”Ni kan stärka säkerheten runt Östersjön”

Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets hoppas att Sverige går med i Nato. Om ett eventuellt ryskt svar säger hon: ”riskerna finns redan”.

Text: Karl Enn Henricsson

Bild: Mindaugas Kulbis / AP

Den 24 februari firade Estland sin självständighetsdag. Den har stor symbolisk betydelse eftersom det är frigörelsen från Sovjetunionen för tre decnnier sedan som är anledningen till firandet. Den aktuella dagen befann sig Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets på tjänsteuppdrag i Kiev, och fick – i likhet med resten av världen – ett brutalt uppvaknande på morgonen.

– Jag fick ett samtal från vår ambassadör som sa att värstascenariot – som vi hade spekulerat kring – tyvärr hade blivit en realitet. Jag hörde explosioner på långt håll, och vi tog oss från hotellet till ambassaden för möten. Tillsammans med mina kollegor från de andra baltiska länderna fördömde vi kriget i ett uttalande. Därefter fick vi hjälp av ukrainska säkerhetsstyrkor att i bil ta oss till den polska gränsen, säger Eva-Maria Liimets.

Namn: Eva-Maria Liimets

Yrke: Estlands utrikesminister

Ålder: 47

Född: Tallinn

Karriär i urval: Estlands tidigare ambassadör i Tjeckien och Slovenien.

Hon menar dock att anfallet inte var någon total överraskning och pekar på att Ryssland sedan 2014 har ockuperat Krim och fört krig i östra Ukraina.

– Vi har fördömt Ryssland långt tidigare. Och när Ryssland startade det storskaliga kriget den 24 februari visste vi självklart inte vad som låg framför oss. Men nu har vi sett det i form av en stor mängd civila dödsoffer, bombningar av civil infrastruktur och städer och byar, säger Liimets.

Estland med knappt 1,4 miljoner invånare hade redan tidigare sänt defensiv militär utrustning till Ukraina. Efter invasionen har landet sänt ytterligare militär utrustning, tagit emot drygt 30 000 ukrainska flyktingar och sänt humanitärt stöd till Ukraina. Den 26 februari samlades även runt 30 000 människor på Frihetstorget i Tallinn för att visa sitt stöd för Ukraina. På plats fanns bland andra Estlands president Alar Karis.

Liimets lägger nu mycket av sin tid på att samordna stödet till Ukraina med övriga EU-länder, men också att diskutera den nya säkerhetssituationen i Europa, inte minst inom ramen för Nato.

– Vi har haft viktiga möten och diskussioner inom Nato om hur vi bättre kan skydda vårt territorium och försvara den demokratiska ordningen.

I Sverige har Natofrågan snabbt blivit het, och esterna följer diskussionen noga.

– Estland gick med i EU och Nato 2004, och jag tror det var ett helt avgörande beslut. Om Sverige och Finland väljer att gå med i Nato kommer vi självklart att välkomna dem in i alliansen. Vi ser definitivt att det skulle stärka säkerhetsläget kring Östersjön.

Ryssland har upprepade gånger varnat för konsekvenser om Sverige och Finland ansluter sig till försvarsalliansen. Men Eva-Maria Liimets ger inte mycket för hoten.

– Medan vi pratar fortgår kriget i Ukraina, liksom Rysslands aggressiva beteende gentemot sina grannländer. Därför skulle jag säga att risken redan är här – så det spelar ingen roll hur Sverige eller Finland agerar. Man ska komma ihåg hur det här kriget startade – genom en oprovocerad och aggressiv attack från Ryssland.

Tycker du att EU har agerat tillräckligt kraftfullt hittills?

– Vi kan aldrig säga att vi har gjort tillräckligt mycket, så länge kriget inte har fått ett slut och Ukraina har full kontroll över sitt territorium – inom de gränser som dragits upp internationellt. Det innebär att vi har en lång väg framför oss. Jag hoppas att vi inom EU kommer fortsätta med ytterligare sanktioner och att vi kan använda alla tillgängliga verktyg för att sätta press Ryssland att stoppa det här brutala kriget.

Hur ser du på den naturgas som EU fortsätter köpa av Ryssland?

– Självklart är energisektorn ett väldigt viktigt område för länder i Europa, eftersom vi är beroende av energi – särskilt av gas – i våra civila liv, men även inom näringslivet. Men vi måste samtidigt ha ett övergripande säkerhetstänk när vi nu ställer om våra ekonomier och samhällen. Vi stödjer sanktioner mot energisektorn för vi vill inte se att Ryssland får stora inkomster från att leverera energi till Europa – för att finansiera ett krig i Ukraina.

Hon flera gånger till att Ryssland har ”våldfört sig på de fundamentala principerna för Europas säkerhetsstruktur”, och att det därför under lång tid kommer påverka omvärlden.

Det handlar om olika typer av spänningar i olika delar av Europa, enligt Eva-Maria Liimets. För Estlands del är det egentligen inget nytt. Förutom att ha sin östra gräns mot Ryssland skakades landet av upplopp 2007, då en bronsstaty av en sovjetisk soldat flyttades. Storskaliga cyberangrepp mot bland annat myndigheter, banker och tidningar följde.

– Vi förlitar oss till stor del på digitala tjänster i vårt samhälle. I början av Rysslands invasion av Ukraina noterade vi något fler försök till cyberattacker mot vår infrastruktur, men sedan minskade det, berättar hon.

Estland har även en betydande ryskspråkig minoritet – drygt 30 procent av befolkningen.

– Därför finns det många konsumenter av rysk media hos oss. Som alla vet rapporteras inte sanningen om kriget i Ryssland, och det är klart att desinformationen spridits bland delar av vår befolkning. Därför har vår regering ett stort ansvar att förklara för medborgarna vad som verkligen händer i Ukraina, och vem som är den aggressiva parten i den här konflikten. Förhoppningsvis kommer sanningen om kriget fram mer och mer – även för det ryska folket.

***