Nu växer planerna på ny svensk kärnkraft
Ansökningarna om att bygga små modulära reaktorer blir allt fler. "Glädjande", säger klimat- och miljöminister Johan Britz (L).
På mindre än en vecka har vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) tagit emot två ansökningar om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Den första kom kärnteknikbolaget Blykalla som vill bygga små modulära reaktorer, SMR, norr om Gävle. Därefter lämnade börsnoterade Studsvik en ansökan om att bygga nära Nyköping. Därmed finns fyra processer för ny kärnkraft i landet (se grafik).
– Vi får flera ansökningar från olika bolag och på nya platser och det är förstås glädjande, säger Johan Britz.
Tidigare i vår ansökte Studsvik även om tillstånd för fyra till sex 4–6 SMR-reaktorer sydost om Valdemarsvik, detta genom bolaget Kärnfull Next.
– Vi går från att bara stödja de existerande kärnkraftverken till att också planera nästa generations kärnkraft här i Sverige, säger Studsviks vd:n Karl Thedéen om etableringen vid det egna området i Nyköpings kommun.
Studsvik bildades redan 1947 som Aktiebolaget Atomenergi och har enligt Karl Thedéen en fördel genom att kompetens, infrastruktur och elnätet redan finns på plats. Den nya ansökan motsvarar två till fyra stycken 300-megawattsreaktorer, enligt bolaget. Ett typiskt befintligt kärnkraftverk i dag ligger mellan 1 000–1 200 megawatt.
– Bygger vi maxantalet så blir det som ett större svenskt kärnkraftverk i dag, säger Karl Thedéen om den potentiella kapaciteten.
Närmast ska man ansöka om statligt stöd, vilket sker under det kommande året. Förhoppningen är att kunna inleda byggnationen senast 2030 med målet att den första SMR-reaktorn ska stå klar senast 2036.
Har du farhågor om att invånare i området är negativt inställda till att få kärnkraftsreaktorer i sitt närområde?
– Det är en demokratisk process som vi måste ta på allvar. Sedan känner vi oss ganska trygga med att vi jobbar med en kommun som haft en kärnteknisk anläggning i över 80 år. Vi hanterar väldigt farligt material i dag och har väldigt strikta krav från Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Thedéen och fortsätter:
– Vi har en hel infrastruktur som liknar det man har kring ett existerande kärnkraftverk så jag skulle betrakta Nyköping som en kärnkraftskommun. Vi tror att det finns en acceptans.
Finansiering av ny kärnkraft
Förra året lanserades en statlig finansieringsmekanism på sammanlagt 220 miljarder kronor för att under tolv år stötta byggande av ny kärnkraft. Därtill erbjuds prisgarantier som beräknas kosta en till tre miljarder kronro per år från 2035.
De 220 miljarderna är ungefär hälften av de statliga stödlån som regeringen vill kunna erbjuda för att nå målet om investeringar i nya kärnkraftsreaktorer på upp till 5 000 megawatt.
Totalt har nu fyra ansökningar kommit in:
• Denna vecka lämnade börsnoterade Studsvik in ansökan om att få bygga på sitt eget område i Nyköpings kommun.
• Förra veckan ansökte Blykalla om att bygga sex SMR-reaktorer i Norrsundet, Gävle, med en total effekt på 330 megawatt.
• I mars i år lämnade Kärnfull Next-koncernen in ansökan om att få bygga 4-6 SMR-reaktorer utanför Valdemarsvik med en sammanlagd effekt på 1 200-1 600 megawatt. I samma veva förvärvades Kärnfull Next av Studsvik.
• Sedan tidigare har statliga Vattenfall inlett en förstudie och ansökt om statligt stöd för att bygga 2-3 SMR-reaktorer med en effekt på cirka 1 500 megawatt intill det befintliga kärnkraftverket i Ringhals.
***
