”Kan bli första testet på europeiskt militärt ledarskap”
Men stater utanför NATO krävs om Ryssland ska acceptera fredsbevarande styrka i Ukraina, tror militärstrategisk expert.
På tisdagen presenterades en överenskommelse mellan Europa, USA och Ukraina om hur fred ska uppnås. En punkt gäller säkerhetsgarantier från enskilda länder genom en multinationell militär styrka. Ukraina själv väntas ha 800 000 man i sin armé.
Johan Huovinen, överstelöjtnant och militärstrategisk expert vid Försvarshögskolan tror att sammansättningen av den internationella styrkan blir avgörande för om Ryssland ska acceptera den.
– Australien och Nya Zeeland har medverkat i liknande insatser tidigare. Man kan tänka sig att länder som Kazakstan, Kirgizistan eller Tadzjikistan kan vara med som brobyggare. De står nära Ryssland men stöder inte anfallskriget i Ukraina.
– Indien är en annan tänkbar deltagare. Så finns Irland och Österrike som är neutrala stater. Det vore absolut lättare att få med Ryssland med en sådan modell, säger Johan Huovinen.
Han tror att det skulle vara svårt att få konsensus om något som motsvarar KFOR. Det var en fredsbevarande FN-styrka som sattes upp 1999 i Kosovo och stod under NATO-befäl.
Johan Huovinen bedömer att det ”inte är osannolikt” att Sverige medverkar.
Vid dagens presskonferens i Berlin sa Ukrainas president Zelenskyj att många länder är redo att hjälpa till och att de kommer att få olika roller.
Johan Huovinen:
– Man kan ana att Sverige skulle kunna delta med flyg. Det är det mest rimliga eftersom det finns ett letter of intent om att Ukraina ska köpa svenska flygplan. Det vore ett sätt för Sverige att bevaka sina strategiska intressen.
En fråga blir hur den fredsbevarande styrkan ska ledas.
– Det kommer att utses en force commander från det land som bidrar med mest, det är så man brukar göra. Fransmännen är framåtlutade och vurmar för en stark insats. Det finns en fransk-brittisk axel som har drivit frågan om militärt stöd till Ukraina, säger Johan Huovinen och tippar att styrkan skulle uppgå till mellan 30 000 och 40 000 man.
Räcker en sån styrka för att försvara Ukraina?
– Ja, det gör det absolut. Det här blir en styrka som inte har något att göra med NATO och artikel 5. Försvarsgarantierna gäller bara de deltagande länderna. USA har kanske på sin höjd en förbindelseofficer.
– Den nya amerikanska säkerhetsstrategin pratar om att Europa måste ta ansvar. Det här skulle bli det första testet på europeiskt ledarskap.
Hur ska styrkan få signal att gå in?
– Man måste precisera ”rules of engagement”. Den ryska sidan är antagligen rädd för att Ukraina skulle provocera fram en situation där man aktiverar styrkan.
Därutöver behövs en mekanism för möten mellan USA, Ryssland, EU och Ukraina. Ett eget permanent säkerhetsråd som är lett av USA, tror Johan Huovinen.
***
