berättar dock att en ny kontrollorganisation infördes 2025 för att utöka kompetensen och förmågan att arbeta förebyggande.

Kan ni garantera att personer med arbetstillstånd faktiskt arbetar enligt de uppgivna villkoren?

– Det är arbetsgivaren som har ytterst ansvar för att anställningsvillkoren är uppfyllda. Vi agerar på de indikationer som kommer oss till vår kännedom.

Är kontrollerna proaktiva? Gör ni även egna kontroller utan att först ha fått en indikation?

– Efterkontroller är en möjlighet. Man kan göra slumpmässiga kontroller och det gör vi. Huruvida det räcker i sin helhet kan man alltid diskutera, säger Merima Ilijasevic.

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling är kritisk till att Migrationsverkets hemställan om utökade möjligheter att lagra och analysera data ännu inte tycks ha omhändertagits av regeringen.

– Om det är så att deras rättsliga bedömning stämmer, då är det här jättedåligt av regeringen att man inte har tagit det här om hand. Det är inga svåra grejer, säger han.

Enligt Aspling borde ändringar i utlänningsdatalagen ha kunnat genomföras under mandatperioden, särskilt mot bakgrund av att regeringen redan har gjort flera förändringar i sekretess- och informationsdelningsregler.

När det gäller sammansättningen av arbetskraftsinvandringen menar han att det höjda lönekravet redan har fått effekt. Att antalet arbetstillstånd inom högkvalificerade yrken har minskat kraftigt sedan 2022 ser han inte nödvändigtvis som ett misslyckande.

– Min bedömning är att det har skett en sållning. Bolag har kunnat ta in personer till väldigt låga löner. När lönekravet höjdes försvann incitamentet. Man behåller dem som det faktiskt är värt att ta in.

Att många yrkesgrupper i låglöneyrken fortfarande får uppehållstillstånd förklarar han med säsongsarbete – vilket fortfarande står utanför lönegolvskravet. Men kraven för även dessa kommer att skärpas inom kort, menar han.

Samtidigt medger Aspling att anhöriginvandringen i vissa fall är omfattande och att vissa länder, som Pakistan och Bangladesh, har extra höga siffror.

– Att det sätts i system är välkänt, säger han och pekar på att frågan inte regleras i Tidöavtalet.

– Tyvärr resonerar regeringspartierna allt som oftast så att om det inte står i Tidöavtalet så behöver de inte ta tag i det, säger Aspling.

***

Läs även: Migrationsverket: ”Inga tonåringar med skyddsbehov utvisas”

Läs även: Thomas Gür: Lösningen på arbetslösheten är inte utländsk arbetskraft