Mer makt till regeringen
En proposition föreslår att regeringen ges större befogenheter i krissituationer.
Regeringen föreslog i veckan grundlagsändringar i regeringsformen i en proposition. Syftet är att snabbare kunna agera vid krig eller kriser i fredstid. Enligt förslaget ska riksdagen kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser. Föreskrifterna får gälla i högst tre månader och regeringen får inte ändra eller upphäva grundlagarna.
I exceptionella fall ska regeringen själv kunna ta beslut om ett slags undantagstillstånd, ett aktiveringsbeslut, för att därefter kunna vidta tillfälliga åtgärder utan att först ha fått ett klartecken från riksdagen.
En sådan extraordinär åtgärd kan bli aktuella vid svåra akuta kriser som en kärnkraftsolycka, naturkatastrof, omfattande smittspridning av svår sjukdom, terroristattentat, en större finanskris, omfattande it-störningar eller ett allvarligt cyberangrepp. Regeringen nämner också att det i samband med andra svåra händelser kan krävas föreskrifter inom någon eller ett par dagar för att avvärja ett allvarligt hot mot Sveriges demokratiska statsskick.
Bland remissinstanserna har bland andra LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt uttryckt oro för att ge regeringen denna möjlighet. Journalistförbundet varnar för att en auktoritär regering skulle kunna genomföra förändringar som inte har stöd i riksdagen.
– Jag tycker att de frågorna är väldigt viktiga att ta på allvar. Jag tycker också att det finns väldigt goda svar, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff där propositionen presenterades.
Enligt lagförslaget får regeringen på egen hand bara aktivera de särskilda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas. Ett sådant beslut ska också så snart det är möjligt i efterhand godkännas av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen.
Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av aktiveringsbeslutet ska omedelbart upphöra att gälla om de inte lämnats för behandling i riksdagen inom en vecka eller om riksdagen inte fattat beslut om dem inom en månad.
– Det här säkerställer maktdelningen, och minskar snarare utrymmet för en regering med mer despotiska ambitioner att kunna ta sig friheter, säger Gunnar Strömmer.
– I praktiken har riksdagen alltid sista ordet.
I propositionen föreslås också att riksdagen ska kunna sammanträda på annan ort än Stockholm i fler fall än vad som är möjligt i dag och att man öppnar upp för digitala sammanträden i vissa svåra situationer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Propositionen bygger på ett utredningsförslag som sju av åtta riksdagspartier stod bakom. Det var Miljöpartiet som reserverade sig mot delar av utredningsförslagen. Bland annat anser partiet att riskerna med regeringens ökade befogenheter inte har utretts tillräckligt.
***
Läs även: Till minne av Liberalerna
Regeringen föreslog i veckan grundlagsändringar i regeringsformen i en proposition. Syftet är att snabbare kunna agera vid krig eller kriser i fredstid. Enligt förslaget ska riksdagen kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser. Föreskrifterna får gälla i högst tre månader och regeringen får inte ändra eller upphäva grundlagarna.
I exceptionella fall ska regeringen själv kunna ta beslut om ett slags undantagstillstånd, ett aktiveringsbeslut, för att därefter kunna vidta tillfälliga åtgärder utan att först ha fått ett klartecken från riksdagen.
En sådan extraordinär åtgärd kan bli aktuella vid svåra akuta kriser som en kärnkraftsolycka, naturkatastrof, omfattande smittspridning av svår sjukdom, terroristattentat, en större finanskris, omfattande it-störningar eller ett allvarligt cyberangrepp. Regeringen nämner också att det i samband med andra svåra händelser kan krävas föreskrifter inom någon eller ett par dagar för att avvärja ett allvarligt hot mot Sveriges demokratiska statsskick.
Bland remissinstanserna har bland andra LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt uttryckt oro för att ge regeringen denna möjlighet. Journalistförbundet varnar för att en auktoritär regering skulle kunna genomföra förändringar som inte har stöd i riksdagen.
– Jag tycker att de frågorna är väldigt viktiga att ta på allvar. Jag tycker också att det finns väldigt goda svar, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff där propositionen presenterades.
Enligt lagförslaget får regeringen på egen hand bara aktivera de särskilda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas. Ett sådant beslut ska också så snart det är möjligt i efterhand godkännas av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen.
Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av aktiveringsbeslutet ska omedelbart upphöra att gälla om de inte lämnats för behandling i riksdagen inom en vecka eller om riksdagen inte fattat beslut om dem inom en månad.
– Det här säkerställer maktdelningen, och minskar snarare utrymmet för en regering med mer despotiska ambitioner att kunna ta sig friheter, säger Gunnar Strömmer.
– I praktiken har riksdagen alltid sista ordet.
I propositionen föreslås också att riksdagen ska kunna sammanträda på annan ort än Stockholm i fler fall än vad som är möjligt i dag och att man öppnar upp för digitala sammanträden i vissa svåra situationer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Propositionen bygger på ett utredningsförslag som sju av åtta riksdagspartier stod bakom. Det var Miljöpartiet som reserverade sig mot delar av utredningsförslagen. Bland annat anser partiet att riskerna med regeringens ökade befogenheter inte har utretts tillräckligt.
***
Läs även: Till minne av Liberalerna
